Transeuropeiska nät (TEN)

De transeuropeiska nätens funktion är att skapa en modern och effektiv infrastruktur och förena EU:s regioner och nationella nät. De transeuropeiska näten är viktiga för att EU:s inre marknad ska fungera korrekt och för sysselsättningen, eftersom de garanterar fri rörlighet för varor, personer och tjänster.

Artiklarna 170, 171 och 172 tillsammans med artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör rättslig grund för de transeuropeiska näten, som finns inom följande tre sektorer:

• Transeuropeiska transportnät (TEN-T) omfattar projekt av gemensamt intresse för att skapa ny transportinfrastruktur eller uppgradera befintlig infrastruktur, täppa till luckor, undanröja flaskhalsar och undanröja tekniska hinder för transportflöden mellan EU-medlemsstaterna.
• Transeuropeiska energinät (TEN-E) omfattar el- och naturgassektorerna. De syftar till att koppla samman EU-medlemsstaternas energiinfrastruktur för att bidra till att skapa en gemensam energimarknad och trygga energiförsörjningen.
• Transeuropeiska telekommunikationsnät (eTEN) syftar till att avlägsna digitala hinder för fullbordandet av den digitala inre marknaden och att uppnå EU:s mål att ansluta alla europeiska hushåll till internet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), en fond som ursprungligen inrättades för perioden 2014–2020 för att stimulera investeringar i de transeuropeiska näten och utnyttja finansiering från både den privata och den offentliga sektorn, har förlängts för perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027. De belopp som har tilldelats programmet från EU:s budget är följande:

• Transport. 11,4 miljarder euro (plus en överföring på 10 miljarder euro från Sammanhållningsfonden), varav 1,4 miljarder euro är avsedda för de huvudsakliga gränsöverskridande järnvägsförbindelser som saknas mellan sammanhållningsländerna.
• Energi. 5,2 miljarder euro.
• Digitala tjänster. 1,8 miljarder euro.

Genom direktiv (EU) 2021/1187 rationaliseras åtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet genom harmonisering av de tillståndsförfaranden som krävs för att genomföra vissa projekt. Genom de nya reglerna för smart TEN-T klargörs de förfaranden som projektansvariga måste följa när det gäller tillståndsgivning och offentlig upphandling för gränsöverskridande projekt. Direktivet omfattar projekt som ingår i på förhand identifierade avsnitt av TEN-T-stomnätet. Det omfattar även andra projekt i stomnätskorridorerna, vars totala kostnad överstiger 300 miljoner euro. Projekt som uteslutande avser telematikteknik och annan ny teknik omfattas inte av direktivet eftersom deras införande inte är begränsat till TEN-T-stomnätet. Medlemsstaterna kan dock tillämpa direktivet på andra projekt som rör TEN-T-stomnätet och det övergripande TEN-T-nätet som en del av en bredare och mer harmoniserad strategi för transportinfrastrukturprojekt.

SE ÄVEN

• Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)
• Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
• Sysselsättning
• EU:s budget
• EU:s energipolitik
• EU:s transportpolitik
• Inre marknaden
• Den fleråriga budgetramen
• Struktur- och investeringsfonder
• Påskynda det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) (sammanfattning)
• Fonden för ett sammanlänkat Europa (2021–2027) (sammanfattning)
• Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (sammanfattning)
• Fonden för ett sammanlänkat Europa (Europeiska kommissionen)
• Infrastruktur och investeringar (Europeiska kommissionen)
• Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö).