2004R2007 — SV — 02.12.2013 — 003.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2007/2004

av den 26 oktober 2004

om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser

(EGT L 349, 25.11.2004, p.1)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 863/2007 av den 11 juli 2007

  L 199

30

31.7.2007

►M2

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1168/2001 av den 25 oktober 2011

  L 304

1

22.11.2011

►M3

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1052/2013 av den 22 oktober 2013

  L 295

11

6.11.2013




▼B

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2007/2004

av den 26 oktober 2004

om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser



EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 a och artikel 66 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande ( 1 ),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ), och

av följande skäl:

(1)

Gemenskapspolitiken när det gäller Europeiska unionens yttre gränser syftar till en integrerad förvaltning för att garantera en enhetlig och effektiv kontroll och övervakning, vilket är en förutsättning för den fria rörligheten för personer i Europeiska unionen och ett grundläggande inslag i ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Därför bör det fastställas gemensamma bestämmelser om vilka standarder och förfaranden som skall gälla för kontrollen av de yttre gränserna.

(2)

Ett effektivt genomförande av de gemensamma bestämmelserna kräver ökad samordning av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna.

(3)

Med hänsyn till erfarenheterna från det arbete som bedrivits av den gemensamma enheten för gränsövervakningspersonal, en enhet som verkar inom rådets ramar, bör det inrättas ett särskilt expertorgan med uppgift att förbättra samordningen av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller förvaltningen av de yttre gränserna, i form av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (nedan kallad ”byrån”).

(4)

Ansvaret för kontroll och övervakning av de yttre gränserna vilar på medlemsstaterna. Byrån bör underlätta tillämpningen av befintliga och framtida gemenskapsåtgärder rörande förvaltningen av de yttre gränserna genom att garantera samordningen av medlemsstaternas arbete för att genomföra dessa åtgärder.

(5)

En effektiv kontroll och övervakning av de yttre gränserna är en fråga av största betydelse för medlemsstaterna oavsett deras geografiska läge. Därför finns det behov av att främja solidariteten mellan medlemsstaterna på området för förvaltning av de yttre gränserna. Inrättandet av en byrå som hjälper medlemsstaterna med de operativa aspekterna av förvaltningen av de yttre gränserna, inklusive återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, är ett viktigt steg i denna riktning.

(6)

På grundval av en gemensam integrerad modell för riskanalys bör byrån utföra riskanalyser i syfte att förse gemenskapen och medlemsstaterna med adekvat information som gör det möjligt att vidta lämpliga åtgärder eller hantera identifierade hot och risker och därigenom förbättra den integrerade förvaltningen av de yttre gränserna.

(7)

Byrån bör tillhandahålla utbildning på europeisk nivå för nationella utbildare av gränsbevakningspersonal samt, för tjänstemän vid de behöriga nationella myndigheterna, kompletterande utbildning och seminarier rörande kontroll och övervakning av de yttre gränserna och återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Byrån får arrangera utbildningsverksamhet i samarbete med medlemsstater på deras territorium.

(8)

Byrån bör följa upp utvecklingen inom vetenskaplig forskning som är av relevans på byråns verksamhetsområde och sprida denna information till kommissionen och medlemsstaterna.

(9)

Byrån bör föra förteckningar över teknisk utrustning som tillhandahålls av medlemsstaterna och därigenom bidra till en gemensam användning av materiella resurser.

(10)

Byrån bör även bistå medlemsstaterna när förhållandena kräver ökat tekniskt och operativt bistånd vid de yttre gränserna.

(11)

I de flesta medlemsstater är det de myndigheter som har till uppgift att kontrollera de yttre gränserna som ansvarar för de operativa aspekterna av insatser för återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Eftersom det ger ett klart mervärde att utföra detta arbete på europeisk nivå, bör byrån i enlighet med gemenskapens politik för återsändande tillhandahålla erforderligt bistånd för att organisera medlemsstaternas gemensamma insatser för återsändande och fastställa god praxis för framskaffande av resehandlingar och för återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på medlemsstaternas territorium.

(12)

För att kunna utföra sitt uppdrag och i den omfattning som krävs för fullgörande av dess uppgifter får byrån samarbeta med Europol, behöriga nationella myndigheter i tredjeländer och de internationella organisationer som har behörighet i frågor som omfattas av denna förordning, inom ramen för vad som avtalats i enlighet med relevanta bestämmelser i fördraget. Byrån bör underlätta det operativa samarbetet mellan medlemsstater och tredjeländer inom ramen för Europeiska unionens utrikespolitik.

(13)

Med utgångspunkt i de erfarenheter som vunnits genom arbetet i den gemensamma enheten för gränsövervakningspersonal och i de drifts- och utbildningscentrum som medlemsstaterna har inrättat för de olika aspekterna av kontroll och övervakning av land-, luft- och sjögränser får byrån inrätta egna särskilda avdelningar med ansvar för land-, luft- och sjögränser.

(14)

Byrån bör vara oberoende i tekniska frågor och självbestämmande i rättsligt, administrativt och finansiellt hänseende. Därför är det nödvändigt och lämpligt att den är ett gemenskapsorgan som har ställning som juridisk person och utövar de genomförandebefogenheter som följer av denna förordning.

(15)

För att effektivt kunna kontrollera hur byrån fungerar bör kommissionen och medlemsstaterna vara företrädda i byråns styrelse. Styrelsen bör, om möjligt, bestå av de operativa cheferna för de nationella myndigheter som har ansvar för ledningen av gränsbevakningspersonalen eller av deras företrädare. Styrelsen bör ha de befogenheter som krävs för att kunna fastställa budgeten, kontrollera budgetens genomförande, anta relevanta finansiella bestämmelser, utarbeta öppna förfaranden för byråns beslutsfattande samt utse den verkställande direktören och den vice verkställande direktören.

(16)

För att garantera att byrån är fullt självbestämmande och oberoende, bör den ha en egen budget där intäkterna i huvudsak kommer från bidrag från gemenskapen. Gemenskapens budgetförfarande bör vara tillämpligt så vitt gäller gemenskapsbidraget och varje annat stöd som belastar Europeiska unionens allmänna budget. Granskningen av räkenskaperna bör utföras av revisionsrätten.

(17)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) ( 3 ) bör utan inskränkningar vara tillämplig för byrån, som bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) ( 4 ).

(18)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar ( 5 ) bör tillämpas på byrån.

(19)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter ( 6 ) gäller också för byråns hantering av personuppgifter.

(20)

Utformningen av politiken och lagstiftningen på området kontroll och övervakning av de yttre gränserna är alltjämt EU-institutionernas, särskilt rådets, ansvar. En nära samordning mellan byrån och dessa institutioner bör garanteras.

(21)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen behovet att inrätta en integrerad ledning av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(22)

Denna rättsakt respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(23)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa två staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.A i rådets beslut 1999/437/EG ( 7 ) om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet. Följaktligen bör Republiken Islands och Konungariket Norges delegationer delta som styrelseledamöter i byrån, om också med begränsad rösträtt. För att det skall fastställas närmare föreskrifter så att Republiken Island och Konungariket Norge skall kunna delta fullt ut i byråns verksamhet bör ytterligare en överenskommelse ingås mellan gemenskapen och dessa stater.

