Idrottens europeiska dimension

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Meddelande (KOM(2011) 12 slutlig) – Utveckling av idrottens europeiska dimension

Artikel 6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)

VILKET SYFTE HAR MEDDELANDET OCH FÖRDRAGSARTIKELN?

Utifrån vitboken om idrott från 2007 fastställs i meddelandet en lista över initiativ som kan vidtas på EU-nivå för att ytterligare stärka idrottens roll i samhället, dess ekonomiska dimension och dess organisation.

Artikel 6 i EUF-fördraget ger EU befogenheter att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera EU-ländernas insatser inom områden såsom idrott, utbildning och kultur.

Viktiga punkter

I meddelandet presenteras de frågor som ska behandlas på EU-nivå under tre breda teman. De initiativ som ska vidtas är avsedda att skapa mervärde genom att stödja och komplettera EU-ländernas egna åtgärder på idrottsområdet.

Idrottens roll i samhället

• Idrotten kan ge ett positivt bidrag till tillväxten, medborgarnas anställbarhet och sociala sammanhållning, samtidigt som den bidrar till att minska hälsoutgifterna. Men den fortsätter att möta hot rörande dopning, våld och intolerans, mot vilka åtgärder måste vidtas för att skydda idrottare och medborgare.
• Användningen av dopningspreparat utgör en allvarlig fara för folkhälsan, varför det är nödvändigt att intensifiera kampen mot dopning. De viktigaste parterna inom idrottssektorn uppmanade EU att ansluta sig till Europarådets konvention mot dopning. Därför ska Europeiska kommissionen föreslå ett utkast till mandat för förhandlingar om EU:s anslutning. Det är också viktigt att stärka åtgärder som förhindrar organiserade nätverks handel med dopningspreparat. Kommissionen ska undersöka sätt att göra detta på, bland annat genom att införa straffrätt. Kommissionen stöder redan flera organisationer som spelar en viktig roll i kampen mot dopning, såsom Internationella antidopningsbyrån. Den kommer att fortsätta att stödja gränsöverskridande nätverk mot dopning.
• Kvaliteten på utbildningsinstitutionernas idrottsprogram är i flera EU-länder mindre tillfredsställande. Idrottsinstituten och deras personal bör hålla en så hög standard att de kan trygga idrottarnas moraliska, utbildningsmässiga och yrkesmässiga intressen. För att stödja utbildning och kvalifikationer inom idrott ska kommissionen och EU-länderna
  • utarbeta EU-riktlinjer om dubbla karriärer för idrottare för att säkerställa att en bra utbildning ges parallellt med idrottsträningen,
  • stödja hänvisningen av kvalifikationer på idrottsområdet till den europeiska referensramen för kvalifikationer,
  • stödja erkännande och validering av icke-formellt* och informellt* lärande genom idrottsrelaterade verksamheter.
• En europeisk strategi behövs för att förebygga våld och intolerans, vilka fortfarande utgör problem för europeisk idrott. Kommissionen och EU-länderna ska därför utveckla och genomföra säkerhetsarrangemang och säkerhetskrav som täcker många olika idrottsgrenar (för närvarande omfattas bara internationella fotbollsevenemang). Dessutom ska kommissionen stödja förebyggandet mot intolerans i idrott och uppmuntra EU-länderna att fullt ut och effektivt verkställa rambeslutet 2008/913/RIF om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet.
• Idrott är grundläggande för att förbättra fysisk aktivitet, vilket är en viktig hälsofaktor i dagens samhälle. För att förbättra hälsan genom idrott arbetar kommissionen och EU-länderna med nationella riktlinjer för att uppmuntra människor att införliva fysisk aktivitet i vardagen, baserat på EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet från 2008. Det finns stora skillnader mellan EU-länderna när det gäller begreppet hälsofrämjande fysisk aktivitet. För att komma till rätta med dessa skillnader ska kommissionen stödja gränsöverskridande projekt och nätverk inom detta område.
• Social delaktighet kan förbättras inom och genom idrotten. Kommissionen och EU-länderna ska
  • utarbeta standarder för tillgänglighet för idrott genom den europeiska handikappstrategin,
  • vidare främja deltagande av personer med funktionshinder i idrottsverksamheter,
  • stödja gränsöverskridande projekt som främjar kvinnors tillgång till idrott och missgynnade gruppers delaktighet genom idrott.

