EU-arbetstagares rättigheter vid arbete utomlands

VIKTIGA PUNKTER

Tack vare EU:s principer om fri rörlighet och icke-diskriminering har personer som arbetar i ett annat EU-land samma arbetstagarrättigheter som landets egna medborgare. Dessa fastställs i förordning (EU) nr 492/2011 (se sammanfattning).

Arbetstagares rättigheter

• Tillträde till arbetsmarknaden och tydliga arbetsvillkor vad gäller lön, uppsägning och arbetsmiljö.
• Tillgång till sociala förmåner och skatteförmåner.
• Tillgång till utbildning, bostad och lärlingsutbildning.
• Medlemskap i fackföreningar.
• Hjälp som ges av arbetsförmedlingar.

Försvar av arbetstagares rättigheter

Enligt direktivet måste de nationella myndigheterna se till att rättsliga förfaranden finns att tillgå för alla arbetstagare från EU som upplever att de har diskriminerats på något sätt. Dessutom kan organisationer och föreningar som deltar i att genomföra direktivet, däribland fack- och arbetsgivarföreningar, företräda eller stödja EU-arbetstagare och deras familjer i alla rättsliga åtgärder.

Främjande av likabehandling

Varje EU-land måste utse minst ett organ eller en central kontaktpunkt för att se till att arbetstagare och deras familjer inte på grund av sin nationalitet utsätts för diskriminering eller omotiverade begränsningar av sin rättighet att arbeta var de vill.

Dessa organ har följande uppgifter:

• Ge oberoende juridisk och annan hjälp, som måste vara kostnadsfri för den som inte har råd att betala för den, i enlighet med nationell praxis.
• Fungera som kontaktpunkt för liknande nationella organ i andra EU-länder och samarbeta med informations- och stödtjänster på EU-nivå, exempelvis Ditt Europa och Solvit.
• Utföra eller låta utföra oberoende undersökningar och analyser av omotiverade begränsningar och diskriminering.
• Lämna rekommendationer för hur diskriminering ska hanteras.