(24)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Eftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, bör Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning besluta om huruvida landet skall genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(25)

Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket ( 8 ). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.

(26)

Denna förordning innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket ( 9 ). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Irland.

(27)

Byrån bör underlätta organiserandet av operativa insatser där medlemsstaterna får använda sig av expertis och resurser vilka Irland och Förenade kungariket kan vilja ställa till deras förfogande, enligt villkor som skall fastställas från fall till fall av styrelsen. I detta syfte bör företrädare för Irland och Förenade kungariket inbjudas att närvara vid alla styrelsemöten så att de kan delta till fullo i diskussionerna om förberedande av sådana operativa insatser.

(28)

En motsättning föreligger mellan Konungariket Spanien och Förenade kungariket om gränsdragningen kring Gibraltar.

(29)

Upphävandet av denna förordnings tillämplighet på Gibraltars gränser medför ingen ändring av de berörda staternas respektive ståndpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.



KAPITEL I

SYFTE

Artikel 1

Inrättande av byrån

1.  En europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna (nedan kallad ”byrån”) skall inrättas i syfte att förbättra den integrerade förvaltningen av Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.

▼M2

2.  Med beaktande av att ansvaret för kontroll och övervakning av de yttre gränserna åligger medlemsstaterna ska byrån, i egenskap av ett unionsorgan enligt definitionen i artikel 15 och i enlighet med artikel 19 i denna förordning, underlätta och effektivisera tillämpningen av befintliga och framtida unionsåtgärder rörande förvaltningen av de yttre gränserna, i synnerhet kodexen om Schengengränserna, som inrättades genom förordning (EG) nr 562/2006 ( 10 ). Byrån ska göra detta genom att säkerställa samordningen av medlemsstaternas insatser för att genomföra dessa åtgärder, och därigenom bidra till att personkontrollen vid och övervakningen av medlemsstaternas yttre gränser håller en effektiv, hög och enhetlig nivå.

Byrån ska utföra sina uppgifter i full överensstämmelse med relevant unionsrätt, däribland Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan om de grundläggande rättigheterna), relevant folkrätt, däribland konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, som ingicks i Genève den 28 juli 1951 (Genèvekonventionen), de skyldigheter som följer av tillträde till internationellt skydd, särskilt principen non-refoulement samt med de grundläggande rättigheterna, och ta hänsyn till rapporterna från det rådgivande forum som avses i artikel 26a i denna förordning.

3.  Byrån ska även bistå kommissionen och medlemsstaterna med det tekniska stöd och den sakkunskap som behövs för förvaltningen av de yttre gränserna samt främja solidariteten mellan medlemsstaterna, i synnerhet de medlemsstater som är utsatta för särskilt och oproportionerligt starkt tryck.

▼M1 —————

▼M1

Artikel 1a

Definitioner

I denna förordning avses med:

1.  medlemsstaternas yttre gränser: de av medlemsstaternas land- och sjögränser och deras flygplatser och kusthamnar vid vilka gemenskapslagstiftningens bestämmelser om personers passage av yttre gränser är tillämpliga.

▼M2

1a.  Europeiska gränskontrollenheter: vid tillämpning av artiklarna 3, 3b, 3c, 8 och 17: enheter som utplaceras under gemensamma insatser och pilotprojekt, vid tillämpning av artiklarna 8a–8g: enheter som utplaceras för snabba gränsinsatser (”snabba insatser”) i den mening som avses i förordning (EG) nr 863/2007 ( 11 ), och vid tillämpning av artikel 2.1 ea och 2.1 g samt artikel 5: enheter som utplaceras under gemensamma insatser, pilotprojekt och snabba insatser.

▼M2

2.  värdmedlemsstat: en medlemsstat i vilken en gemensam insats, ett pilotprojekt eller en snabb insats äger rum eller från vilken insatsen eller projektet utgår.

▼M1

3.  hemmedlemsstat: den medlemsstat i vilken en medlem i enheten eller den gästande tjänstemannen är gränsbevakningstjänsteman.

▼M2

4. medlemmar i enheterna: gränsbevakningstjänstemän från andra medlemsstater än värdmedlemsstaten, vilka tjänstgör i de europeiska gränskontrollsenheterna.

5. biståndssökande medlemsstat: en medlemsstat vars ansvariga myndigheter begär att byrån ska utplacera enheter för snabba insatser på dess territorium.

▼M1

6.  gästande tjänstemän: sådana tjänstemän som tillhör andra medlemsstaters gränsbevakningsmyndigheter än värdmedlemsstaten och som deltar i gemensamma insatser och pilotprojekt.

▼B



KAPITEL II

UPPGIFTER

Artikel 2

Huvuduppgifter

1.  Byrån skall utföra följande uppgifter:

a) Samordna det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller förvaltningen av de yttre gränserna.

b) Bistå medlemsstaterna med utbildning av nationell gränsbevakningspersonal, inbegripet fastställande av gemensamma utbildningsnormer.

▼M2

c) Utföra riskanalyser, däribland en bedömning av vilken kapacitet medlemsstaterna har att hantera hot och tryck vid sina yttre gränser.

d) Bidra till utveckling av forskning som är betydelsefull för kontrollen och övervakningen av de yttre gränserna.

▼M2

da) Bistå medlemsstaterna i de situationer som kräver ökat tekniskt och operativt bistånd vid de yttre gränserna, med beaktande av att vissa situationer kan inbegripa humanitära krissituationer och sjöräddning.

▼M2

e) Bistå medlemsstaterna i situationer som kräver ökat tekniskt och operativt bistånd vid deras yttre gränser, i synnerhet de medlemsstater som är utsatta för särskilt och oproportionerligt starkt tryck.

▼M2

ea) Inrätta europeiska gränskontrollenheter som ska utplaceras vid gemensamma insatser, pilotprojekt och snabba insatser.

▼M2

f) Erbjuda medlemsstaterna nödvändigt tekniskt bistånd, och även på begäran samordna eller organisera gemensamma insatser för återsändande.

g) Placera ut gränsbevakningstjänstemän från de europeiska gränskontrollenheterna i medlemsstaterna vid gemensamma insatser, pilotprojekt eller snabba insatser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007.

▼M2

h) Utveckla och hantera, i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001, informationssystem som gör det möjligt att snabbt och säkert utbyta information om framväxande risker vid medlemsstaternas yttre gränser, däribland det informations- och samordningsnätverk som inrättades genom rådets beslut 2005/267/EG ( 12 ).

▼M3

i) Tillhandahålla nödvändigt bistånd för att utveckla och driva ett europeiskt gränsövervakningssystem och, när så är lämpligt, för att utveckla ett gemensamt gränssnitt för informationsutbyte och systemens kompatibilitet, särskilt genom att inrätta, upprätthålla och samordna Eurosur-ramverket i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1052/2013 ( 13 )

▼M2

1a.  I enlighet med unionsrätten och internationell rätt får ingen person landsättas eller på annat sätt överlämnas till myndigheterna i ett land i strid med principen om non-refoulement, eller från vilket personen riskerar att utvisas eller återsändas till ett annat land i strid med den principen. De särskilda behoven för barn, offer för människohandel, personer som behöver läkarvård, personer som behöver internationellt skydd och andra utsatta personer ska tillgodoses i enlighet med unionsrätten och internationell rätt.

▼B

2.  Medlemsstaterna får, utan att byråns befogenheter föregrips, fortsätta att samarbeta på operativ nivå med andra medlemsstater och/eller tredjeländer vid de yttre gränserna, om samarbetet kompletterar byråns verksamhet.

Medlemsstaterna skall avhålla sig från alla åtgärder som kan äventyra byråns arbete eller att dess mål uppnås.

▼M2

Medlemsstaterna ska rapportera till byrån om operativ verksamhet utanför byråns ram som bedrivits vid de yttre gränserna. Byråns verkställande direktör (nedan kallad den verkställande direktören) ska regelbundet informera byråns styrelse (nedan kallad styrelsen) om dessa frågor, minst en gång om året.

▼M2

Artikel 2a

Uppförandekod

Byrån ska utarbeta och vidareutveckla en uppförandekod som ska vara tillämplig på alla insatser som samordnas av byrån. Uppförandekoden ska fastställa förfaranden som syftar till att garantera rättsstatsprincipen och principen om respekt för grundläggande fri- och rättigheter, med särskilt fokus på ensamkommande barn och utsatta personer samt personer som söker internationellt skydd, och den ska gälla för alla personer som deltar i byråns verksamhet.

Byrån ska utveckla uppförandekoden i samarbete med det rådgivande forum som avses i artikel 26a.

▼M2

Artikel 3

Gemensamma insatser och pilotprojekt vid de yttre gränserna

1.  Byrån ska utvärdera, godkänna och samordna förslag till gemensamma insatser och pilotprojekt som läggs fram av medlemsstaterna, däribland förfrågningar från medlemsstaterna under omständigheter som kräver ökat tekniskt och operativt bistånd, i synnerhet vid särskilt och oproportionerligt starkt tryck.

Byrån får själv ta initiativ till och genomföra gemensamma insatser och pilotprojekt i samarbete med de berörda medlemsstaterna och med värdmedlemsstaternas samtycke.

Byrån får även besluta att ställa sin tekniska utrustning till förfogande för medlemsstater som deltar i de gemensamma insatserna eller pilotprojekten.

Gemensamma insatser och pilotprojekt ska föregås av en ingående riskanalys.

1a.  Byrån får, efter att ha informerat den berörda medlemsstaten, avsluta gemensamma insatser och pilotprojekt om förutsättningarna för att genomföra dessa gemensamma insatser och pilotprojekt inte längre är uppfyllda.

De medlemsstater som deltar i en gemensam insats eller ett pilotprojekt får uppmana byrån att avsluta den gemensamma insatsen eller pilotprojektet.

Hemmedlemsstaten ska i enlighet med sin nationella rätt föreskriva lämpliga disciplinåtgärder eller andra åtgärder vid överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter eller skyldigheter att erbjuda internationellt skydd som har ägt rum under en gemensam insats eller ett pilotprojekt.

Den verkställande direktören ska, helt eller delvis, tillfälligt upphäva eller avsluta gemensamma insatser och pilotprojekt om han eller hon anser att sådana överträdelser är av allvarlig art eller sannolikt kommer att fortgå.

1b.  Byrån ska i enlighet med artikel 3b inrätta en reserv med gränsbevakningstjänstemän kallade europeiska gränskontrollenheter som ska kunna placeras ut i samband med gemensamma insatser och pilotprojekt som avses i punkt 1. Byrån ska i enlighet med artiklarna 3a och 7 besluta om att avdela personal och teknisk utrustning.

2.  För den praktiska organisationen av gemensamma insatser och pilotprojekt får byrån använda sig av de egna särskilda avdelningar som föreskrivs i artikel 16.

3.  Byrån ska utvärdera resultatet av gemensamma insatser och pilotprojekt och till styrelsen överlämna den ingående utvärderingsrapporten inom 60 dagar efter det att insatserna eller projekten avslutats, tillsammans med de anmärkningar som gjorts av det ombud för de grundläggande fri- och rättigheterna som avses i artikel 26a. I syfte att förbättra kvalitet, konsekvens och effektivitet i framtida gemensamma insatser och pilotprojekt ska byrån göra en övergripande och jämförande analys av dessa resultat, vilken ska tas med i den allmänna rapport som avses i artikel 20.2 b.

4.  Byrån ska finansiera eller medfinansiera de gemensamma insatser och pilotprojekt som avses i punkt 1 med anslag ur sin egen budget i enlighet med de finansiella bestämmelser som gäller för byrån.

5.  Punkterna 1a och 4 ska även tillämpas på snabba insatser.

▼M2

Artikel 3a

Organisation av gemensamma insatser och pilotprojekt

1.  Den verkställande direktören ska utarbeta en operativ plan för de gemensamma insatser och pilotprojekt som avses i artikel 3.1. Den verkställande direktören och värdmedlemsstaten ska, i samråd med de medlemsstater som deltar i en gemensam insats eller ett pilotprojekt, komma överens om en operativ plan för organisationen i god tid före det att den gemensamma insatsen eller pilotprojektet planeras att påbörjas.

Den operativa planen ska omfatta alla aspekter som bedöms nödvändiga för genomförandet av den gemensamma insatsen eller pilotprojektet och innehålla följande:

a) En beskrivning av situationen med uppgifter om utplaceringens upplägg och syften, inklusive det operativa målet.

b) Den planerade längden på den gemensamma insatsen eller pilotprojektet.

c) Angivande av det geografiska område där den gemensamma insatsen eller pilotprojektet ska genomföras.

d) En beskrivning av uppgifterna och speciella instruktioner för de gästande tjänstemännen, bland annat om vilka sökningar som får göras i databaser och om tillåtna tjänstevapen samt tillåten ammunition och utrustning i värdmedlemsstaten.

e) Sammansättningen av enheterna av gästande tjänstemän samt utplacering av övrig relevant personal.

f) Bestämmelser om ledning och kontroll, däribland namn och tjänstegrad för värdmedlemsstatens gränsbevakningstjänstemän som ansvarar för samarbetet med de gästande tjänstemännen och byrån, särskilt för de gränsbevakningstjänstemän som leder dem under utplaceringstiden samt de gästande tjänstemännens plats i ledningsstrukturen.

g) Den tekniska utrustning som ska placeras ut under de gemensamma insatserna eller pilotprojektet, däribland uppgifter om särskilda krav på användningen, den personal som begärs, transport och logistik samt finansiella bestämmelser.

h) Detaljerade bestämmelser om byråns omedelbara rapportering av händelser till styrelsen och till berörda nationella myndigheter.

i) Metoder för rapportering och utvärdering med riktlinjer för utvärderingsrapporten och sista datum för inlämnande av den slutliga utvärderingsrapporten i enlighet med artikel 3.3.

j) När det gäller operativa insatser till havs, särskild information om tillämpningen av relevant jurisdiktion och lagstiftning i det geografiska område där den gemensamma insatsen eller pilotprojektet ska äga rum, med hänvisningar till internationell rätt och unionsrätt om ingripande, sjöräddning och landsättning.

k) Närmare villkor för samarbete med tredjeländer, andra unionsbyråer och unionsorgan eller internationella organisationer.

2.  Den operativa planen får ändras eller anpassas endast med den verkställande direktörens och värdmedlemsstatens godkännande. Byrån ska omedelbart skicka en kopia av den ändrade eller anpassade operativa planen till de deltagande medlemsstaterna.

3.  Byrån ska som ett led i sina samordnande arbetsuppgifter se till att alla organisatoriska aspekter i samband med gemensamma insatser och pilotprojekt som avses i den här artikeln verkställs, däribland kravet på att en av byråns anställda ska vara närvarande under de gemensamma insatserna eller projekten.

Artikel 3b

Sammansättning och utplacering av europeiska gränskontrollenheter

1.  På förslag från den verkställande direktören ska styrelsen med en absolut majoritet av sina röstberättigade ledamöter besluta om profilerna för och det totala antalet gränsbevakningstjänstemän som ska ställas till förfogande för de europeiska gränskontrollenheterna. Samma förfarande ska tillämpas på alla efterföljande ändringar av profilerna och det totala antalet gränsbevakningstjänstemän. Medlemsstaterna ska bidra till de europeiska gränskontrollenheterna genom en nationell reserv som bygger på de olika fastställda profilerna genom att utse gränsbevakningstjänstemän som motsvarar de profiler som krävs.

2.  Medlemsstaternas bidrag i form av gränsbevakningstjänstemän till särskilda gemensamma insatser och pilotprojekt för det kommande året ska planeras på grundval av årliga bilaterala förhandlingar och avtal mellan byrån och medlemsstaterna. I enlighet med dessa avtal ska medlemsstaterna ställa gränsbevakningstjänstemän till förfogande för utplacering på begäran av byrån, såvida de inte befinner sig i en exceptionell situation som i hög grad påverkar fullgörandet av nationella uppgifter. Begäran ska göras minst 45 dagar före den planerade utplaceringen. Hemmedlemsstatens självbestämmanderätt avseende valet av personal och utplaceringens längd ska inte påverkas.

3.  Byrån ska även bidra till de europeiska gränskontrollenheterna med kompetenta gränsbevakningstjänstemän som utstationerats av medlemsstaterna som nationella experter i enlighet med artikel 17.5. Medlemsstaternas bidrag till byrån när det gäller utstationering av gränsbevakningstjänstemän för det kommande året ska planeras på grundval av årliga bilaterala förhandlingar och avtal mellan byrån och medlemsstaterna.

I enlighet med dessa avtal ska medlemsstaterna ställa gränsbevakningstjänstemän till förfogande för utstationering, såvida detta inte allvarligt skulle påverka fullgörandet av nationella uppgifter. I sådana situationer får medlemsstaterna återkalla sina utstationerade gränsbevakningstjänstemän.

Utstationeringen får vara högst sex månader under en tolvmånadersperiod. De utstationerade gränsbevakningstjänstemännen ska med avseende på tillämpningen av denna förordning betraktas som gästande tjänstemän och ska ha de uppgifter och befogenheter som föreskrivs i artikel 10. Den medlemsstat som har utstationerat gränsbevakningstjänstemännen ska betraktas som hemmedlemsstat, enligt definitionen i artikel 1a.3, med avseende på tillämpningen av artiklarna 3c, 10 och 10b. Annan personal vid byrån med tillfällig anställning som inte är behörig att utföra gränskontroller ska bara delta i gemensamma insatser och pilotprojekt för samordnande uppgifter.

4.  Medlemmar i de europeiska gränskontrollenheterna ska, när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter, fullt ut respektera de grundläggande fri- och rättigheterna, däribland rätten att få tillträde till asylförfaranden, samt den mänskliga värdigheten. Alla åtgärder som vidtas vid utförandet av uppgifterna och utövandet av befogenheterna ska stå i proportion till de syften som eftersträvas genom sådana åtgärder. När medlemmar i enheterna utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter ska de inte diskriminera personer på grund av kön, ras eller etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

5.  I enlighet med artikel 8g ska byrån utse en samordnare för varje gemensam insats och varje pilotprojekt som medför utplacering av medlemmar i de europeiska gränskontrollenheterna.

Samordnaren ska ha till uppgift att främja samarbete och samordning mellan värdmedlemsstaten och de deltagande medlemsstaterna.

6.  Byrån ska täcka de kostnader som medlemsstaterna ådrar sig genom att i enlighet med punkt 1 i den här artikeln ställa gränsbevakningstjänstemän till förfogande för de europeiska gränskontrollenheterna i enlighet med artikel 8h.

7.  Byrån ska varje år informera Europaparlamentet om hur många gränsbevakningstjänstemän som varje medlemsstat har avdelat till de europeiska gränskontrollenheterna i enlighet med denna artikel.

Artikel 3c

Instruktioner till de europeiska gränskontrollenheterna

1.  Under den tid som de europeiska gränskontrollenheterna är utplacerade ska värdmedlemsstaten utfärda instruktioner till dem i enlighet med den operativa plan som avses i artikel 3a.1.

2.  Byrån får via sin samordnande tjänsteman som avses i artikel 3b.5 meddela värdmedlemsstaten sina synpunkter på de instruktioner som avses i punkt 1. Om den gör detta ska värdmedlemsstaten beakta dessa synpunkter.

3.  I enlighet med artikel 8g ska värdmedlemsstaten ge byråns samordnare allt erforderligt stöd, bland annat obegränsat tillträde till de europeiska gränskontrollenheterna under hela den tid som de är utplacerade.

4.  Medlemmar i de europeiska gränskontrollenheterna ska, när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter, fortsätta att omfattas av hemmedlemsstatens disciplinära bestämmelser.

▼M2

Artikel 4

Riskanalys

Byrån ska utarbeta och tillämpa en gemensam integrerad modell för riskanalys.

Byrån ska utarbeta både allmänna och särskilt anpassade riskanalyser, som ska överlämnas till rådet och kommissionen.

För riskanalysändamål får byrån, efter samråd med de berörda medlemsstaterna, bedöma deras kapacitet att hantera eventuella problem som förekommer eller kan uppstå, däribland hot och tryck vid medlemsstaternas yttre gränser, särskilt för de medlemsstater som är utsatta för särskilt och oproportionerligt starkt tryck. I det syftet får byrån göra en bedömning av medlemsstaternas utrustning och resurser för gränskontroll. Bedömningen ska baseras på uppgifter från de berörda medlemsstaterna och på rapporter från och resultaten av gemensamma insatser, pilotprojekt, snabba insatser och andra åtgärder från byrån. Dessa bedömningar inverkar inte på utvärderingsmekanismen för Schengen.

Resultaten av bedömningarna ska läggas fram för styrelsen.

Vid tillämpningen av denna artikel ska medlemsstaterna förse byrån med alla nödvändiga uppgifter om situationen och eventuella hot vid de yttre gränserna.

Byrån ska ta hänsyn till resultaten av den gemensamma integrerade modellen för riskanalys när den utarbetar den gemensamma grundplan för den utbildning av gränsbevakningstjänstemän som avses i artikel 5.

