Det östliga partnerskapet

Det östliga partnerskapet är ett gemensamt politiskt initiativ som inleddes 2009 och som syftar till att fördjupa och stärka förbindelserna mellan Europeiska unionen (EU) och dess grannländer i öst: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland.

Vid det östliga partnerskapets toppmöte 2017 i Bryssel godkändes 20 viktiga mål för 2020 för att stödja en mer resultatinriktad strategi som omfattar fyra huvudprioriteringar:

• En starkare ekonomi (ekonomisk utveckling och marknadsmöjligheter).
• En starkare styrning (förstärkning av institutioner och god förvaltning).
• Starkare förbindelser (förbindelser, energieffektivitet, miljö och klimatförändringar).
• Ett starkare samhälle (rörlighet och direkta personkontakter).

Framstegen i detta sammanhang övervakades och rapporterades 2018 och 2020.

Den 18 mars 2020 antogs det gemensamma meddelandet ” Det östliga partnerskapet efter 2020: Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla ”, där de långsiktiga politiska målen för det framtida samarbetet beskrivs. Detta är utgångspunkten vid utarbetandet av uppföljningsagendan för de 20 målen för 2020, som håller på att förberedas inför det östliga partnerskapets nästa toppmöte som ska hållas i Bryssel senare under 2021.

EU och dess östliga partnerländer har enats om, eller håller på att enas om, bilaterala associeringsagendor/partnerskapsprioriteringar genom den europeiska grannskapspolitiken. Den europeiska grannskapspolitiken ska enligt översynen 2015 inriktas på stabilisering av grannskapet, differentierade strategier för partnerländerna och ökat ansvar för politiken för alla berörda parter.

Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete för 2021–2027 ger ekonomiskt stöd till grannskapspolitiken och har en budget på 19 miljarder euro för grannskapsområdet enbart inom den geografiska pelaren.