Anslutningsprocessen till EU

Anslutningen av nya länder till Europeiska unionen (EU) regleras av artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Ett land som vill ansluta sig till EU

• måste vara en europeisk stat,
• måste respektera EU-medlemsstaternas gemensamma värden och åta sig att främja dem – dessa värden är människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter (artikel 2 i EU-fördraget).

Ett land beviljas status som kandidatland av Europeiska rådet efter ett yttrande från Europeiska kommissionen som utarbetats efter landets ansökan om EU-medlemskap. Att ett land har status som kandidatland innebär dock inte automatiskt att det har rätt att ansluta sig till EU.

Under anslutningsprocessen visar kandidatlandet att det uppfyller anslutningskriterierna (Köpenhamnskriterierna) och kan ta på sig de rättigheter och skyldigheter som följer av EU-medlemskapet.

Beroende på situationen i det särskilda fallet kommer kandidatlandet att behöva genomgå en djupgående reformprocess, till exempel genom att förbättra sin infrastruktur och administrativa kapacitet i syfte att genomföra ny lagstiftning i linje med EU:s lagar och standarder (även kallade EU:s regelverk). För att kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna ska kunna uppfylla villkoren för medlemskap krävs ett starkt fokus på de grundläggande reformerna som rör rättsstatsprincipen, ekonomin och de demokratiska institutionernas och den offentliga förvaltningens funktion. Under hela anslutningsprocessen granskar och följer kommissionen kandidatlandets och det potentiella kandidatlandets reformprocess med ekonomiskt och tekniskt stöd och hjälper landet att förbereda sig inför EU-medlemskap.