Förenkling av lagstiftningen

Förenkling av lagstiftningen innebär att ständigt tillämpa principerna om nödvändighet och proportionalitet.

I förenklingsarbetet ingår att förenkla, kodifiera, omarbeta och konsolidera lagstiftning samt att upphäva föråldrade lagar och regler.

1996 lanserade EU ett pilotprojekt vid namn ”Enklare lagstiftning på den inre marknaden” (SLIM). Detta följdes av fleråriga program för att förenkla och uppdatera EU-lagstiftningen, såsom kommissionens löpande förenklingsprogram som inleddes 2005. Genom detta program togs under åren 2005–2012 mer än 640 initiativ till förenkling, kodifiering (att sammanställa en tidigare rättsakt och alla de ändringar som införts i den till en enda ny rättsakt) eller omarbetning.

Förenklingsprogrammet följdes i sin tur av åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor i Europeiska unionen och uppföljningen av hur detta program genomförts i EU-länderna, ”ABR-Plus”. Fram till år 2012 minskade dessa insatser den administrativa belastningen på företag på grund av EU-lagstiftningen med uppskattningsvis 25 %.

Det senaste förenklingsprogrammet, Refit-programmet (program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat), lanserades år 2012. Inom Refit-programmet identifieras möjligheter att minska byråkratin, göra regelverket mindre betungande, förenkla lagstiftningen och förbättra lagstiftningens kvalitet och utformning. Syftet är att uppnå de politiska målen på effektivast möjliga sätt, till lägsta möjliga kostnad och med minsta möjliga administrativa börda, samtidigt som man respekterar subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen i EU-fördragen.