▼B

Artikel 5

Utbildning

▼M2

Byrån ska ge gränsbevakningstjänstemän som är medlemmar i de europeiska gränskontrollenheterna avancerad utbildning som är relevant för deras uppgifter och befogenheter, samt genomföra regelbundna övningar med dessa gränsbevakningstjänstemän enligt den plan för avancerad utbildning och övningar som avses i byråns årliga arbetsprogram.

Byrån ska också ta nödvändiga initiativ för att se till att alla gränsbevakningstjänstemän och övrig personal från de medlemsstater som deltar i de europeiska gränskontrollenheterna samt byråns personal har fått utbildning, innan de deltar i den operativa verksamhet som byrån organiserar, om relevant unionsrätt och internationell rätt, däribland de grundläggande fri- och rättigheterna och rätten till internationellt skydd samt riktlinjer för att identifiera personer som söker skydd och för att slussa dem vidare till lämpliga strukturer.

Byrån ska utarbeta och vidareutveckla en gemensam grundplan för utbildning av gränsbevakningstjänstemän och tillhandahålla utbildning på europeisk nivå för utbildare av medlemsstaternas nationella gränsbevakningstjänstemän, även i fråga om de grundläggande fri- och rättigheterna, om rätten till internationellt skydd och om relevant sjörätt.

Byrån ska upprätta den gemensamma grundplanen efter samråd med det rådgivande forum som avses i artikel 26a.

Medlemsstaterna ska införliva den gemensamma grundplanen med sin utbildning av nationella gränsbevakningstjänstemän.

▼B

Byrån skall även erbjuda tjänstemän vid medlemsstaternas behöriga myndigheter kompletterande utbildning och seminarier i ämnen som rör kontroll och övervakning av de yttre gränserna samt återsändande av tredjelandsmedborgare.

Byrån får i samarbete med medlemsstaterna anordna utbildning på deras territorium.

▼M2

Byrån ska inrätta ett utbytesprogram som gör det möjligt för gränsbevakningstjänstemän som deltar i de europeiska gränskontrollenheterna att skaffa sig kunnande eller specifik sakkunskap från erfarenheter och god praxis i andra länder genom att arbeta med gränsbevakningstjänstemän i en annan medlemsstat är sin egen.

▼M2

Artikel 6

Uppföljning av och bidrag till forskning

Byrån ska proaktivt följa och bidra till den utveckling inom forskningen som är av betydelse för kontrollen och övervakningen av de yttre gränserna och sprida denna information till kommissionen och medlemsstaterna.

Artikel 7

Teknisk utrustning

1.  Byrån får förvärva, själv eller i samägande med en medlemsstat, eller hyra teknisk utrustning för kontroll av de yttre gränserna och använda den i samband med gemensamma insatser, pilotprojekt, snabba insatser, gemensamma insatser för återsändande eller projekt för tekniskt bistånd i enlighet med de finansiella bestämmelser som är tillämpliga på byrån. Förvärv eller hyra av utrustning som medför väsentliga kostnader för byrån ska föregås av en uttömmande behovsanalys och analys av kostnadseffektiviteten. För sådana utgifter ska medel avsättas i byråns budget som styrelsen antar i enlighet med artikel 29.9. Om byrån förvärvar eller hyr större teknisk utrustning som till exempel havs- och kustpatrullfartyg eller fordon ska följande villkor gälla:

a) Vid förvärv och samägande ska byrån ingå en formell överenskommelse med någon medlemsstat om att utrustningen ska registreras i den medlemsstaten i enlighet med gällande lagstiftning i medlemsstaten i fråga.

b) Vid hyra ska utrustningen vara registrerad i en av medlemsstaterna.

Registreringsmedlemsstaten och byrån ska komma överens om formerna för att säkerställa perioder då byrån har full tillgång till de samägda tillgångarna och om villkoren för utrustningens användning, på basis av en avtalsmall som byrån utarbetat.

Registreringsmedlemsstaten eller den som tillhandahåller teknisk utrustning ska även bistå med expertis och teknisk personal så att utrustningen kan användas på ett lagligt och säkert sätt.

2.  Byrån ska upprätta och föra centraliserade register över vilken utrustning för kontroll av de yttre gränserna som finns i en reserv för teknisk utrustning och som ägs antingen av medlemsstaterna eller av byrån, respektive utrustning som samägs av medlemsstaterna och byrån. Reserven för teknisk utrustning ska innehålla en lägsta fastställd mängd teknisk utrustning som avses i punkt 5 i den här artikeln. Den utrustning som finns i reserven för teknisk utrustning ska användas vid den verksamhet som avses i artiklarna 3, 8a och 9.

3.  Medlemsstaterna ska bidra till den reserv för teknisk utrustning som avses i punkt 2. Medlemsstaternas bidrag till reserven och utplaceringen av teknisk utrustning för specifika insatser ska planeras på grundval av årliga bilaterala förhandlingar och avtal mellan byrån och medlemsstaterna. I enlighet med dessa avtal och i den mån den tekniska utrustningen ingår i den lägsta fastställda mängden teknisk utrustning för ett visst år, ska medlemsstaterna på byråns begäran ställa den till förfogande för utplacering, såvida de inte befinner sig i en exceptionell situation som i hög grad påverkar fullgörandet av nationella uppgifter. En sådan begäran ska göras minst 45 dagar före den planerade utplaceringen. Medlemsstaternas bidrag till reserven för teknisk utrustning ska ses över årligen.

4.  Byrån ska se till att registret över reserven av teknisk utrustning innehåller uppgifter om följande:

a) Klassificering av utrustningen och vilken typ av insats den används för.

b) Klassificering per ägare (medlemsstat, byrån, övriga).

c) Sammanlagd mängd utrustning som krävs.

d) Eventuella krav på personal för att handha utrustningen.

e) Andra upplysningar såsom registernummer, transport- och underhållskrav, tillämpliga nationella exportbestämmelser, tekniska instruktioner eller övrig information som krävs för att hantera utrustningen korrekt.

5.  Byrån ska finansiera utplaceringen av den tekniska utrustning som ingår i den lägsta fastställda mängd teknisk utrustning som ska tillhandahållas av medlemsstaterna för ett visst år. Utplacering av teknisk utrustning som inte ingår i den lägsta fastställda mängden teknisk utrustning ska medfinansieras av byrån med högst 100 % av de stödberättigande utgifterna, med beaktande av de särskilda omständigheterna i den medlemsstat som placerar ut sådan teknisk utrustning.

På förslag av den verkställande direktören ska styrelsen i enlighet med artikel 24 årligen fatta beslut om reglerna beträffande teknisk utrustning, inbegripet den lägsta sammanlagda mängd teknisk utrustning som krävs per typ, villkoren för utplacering och ersättning av kostnader. Av budgetskäl bör styrelsen fatta detta beslut senast den 31 mars varje år.

Byrån ska föreslå den lägsta mängden teknisk utrustning med utgångspunkt i dess behov, särskilt för att kunna genomföra gemensamma insatser, pilotprojekt, snabba insatser och gemensamma insatser för återsändande i enlighet med sitt årliga arbetsprogram.

