Insättningsgarantisystem

VIKTIGA PUNKTER

• Insättningsgarantisystem är ett viktigt komplement till tillsynen av kreditinstitut, som t.ex. banker, när det gäller att skapa solidaritet mellan institut som arbetar på samma finansiella marknad i händelse av att ett av dem går i konkurs.
• Varje EU-land ska införa lagar för att säkerställa att
  • ett eller flera insättningsgarantisystem upprättas på dess territorium och att man kräver att alla banker går med i dem,
  • skyddsnivån för insättare är harmoniserad.

Omfattningsnivå

• Insättningarna omfattas per insättare per bank. Detta betyder att gränsen på 100 000 euro omfattar den totala summan på alla konton på samma bank. För gemensamma konton (t.ex. sådana som tillhör ett par) gäller gränsen 100 000 euro för varje insättare.
• Vissa insättningar, som de som är kopplade till livshändelser som giftermål, skilsmässa, pension, övertalighet, invaliditet eller bortgång, kan skyddas utöver 100 000 euro under begränsad tid (minst tre månader men inte mer än tolv månader).

Garantimottagare

• Insättningsgarantisystem skyddar alla insättningar som har gjorts av enskilda personer och företag (oberoende av storlek).
• Insättningar som gjorts av finansiella institutioner och myndigheter omfattas inte (små lokala myndigheter undantagna).
• Det omfattar även insättningar som görs i andra valutor än de inom EU-området, vilket är viktigt för små och medelstora företag som har verksamhet i flera länder.

Återbetalning

• Tidsfristerna för återbetalning kommer gradvis att minskas från den nuvarande på 20 dagar till sju dagar. Det ska göras under följande tre faser:
  • 15 arbetsdagar från och med 2019,
  • 10 arbetsdagar från och med 2021,
  • 7 arbetsdagar från och med 2024.
• Under övergångsperioden får insättare i behov av hjälp be om en ”social utbetalning” som är en begränsad summa som täcker deras levnadskostnader.
• Insättare vid bankfilialer i ett annat EU-land kommer att betalas genom insättningsgarantisystemet i det landet (värdinsättningsgarantisystemet). Det fungerar då som en ”enda kontaktpunkt” och representerar insättningsgarantisystemet i hemlandet.

Finansiering av insättningsgarantisystem

• Genom lagen bekräftas den grundläggande principen för insättningsgarantisystem: de måste finansieras av banker. Bidrag till insättningsgarantisystem ska motsvara enskilda bankers riskprofiler, vilket innebär att riskfyllda banker får betala mer.
• Det kräver att EU-länderna senast den 3 juli 2024 säkerställer att de tillgängliga medlen för ett insättningsgarantisystem når upp till målet på minst 0,8 procent av beloppet för deras medlemmars garanterade insättningar (eller ungefär 55 miljarder euro).

Användning av medel

• I princip ska insättningsgarantisystem användas för att ersätta insättare efter det att en bank har gått i konkurs. De kan även, under strikta villkor, användas för tidiga ingripanden som kan förhindra att en bank går i konkurs eller för vissa resolutionsåtgärder för banken, t.ex. att överföra insättningar från en krisdrabbad bank till en annan bank.

Information för insättare

• Lagen förbättrar standarden för information som ges till insättarna angående skyddet av deras insättningar. Banker måste årligen ge kontoinnehavare tydlig information om skydd för insättare.