Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2024/1252 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Syftet med förordning (EU) 2024/1252 är att säkra Europeiska unionens (EU) tillgång till en trygg, resilient och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och att främja effektivitet och cirkularitet längs hela värdekedjan.

För att uppnå detta innehåller förordningen åtgärder för att

  • minska risken för störning av försörjningen av kritiska råmaterial genom att stödja strategiska projekt, diversifiera importen och stimulera tekniska framsteg och resurseffektivitet,
  • förbättra EU:s förmåga att övervaka och bemöta försörjningsrisker,
  • säkerställa att kritiska råmaterial och produkter kan röra sig fritt i hela EU, samtidigt som man uppfyller höga standarder för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning.

VIKTIGA PUNKTER

Strategiska råmaterial

  • Bilaga I innehåller en förteckning över 17 råmaterial som anses vara strategiska eftersom de har stor betydelse för den gröna och digitala tekniken samt för försvars- och flyg- och rymdtillämpningar.
  • Europeiska kommissionen
    • får uppdatera förteckningen så att den innehåller fler råmaterial, mot bakgrund av deras strategiska betydelse för den gröna och digitala tekniken och för försvars- och flyg- och rymdtillämpningar, och mot bakgrund av den förväntade global efterfrågan och de förväntade produktionssvårigheterna (i avsnitt 2 i bilaga I fastställs metoden), eller när man ombeds av Europeiska nämnden för kritiska råvaror,
    • måste se över förteckningen senast den och därefter vart tredje år.

Kritiska råmaterial

  • Bilaga II innehåller en förteckning över 34 råmaterial som anses vara kritiska eftersom de har stor betydelse för EU:s ekonomi och har en relativt hög försörjningsrisk.
  • Kommissionen
    • får uppdatera förteckningen så att den återspeglar andra materials försörjningsrisk eller ekonomiska betydelse (metoden anges i avsnitt 2 i bilaga II),
    • måste se över förteckningen senast den och därefter vart tredje år.

Riktmärken

Kommissionen och EU:s medlemsstater måste

  • stärka de olika leden i värdekedjorna så att EU:s kapacitet för varje råmaterial senast 2030 närmar sig eller når följande riktmärken på EU-nivå, nämligen
    • att utvinningskapaciteten för malm, mineral eller koncentrat producerar minst 10 % av EU:s årliga förbrukning av strategiska råmaterial,
    • att förädlingskapaciteten, även för alla intermediära steg, ombesörjer minst 40 % av EU:s årliga förbrukning av strategiska råmaterial,
    • att materialåtervinningskapaciteten, även för alla intermediära steg, står för minst 25 % av EU:s årliga förbrukning av strategiska råmaterial,
  • diversifiera importen av strategiska råmaterial så att inget enskilt land utanför EU står för mer än 65 % av en viss råvara.

Strategiska projekt

Efter en ansökningsomgång erkänner kommissionen projekt som ”strategiska” om de

  • bidrar meningsfullt till att trygga försörjningen av strategiska råmaterial,
  • blir tekniskt genomförbara med tillräcklig produktionsvolym inom en rimlig tidsram,
  • är miljömässigt och socialt hållbara,
  • medför gränsöverskridande fördelar inom EU eller tillför lokalt mervärde till det land utanför EU där de är verksamma, för utvecklingsekonomier och tillväxtmarknader.

Projekt som betecknas som ”strategiska” kommer att få fördel av stöd från kommissionen och de relevanta nationella förvaltningarna.

Tillståndsprocessen för strategiska projekt bör inte överstiga 27 månader för utvinningsprojekt och inte 15 månader för förädlings- eller materialåtervinningsprojekt. För dessa tidsgränser medräknas inte exploatörens arbete med att iordningställa en rapport om miljökonsekvensbedömning, och tidsgränserna kan i undantagsfall förlängas beroende på det strategiska projektets karaktär, komplexitet, plats eller storlek.

Strategiska projekt kommer att anses vara av allmänintresse. I enlighet med Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor kan ytterligare tid avsättas så att de grupper som berörs av det strategiska projektet involveras och aktivt deltar på ett meningsfullt sätt.

Strategiska projekt kommer av finansieringsarbetsgruppen vid Europeiska nämnden för kritiska råvaror att kunna få del av rådgivning och stöd om hur projektens finansiering ska slutföras.

Kommissionen kommer att inrätta ett system för att göra det lättare att ingå offtake-avtal mellan strategiska projekt och andra relevanta ekonomiska aktörer.

Medlemsstaterna måste genomföra andra verksamheter för att stödja utvecklingen av värdekedjan för kritiska råmaterial, i synnerhet

  • utse en gemensam kontaktpunkt som förvaltar tillståndsprocessen för projekt för kritiska råmaterial,
  • säkerställa att de planerande myndigheterna i lämpliga fall inkluderar bestämmelser för sådana projekt,
  • upprätta nationella program för undersökningsarbete, inriktat på kritiska råmaterial och mineral som innehåller kritiska råmaterial, senast den , och uppdatera dem minst vart femte år.

Riskövervakning och riskreducering

  • Kommissionen övervakar, i samarbete med medlemsstaternas myndigheter, försörjningsrisker relaterade till kritiska råmaterial genom att övervaka parametrar som handelsflöden eller prisvolatilitet och genom att utföra stresstester av relevanta leveranskedjor.
  • Dessutom samarbetar kommissionen med medlemsstaterna för att samordna EU:s strategiska lager av strategiska råmaterial för att minska potentiella försörjningsstörningar.
  • För att säkerställa beredskap kommer identifierade stora företag, som använder strategiska råmaterial för att tillverka en rad produkter såsom batterier för energilagring, robotteknik, drönare och satelliter att vart tredje år utföra en riskbedömning av sin leveranskedja för strategiska råmaterial. Kommissionen kommer också att driva ett system för att försöka matcha efterfrågan och tillgången på strategiska råmaterial.

Hållbarhet och cirkularitet

  • Medlemsstaterna kommer att anta nationella program om cirkulariteten för kritiska råmaterial, särskilt för att ge incitament till tekniska framsteg, resurseffektivitet och cirkularitet.
  • Verksamhetsutövare måste utarbeta avfallshanteringsplaner och bedöma den potentiella återvinningen av kritiska råmaterial från sitt lagrade utvinningsavfall.
  • Tillverkare måste tydligt ange om föremål såsom bilar, tvättmaskiner och mikrovågsugnar innehåller en eller flera permanentmagneter, och lämna information om vad deras kritiska råmaterial har för materialåtervinningspotential.
  • Kommissionen får erkänna certifieringssystem för kritiska råmaterials hållbarhet och fastställa regler för att beräkna och verifiera olika kritiska råmaterials miljöavtryck.

Genom förordningen inrättas en europeisk nämnd för kritiska råmaterial (råvaror) med temainriktade arbetsgrupper, som ger råd till kommissionen och har uppsikt över genomförandet av lagstiftningen.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordningen har gällt sedan den .

BAKGRUND

Kritiska råmaterial är avgörande för Europas ekonomi och för många olika slags teknik för strategiska sektorer, såsom förnybar energi, digital teknik, rymd- och luftfart och försvar. I och med att den internationella efterfrågan ökar snabbt på vissa material och utbudet ofta är kraftigt koncentrerat till särskilda områden – Kina står för 100 % av EU:s behov av tunga sällsynt jordartsmetaller och Turkiet för 99 % av bortillgångarna – är tillförlitlig tillgång något väsentligt och mycket konkurrensutsatt.

Lagstiftningen – den europeiska akten om kritiska råvaror (eller råmaterial) – är en omfattande insats mot de här svårigheterna.

Mer information finns här:

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L, 2024/1252, ).

Se den konsoliderade versionen.

senast ändrad

Top