Om den lägsta mängden teknisk utrustning visar sig vara otillräcklig för att genomföra den överenskomna operativa planen för gemensamma insatser, pilotprojekt, snabba insatser eller gemensamma insatser för återsändande, ska byrån revidera denna mängd på basis av motiverade behov och en överenskommelse med medlemsstaterna.

6.  Byrån ska månatligen rapportera till styrelsen om sammansättningen och utplaceringen av utrustning som ingår i reserven för teknisk utrustning. Om den lägsta mängd teknisk utrustning som avses i punkt 5 inte nås ska den verkställande direktören utan dröjsmål informera styrelsen. Styrelsen ska snarast fatta beslut om prioriteringsordningen för utplacering av utrustningen och vidta lämpliga åtgärder för att råda bot på bristerna. Den ska informera kommissionen om bristerna och de åtgärder som vidtagits. Kommissionen ska därefter informera Europaparlamentet och rådet om detta samt lämna en egen bedömning av situationen.

7.  Byrån ska varje år informera Europaparlamentet om mängden teknisk utrustning som varje medlemsstat har avsatt till reserven för teknisk utrustning i enlighet med denna artikel.

▼B

Artikel 8

Stöd till medlemsstater i situationer som kräver ökat tekniskt och operativ bistånd vid de yttre gränserna

▼M2

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 78.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), får en eller flera medlemsstater som är utsatta för särskilt och oproportionerligt starkt tryck och som står inför situationer som kräver ökat tekniskt och operativt bistånd, när de fullgör sina skyldigheter i fråga om kontroll och övervakning av de yttre gränserna, vända sig till byrån för att begära bistånd. Byrån ska i enlighet med artikel 3 organisera lämpligt tekniskt och operativt bistånd för de medlemsstater som så begär.

▼B

2.  Under sådana omständigheter som avses i punkt 1 får byrån

a) bistå vid samordningen mellan två eller flera medlemsstater i syfte att lösa problem som uppstått vid de yttre gränserna,

b) avdela sina experter för att stödja de behöriga nationella myndigheterna i den eller de berörda medlemsstaterna under lämplig tid,

▼M2

c) utplacera gränsbevakningstjänstemän från de europeiska gränskontrollenheterna.

▼M2

3.  Byrån får förvärva teknisk utrustning för kontroll och övervakning av de yttre gränserna som ska användas av dess experter och inom ramen för snabba insatser under den tid uppdraget pågår.

Artikel 8a

Snabba insatser

På begäran av en medlemsstat som står inför en situation med ett allvarligt och exceptionellt tryck, särskilt om ett stort antal tredjelandsmedborgare kommer till vissa punkter vid den yttre gränsen och på olaglig väg försöker ta sig in på medlemsstatens territorium, får byrån under begränsad tid placera ut en eller flera europeiska gränskontrollenheter (nedan kallade enheter) på den biståndssökande medlemsstatens territorium i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 863/2007.

▼M1

Artikel 8b

Sammansättning av de snabba gränsinsatsenheterna

1.  Vid sådana situationer som beskrivs i artikel 8a skall medlemsstaterna på byråns begäran omedelbart meddela antal, namn och profiler för de gränsbevakningstjänstemän från deras nationella reserv som de inom fem dagar kan ställa till förfogande som medlemmar i en enhet. Medlemsstaterna skall ställa gränsbevakningstjänstemännen till förfogande för utplacering på byråns begäran, såvida de inte befinner sig i en exceptionell situation som i hög grad påverkar fullgörandet av nationella uppgifter.

2.  Den verkställande direktören skall, när han eller hon fastställer sammansättningen av en enhet, beakta de särskilda omständigheter som den biståndssökande medlemsstaten står inför. Enheten skall sättas samman i enlighet med den operativa plan som avses i artikel 8e.

Artikel 8c

Utbildning och övningar

Byrån skall ge de gränsbevakningstjänstemän som ingår i snabbreserven och som avses i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 863/2007 om avancerad utbildning som är relevant för deras uppgifter och befogenheter samt genomföra regelbundna övningar med dessa gränsbevakningstjänstemän enligt den plan för avancerad utbildning och övningar som avses i byråns årsarbetsprogram.

Artikel 8d

Förfarande för att fatta beslut om utplacering av snabba gränsinsatsenheter

1.  En begäran om utplacering av enheterna i enlighet med artikel 8a skall innehålla en beskrivning av situationen, eventuella mål och beräknade behov för utplaceringen. Den verkställande direktören får om så behövs skicka experter från byrån för att bedöma situationen vid den biståndssökande medlemsstatens yttre gränser.

2.  Den verkställande direktören skall omedelbart underrätta styrelsen om en medlemsstats begäran om utplacering av enheter.

3.  Den verkställande direktören skall, när han eller hon fattar beslut på begäran av en medlemsstat, beakta resultatet av byråns riskanalyser samt alla andra relevanta uppgifter som den biståndssökande medlemsstaten eller någon annan medlemsstat lämnat.

4.  Den verkställande direktören skall fatta beslut om begäran om utplacering av enheterna snarast möjligt och senast inom fem arbetsdagar från och med dagen då begäran mottogs. Den verkställande direktören skall samtidigt skriftligen underrätta den biståndssökande medlemsstaten och styrelsen om beslutet. I beslutet skall anges på vilka huvudsakliga skäl det grundar sig.

▼M2

5.  Om den verkställande direktören beslutar att placera ut en eller flera enheter, ska byrån tillsammans med den biståndssökande medlemsstaten omedelbart och senast fem arbetsdagar efter beslutsdatumet upprätta en operativ plan i enlighet med artikel 8e.

▼M1

6.  Den verkställande direktören skall, så snart som den operativa planen antagits, underrätta medlemsstaterna om det begärda antalet och de begärda profilerna för de gränsbevakningstjänstemän som skall placeras ut i enheterna. Denna underrättelse skall göras skriftligen till de nationella kontaktpunkter som anges i artikel 8f och skall omfatta uppgift om vilken dag utplaceringen skall äga rum. De skall även erhålla en kopia av den operativa planen.

7.  Om den verkställande direktören är frånvarande eller har förhinder skall besluten om utplacering av enheter fattas av den vice verkställande direktören.

8.  Medlemsstaterna skall ställa gränsbevakningstjänstemän till förfogande för utplacering på begäran av byrån, såvida de inte befinner sig i en exceptionell situation som i hög grad påverkar fullgörandet av nationella uppgifter.

9.  Utplaceringen av enheterna skall äga rum senast fem arbetsdagar efter den dag då den verkställande direktören och den biståndssökande medlemsstaten enades om den operativa planen.

Artikel 8e

Operativ plan

1.  Den verkställande direktören och den biståndssökande medlemsstaten skall enas om en operativ plan i vilken villkoren för utplaceringen av enheterna noga anges. Den operativa planen skall innehålla följande information:

a) En beskrivning av situationen med uppgifter om utplaceringens uppläggning och syften, inklusive det operativa målet.

b) Under hur lång tid enheterna beräknas vara utplacerade.

c) Det geografiska ansvarsområdet i den biståndssökande medlemsstaten där enheterna kommer att placeras ut.

d) En beskrivning av uppgifterna och speciella instruktioner för enheternas medlemmar bland annat om vilken sökning som får göras i databaser och om tillåtna tjänstevapen samt tillåten ammunition och utrustning i värdmedlemsstaten.