Idrottens ekonomiska dimension

• Idrott är en växande ekonomi som bidrar till tillväxt och jobb. Det finns ett behov av jämförbara uppgifter för att man ska kunna fatta beslut grundade på fakta och för en hållbar idrottsfinansiering, särskilt vad gäller ideell idrott.
• Policyutformning grundat på fakta är avgörande för att genomföra EU:s idrottsbestämmelser. Kommissionen och EU-länderna ska skapa satellitkonton för idrott för att mäta dess ekonomiska betydelse. Kommissionen ska också ge stöd till ett nätverk av universitet för att främja nyskapande idrottspolitik, samt studera möjligheten att inrätta en övervakningsfunktion för idrott i EU.
• En hållbar finansiering av idrott måste säkerställas. Immateriella rättigheter inom idrottsområdet (IPR) är en viktig inkomstkälla inom det professionella idrottsområdet. Därför är kommissionen skyldig att
  • beakta immateriella rättigheter i samband med idrottsevenemang vid genomförandet av initiativet En digital agenda (och den efterföljande digitala strategin för den inre marknaden),
  • studera finansieringen av idrott på gräsrotsnivå, vilket kommer att vägleda framtida åtgärder på detta område.
• Tillsammans med EU-länderna ska kommissionen utforska hur den finansiella solidaritetsmekanismen inom idrottssektorn kan stärkas.
• Hittills har man bara tagit några beslut om tillämpningen av EU:s bestämmelser om statligt stöd till idrott. Kommissionen ska övervaka lagen om statligt stöd på idrottsområdet och eventuellt utfärda riktlinjer om antalet rättsfall som rör idrottsrelaterat statligt stöd ökar.
• Idrott är ett värdefullt verktyg för regional utveckling och anställbarhet. För att dra nytta av detta kommer kommissionen och EU-länderna att fullt ut utnyttja de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att stödja hållbara idrottsstrukturer.

Idrottsorganisationer

• Idrottsorganisationernas självständighet och självreglering stöds av god förvaltning inom sektorn. För att främja god förvaltning inom idrott på europeisk nivå ska kommissionen och EU-länderna godkänna gemensamma standarder genom utbyte av god praxis och genom riktade stöd till särskilda initiativ.
• För att säkerställa att begreppet om idrottens särart tillämpas korrekt ska kommissionen erbjuda vägledning
  • tema för tema om förhållandet mellan EU:s lagstiftning och reglerna inom idrotten,
  • om EU-bestämmelser gällande idrottsutövares fria rörlighet och nationalitet, i syfte att organisera icke-diskriminerande tävlingar inom enskilda idrotter på nationell basis
  • om övergångsregler, eftersom spelaröverföringar ofta ger upphov till frågor om deras laglighet och den berörda finansieringen. Kommissionen skulle bedöma både de ekonomiska och rättsliga aspekterna av sådana överföringar.
• Idrottsagenternas verksamhet tar också upp etiska frågor. Därför anordnade kommissionen en konferens för att undersöka hur agenternas verksamhet kan förbättras.
• Inom den professionella fotbollssektorn inrättades en kommitté för social dialog i EU 2008. Flera organisationer har bett om inrättandet av en social dialog för hela idrottssektorn på EU-nivå, vilken kommissionen stöder. För att underlätta denna process ska kommissionen föreslå en preliminär försöksperiod för relevanta arbetsmarknadsparter.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Idrott (Europeiska kommissionen).
• EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet från 2008 (Europeiska kommissionen).
• Konvention mot dopning (Europarådet).
• Idrott – hälsa och deltagande (Europeiska kommissionen).
• Idrott – social delaktighet (Europeiska kommissionen).
• Idrott – idrottsstatistik (Europeiska kommissionen).
• Idrott – hållbar finansiering (Europeiska kommissionen).
• Studie om finansiering av idrott på gräsrotsnivå (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Första delen – Principerna – Avdelning I – Unionens befogenhetskategorier och befogenhetsområden – Artikel 6 (EUT C 202, 7.6.2016, s. 52).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Utveckling av idrottens europeiska dimension (KOM(2011) 12 slutlig, 18.1.2011).

Senast ändrat 11.06.2018