Godkännandeförfarandet

Godkännandeförfarandet är ett lagstiftningsförfarande eller ett icke-lagstiftningsförfarande där Europaparlamentet inte har utarbetat en viss rättsakt tillsammans med Europeiska unionens råd, men trots detta kan utöva sin vetorätt eller ge sitt godkännande.

I vissa fall krävs Europaparlamentets samtycke till en föreslagen rättsakt, antingen enligt fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) eller fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Europaparlamentet får godkänna eller förkasta ett förslag till rättsakt men kan inte ändra på det. Om Europaparlamentet inte ger sitt samtycke kan rättsakten inte antas.

Som ett icke-lagstiftningsförfarande används det till exempel vid

• ratificering av vissa internationella avtal som förhandlats fram av EU enligt artikel 218 i EUF-fördraget,
• allvarligt åsidosättande av grundläggande rättigheter enligt artikel 7 i EU-fördraget, eller
• nya EU-länders anslutning enligt artikel 49 i EU-fördraget,
• arrangemang för utträde ur EU enligt artikel 50 i EU-fördraget.

Som ett lagstiftningsförfarande används det även till exempel

• när ny antidiskrimineringslagstiftning ska antas enligt artikel 19 i EUF-fördraget, eller
• när den allmänna rättsliga grunden för subsidiaritet tillämpas i enlighet med artikel 352 i EUF-fördraget.

SE ÄVEN

• Samrådsförfarande
• Europeiska unionens råd
• Europaparlamentet
• Ordinarie lagstiftningsförfarande (medbeslutandeförfarandet)
• Ratifikationsprocess
• Särskilt lagstiftningsförfarande
• Fördrag
• Lagstiftningsförfaranden (sammanfattning)
• Lagstiftningsbefogenheter (Europaparlamentet).