▼M2

e) Enheternas sammansättning och utplaceringen av övrig relevant personal.

f) Bestämmelser om ledning och kontroll, däribland namn och tjänstegrad för värdmedlemsstatens gränsbevakningstjänstemän som ansvarar för samarbetet med enheterna, särskilt för de gränsbevakningstjänstemän som leder enheterna under utplaceringstiden samt om enheternas plats i ledningsstrukturen.

g) Den tekniska utrustning som ska placeras ut tillsammans med enheterna, däribland uppgifter om särskilda krav på användningen, den personal som begärs, transport och logistik samt finansiella bestämmelser.

▼M2

h) Detaljerade bestämmelser om byråns omedelbara rapportering av händelser till styrelsen och till berörda nationella myndigheter.

i) Metoder för rapportering och utvärdering med riktlinjer för utvärderingsrapporten och sista datum för inlämnande av den slutliga utvärderingsrapporten i enlighet med artikel 3.3.

j) När det gäller operativa insatser till havs, specifik information om tillämpningen av relevant jurisdiktion och lagstiftningen i det geografiska område där den snabba insatsen ska äga rum, med hänvisningar till internationell rätt och unionsrätt om ingripande, sjöräddning och landsättning.

k) Närmare villkor för samarbete med tredjeländer, andra unionsbyråer och unionsorgan eller internationella organisationer.

▼M1

2.  Den operativa planen får ändras eller anpassas endast med den verkställande direktörens och den biståndssökande medlemsstatens godkännande. Byrån skall omedelbart skicka en kopia av den ändrade eller anpassade operativa planen till de deltagande medlemsstaterna.

Artikel 8f

Nationell kontaktpunkt

Medlemsstaterna skall utse en nationell kontaktpunkt för kommunikation med byrån om alla frågor som rör enheterna. Den nationella kontaktpunkten skall alltid vara möjlig att kontakta.

Artikel 8g

Samordnande tjänsteman

1.  Den verkställande direktören skall bland byråns personal utse en eller flera experter som skall placeras ut som samordnande tjänstemän. Den verkställande direktören skall underrätta värdmedlemsstaten om vem som utsetts.

2.  Den samordnande tjänstemannen skall agera för byråns räkning i allt som rör utplaceringen av enheterna. Den samordnande tjänstemannen skall särskilt

a) fungera som förbindelselänk mellan byrån och värdmedlemsstaten,

b) fungera som förbindelselänk mellan byrån och medlemmar i enheterna och för byråns räkning tillhandahålla stöd i alla frågor som rör villkoren för utplaceringen av enheterna,

c) övervaka att den operativa planen genomförs på ett korrekt sätt,

d) rapportera till byrån om allt som rör utplaceringen av enheterna.

3.  Byråns verkställande direktör får, i enlighet med artikel 25.3 f, bemyndiga byråns samordnande tjänsteman att bistå vid lösningen av eventuella tvister om verkställandet av den operativa planen och utplaceringen av enheterna.

4.  Den samordnande tjänstemannen skall vid utförandet av sina uppgifter ta anvisningar endast från byrån.

Artikel 8h

Kostnader

▼M2

1.  Byrån ska fullt ut täcka följande kostnader som medlemsstaterna ådrar sig genom att ställa gränsbevakningstjänstemän till förfogande för de syften som avses i artiklarna 3.1b, 8a och 8c:

▼M1

a) Kostnader för resan från hemmedlemsstaten till värdmedlemsstaten samt för resan från värdmedlemsstaten till hemmedlemsstaten.

b) Vaccineringskostnader.

c) Kostnader för särskilda nödvändiga försäkringar.

d) Kostnader för hälso- och sjukvård.

e) Dagtraktamente, inklusive boendekostnader.

f) Kostnader för byråns tekniska utrustning.

2.  Byråns styrelse skall fastsälla närmare bestämmelser för utbetalning av dagtraktamenten till medlemmar i enheterna.

▼M2

Artikel 9

Samarbete vid återsändande

1.  Med iakttagande av unionens återsändandepolitik och i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna ( 14 ), och utan att ifrågasätta besluten om återsändande, ska byrån lämna nödvändigt bistånd och på begäran från de deltagande medlemsstaterna även samordna eller organisera gemensamma insatser för återsändande i medlemsstaterna, bland annat genom chartring av flygplan för sådana insatser. Byrån ska finansiera eller medfinansiera insatser och projekt enligt denna punkt med anslag ur sin egen budget i enlighet med de finansiella bestämmelser som gäller för byrån. Byrån får också använda unionsmedel som är tillgängliga för återsändande. Byrån ska se till att det i stödavtalen med medlemsstaterna stipuleras att det ekonomiska stödet betalas ut under förutsättning att stadgan om de grundläggande rättigheterna följs.

1a.  Byrån ska utarbeta en uppförandekod för återsändande av tredjelandsmedborgare som olagligen uppehåller sig i unionen, och denna kod ska tillämpas på alla gemensamma insatser för återsändande som byrån samordnar och ska beskriva gemensamma standardmetoder för att underlätta organisationen av insatser för gemensamma återsändanden, så att dessa genomförs humant och med full respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna, i synnerhet principen om den mänskliga värdigheten, förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, rätten till frihet och säkerhet och rätten till skydd av personuppgifter och icke-diskrimineringsprincipen.

1b.  Uppförandekoden ska ägna särskild uppmärksamhet åt skyldigheten i artikel 8.6 i direktiv 2008/115/EG att sörja för ett effektivt övervakningssystem vid återsändande, och åt den strategi för grundläggande fri- och rättigheter som avses i artikel 26a.1 i den här förordningen. Övervakning av gemensamma insatser för återsändande bör utföras på grundval av objektiva och transparenta kriterier och bör omfatta hela insatsen, från förberedelserna av avresan fram till dess att de återsända personerna överlämnas till mottagarlandet.

1c.  Medlemsstaterna ska regelbundet informera byrån om sina behov av byråns bistånd eller samordning. Byrån ska upprätta en löpande operativ plan för att lämna de biståndssökande medlemsstaterna nödvändigt operativt stöd, däribland sådan teknisk utrustning som avses i artikel 7.1. Styrelsen ska i enlighet med artikel 24 på förslag från den verkställande direktören besluta om innehållet i och upplägget av den löpande operativa planen.

2.  Byrån ska samarbeta med behöriga myndigheter i de tredjeländer som avses i artikel 14 för att fastställa de bästa metoderna för att skaffa fram resehandlingar och återsända tredjelandsmedborgare som uppehåller sig olagligt på medlemsstaternas territorium.

▼M1

Artikel 10

Gästande tjänstemäns befogenheter och uppgifter

1.  De gästande tjänstemännen skall ha kapacitet att utföra alla uppgifter och utöva alla befogenheter för in- och utresekontroller eller gränsbevakning som är i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) ( 15 ) och som är nödvändiga för att uppnå syftena med den förordningen.

▼M2

2.  De gästande tjänstemännen ska, när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter, följa unionsrätten och internationell rätt och ska iaktta de grundläggande fri- och rättigheterna samt värdmedlemsstatens nationella lagstiftning.

