EU-blåkort – inresa och vistelse för högkvalificerade arbetstagare (fr.o.m. 2023)

VIKTIGA PUNKTER

Direktivets tillämpningsområde är följande:

• Direktivet tillämpas på tredjelandsmedborgare som söker eller har sökt högkvalificerad anställning i en medlemsstat.
• Direktivet tillämpas inte på tredjelandsmedborgare som
  • söker internationellt skydd,
  • genomför ett forskningsprojekt,
  • beviljats ställning som varaktigt bosatta i en medlemsstat,
  • omfattas av ett internationellt avtal som tillåter tillfällig vistelse, åtnjuter en rätt till fri rörlighet eller som fått uppskov med avvisning eller utvisning.
• Direktivet påverkar inte
  • förmånligare bestämmelser i unionsrätten, inbegripet bilaterala eller multilaterala avtal,
  • medlemsstaternas rätt att besluta hur många tredjelandsmedborgare som får resa in på deras territorium.

De som ansöker om ett EU-blåkort måste uppvisa

• ett giltigt anställningsavtal eller ett bindande anställningserbjudande som omfattar en period av minst sex månaders högkvalificerad anställning,
• handlingar som styrker deras yrkeskvalifikationer,
• en giltig resehandling och, om så krävs, viseringshandlingar,
• bevis för att de har ansökt om sjukförsäkring, om detta inte omfattas av anställningsavtalet.

Medlemsstaterna

• ska kräva att villkoren enligt relevant nationell rätt, kollektivavtal eller etablerad praxis uppfylls,
• ska se till att den lönetröskel de fastställer är minst lika hög som, men inte mer än 1,6 gånger högre än, den genomsnittliga nationella bruttoårslönen, en lägre lönetröskel på 80 % tillämpas på bristyrken samt för nyutexaminerade tredjelandsmedborgare (högst tre år efter examen),
• ska fastställa huruvida ansökningar ska göras av tredjelandsmedborgaren eller av arbetsgivaren eller av endera av dessa två,
• får ta ut avgifter för handläggningen av ansökningar, så länge dessa avgifter inte är oproportionella eller oskäliga,
• ska se till att sökande lätt kan få tillgång till information om de skriftliga bevis som krävs samt om de tillhörande villkoren,
• ska utse kontaktpunkter för att motta och översända information.

I reglerna om avslag anges följande:

• Medlemsstaterna ska avslå ansökningar om
  • kriterierna för inresa och vistelse inte uppfylls,
  • de framlagda handlingarna är falska,
  • sökanden anses utgöra ett hot mot allmän ordning, säkerhet och hälsa,
  • arbetsgivarens verksamhet huvudsakligen bedrivs för att ta in tredjelandsmedborgare.
• Medlemsstaterna kan avslå ansökningar om
  • den lediga platsen kan tillsättas med nationell arbetskraft, med arbetskraft från unionen eller med en tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i EU,
  • arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter t.ex. beträffande beskattning, är i konkurs, hotas av insolvens eller har gjort sig skyldig till olaglig anställning av tredjelandsmedborgare,
  • det råder brist på kvalificerad arbetskraft i det berörda yrket i sökandens hemland.

I reglerna om att återkalla eller avstå från att förlänga ett EU-blåkort anges följande:

• Medlemsstaterna ska återkalla eller vägra att förlänga ett EU-blåkort om
  • kortet eller handlingarna är falska,
  • tredjelandsmedborgaren inte längre har ett giltigt anställningsavtal eller de kvalifikationer som behövs, eller inte längre har en lön som motsvarar den lönetröskel som fastställts.
• En medlemsstat får återkalla eller vägra att förlänga ett EU-blåkort om
  • det föreligger ett hot mot allmän ordning, säkerhet eller hälsa,
  • arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter,
  • blåkortsinnehavaren inte uppfyller de krav som ställs i direktivet när det gäller personlig ekonomi, uppehåll eller annat.

EU-blåkort

• är giltiga i minst 24 månader, eller, om ett anställningsavtal omfattar en kortare period, ytterligare tre månader efter att avtalet löpt ut,
• ger innehavaren rätt att resa in till, på nytt resa in till och vistas i medlemsstaten och åtnjuta alla rättigheter enligt detta direktiv.

Arbetsgivare

• omfattas av ett förenklat förfarande för erhållande av EU-blåkort, om en medlemsstat ger dem status som godkända arbetsgivare,
• blir föremål för effektiva, proportionella och avskräckande nationella sanktioner om de inte följer lagstiftningen.

EU-blåkortsinnehavare

• kan under de första tolv månaderna av laglig anställning behöva informera nationella myndigheter om byte av arbetsgivare eller andra omständigheter,
• åtnjuter likabehandling med EU-medborgare i fråga om anställningsvillkor, föreningsfrihet, utbildning och yrkesutbildning, ömsesidigt erkännande av examensbevis, social trygghet samt tillgång till varor och tjänster,
• kan åtföljas av sina familjemedlemmar, vilka också har rätt att arbeta,
• kan på vissa villkor förvärva ställning som varaktigt bosatta i EU,
• får, efter tolv månaders laglig vistelse i den medlemsstat som utfärdat EU-blåkortet, flytta till, bo och arbeta i en annan medlemsstat tillsammans med sin familj.

I direktivet ställs följande krav:

• Medlemsstaterna ska senast den 18 november 2025, och därefter årligen, tillhandahålla detaljerad statistik om de blåkort som beviljats, avslagits och återkallats, samt skälen till detta.
• Europeiska kommissionen ska senast den 18 november 2026 lämna rapporter till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om sin bedömning av
  • förteckningen över högkvalificerade yrken i bilaga I, med beaktande av arbetsmarknadens föränderliga behov (en sådan rapport lämnas därefter vartannat år),
  • tillämpningen av direktivet, vid behov med förslag till ändringar (en sådan rapport lämnas vart fjärde år).

Direktivet

• ändrar direktiv (EU) 2016/801 om tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (se sammanfattning),
• upphäver det ursprungliga blåkortsdirektivet, direktiv 2009/50/EG (se sammanfattning), från och med den 19 november 2023.