▼M1

3.  De gästande tjänstemännen får endast utföra uppgifter och utöva befogenheter enligt instruktioner från och, i allmänhet, i närvaro av gränsbevakningstjänstemän från värdmedlemsstaten.

4.  De gästande tjänstemännen skall bära sina egna uniformer när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter. För att de skall kunna identifieras som deltagare i gemensamma insatser eller pilotprojekt, skall de bära en blå armbindel med Europeiska unionens och byråns insignier på uniformen. För att de gästande tjänstemännen skall kunna identifiera sig för värdmedlemsstatens nationella myndigheter och medborgare skall de alltid ha ett ackrediteringsdokument enligt artikel 10a med sig, som de skall visa upp på begäran.

5.  Genom undantag från punkt 2 får de gästande tjänstemännen, när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter, bära sådana tjänstevapen, sådan ammunition och sådan utrustning som är tillåtna i hemmedlemsstatens nationella lagstiftning. Värdmedlemsstaten får dock förbjuda bärandet av vissa typer av tjänstevapen, ammunition eller utrustning, under förutsättning att samma regler gäller enligt medlemsstatens lagstiftning för dess egna gränsbevakningstjänstemän. Medlemsstaterna skall redan innan de gästande tjänstemännen placeras ut underrätta byrån om vilka tjänstevapen och vilken ammunition och utrustning som är tillåten och villkoren för deras användning. Byrån skall göra denna information tillgänglig för medlemsstaterna.

6.  Genom undantag från punkt 2 skall gästande tjänstemän, när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter, ha rätt att använda våld, inklusive tjänstevapen, ammunition och övrig utrustning, om hemmedlemsstaten och värdmedlemsstaten går med på detta, i närvaro av värdmedlemsstatens gränsbevakningspersonal och i enlighet med värdmedlemsstatens nationella lagstiftning.

7.  Genom undantag från punkt 6 får tjänstevapen, ammunition och övrig utrustning användas i självförsvar och när det är befogat för att skydda de gästande tjänstemännen själva eller andra personer i enlighet med värdmedlemsstatens nationella lagstiftning.

8.  Vid tillämpning av denna förordning får värdmedlemsstaten tillåta de gästande tjänstemännen att göra sökningar i de nationella och europeiska databaser som är nödvändiga för in- och utresekontroll och gränsbevakning. De gästande tjänstemännen skall endast söka uppgifter som krävs för att utföra sina uppgifter och utöva sina befogenheter. Värdmedlemsstaten skall före utplaceringen av gästande tjänstemän informera byrån om i vilka nationella och europeiska databaser sökningar får göras. Byrån skall göra denna information tillgänglig för alla medlemsstater som deltar i utplaceringen.

9.  Sökningar enligt punkt 8 skall utföras i enlighet med gemenskapsrätten och värdmedlemsstatens nationella lagstiftning på dataskyddsområdet.

10.  Beslut om nekad inresa enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 562/2006 får endast fattas av gränsbevakningstjänstemän i värdmedlemsstaten.

Artikel 10a

Ackrediteringsdokument

1.  Byrån skall i samarbete med värdmedlemsstaten utfärda ett dokument på värdmedlemsstatens officiella språk och ett annat officiellt språk vid Europeiska unionens institutioner till de gästande tjänstemännen så att de kan identifieras och som bevis på innehavarens rätt att utföra de uppgifter och utöva de befogenheter som avses i artikel 10.1. Dokumentet skall innehålla följande uppgifter om den gästande tjänstemannen:

a) Namn och nationalitet.

b) Tjänstegrad.

c) Ett nytaget digitalt fotografi.

2.  Dokumentet skall återlämnas till byrån vid slutet av den gemensamma insatsen eller pilotprojektet.

Artikel 10b

Civilrättsligt ansvar

1.  När gästande tjänstemän tjänstgör i en värdmedlemsstat skall den värdmedlemsstaten i enlighet med sin nationella lagstiftning ansvara för sådan skada som orsakas av de gästande tjänstemännen under tjänsteutövningen.

2.  Om sådan skada orsakats av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse får värdmedlemsstaten begära att hemmedlemsstaten skall ersätta de belopp som värdmedlemsstaten har betalat ut för att gottgöra offren eller de personer som på offrens vägnar har rätt till ersättning.

3.  Utan att det påverkar utövandet av dess rättigheter gentemot tredje part skall varje medlemsstat avstå från att från värdmedlemsstaten eller någon annan medlemsstat begära gottgörelse för sådan skada som den vållats om skadan inte orsakades av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

4.  Varje tvist mellan medlemsstater som rör tillämpningen av punkterna 2 och 3 och som inte kan regleras genom förhandlingar mellan dem skall hänskjutas till Europeiska gemenskapernas domstol i enlighet med artikel 239 i fördraget.

5.  Utan att det påverkar utövandet av byråns rättigheter gentemot tredje part skall kostnader för skador på byråns utrustning under utplaceringen betalas av byrån om skadan inte orsakades av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

Artikel 10c

Straffrättsligt ansvar

Under den tid en gemensam insats eller ett pilotprojekt pågår skall de gästande tjänstemännen behandlas på samma sätt som värdmedlemsstatens tjänstemän när det gäller straffbara gärningar som eventuellt begås mot dem eller av dem.

▼M2

Artikel 11

System för utbyte av information

Byrån får vidta de åtgärder som krävs för att underlätta utbyte med kommissionen och medlemsstaterna, och i förekommande fall även med de unionsorgan och byråer som avses i artikel 13, av information som är av relevans för dess arbetsuppgifter. Byrån ska utveckla och driva ett system som möjliggör utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med dessa aktörer, inklusive personuppgifter som avses i artiklarna 11a, 11b och 11c.

Byrån får vidta de åtgärder som krävs för att underlätta utbyte med Förenade kungariket och Irland av information som är av relevans för dess arbetsuppgifter, om informationen gäller verksamhet som dessa länder deltar i enligt artiklarna 12 och 20.5.

▼M2

Artikel 11a

Uppgiftsskydd

Förordning (EG) nr 45/2001 ska tillämpas på byråns behandling av personuppgifter.

Styrelsen ska fastställa bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EG) nr 45/2001, inklusive bestämmelser som rör byråns uppgiftsskyddsombud. Bestämmelserna ska fastställas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen. Byrån får, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 11b och 11c, behandla personuppgifter för administrativa syften.

Artikel 11b

Behandling av personuppgifter i samband med gemensamma insatser för återsändande

1.  När byrån utför sina uppgifter med att samordna och organisera medlemsstaternas gemensamma insatser för återsändande som avses i artikel 9, får den behandla personuppgifter för personer som är föremål för dessa gemensamma insatser för återsändande.

2.  Behandlingen av sådana personuppgifter ska vara förenlig med principerna om nödvändighet och proportionalitet. Framför allt ska behandlingen vara strikt begränsad till sådana personuppgifter som krävs för syftena med den gemensamma insatsen för återsändande.

3.  Personuppgifterna ska raderas så snart som syftet för vilka de samlades in har uppnåtts, och aldrig senare än tio dagar efter avslutandet av den gemensamma insatsen för återsändande.

4.  Om personuppgifterna inte överförs till transportören av en medlemsstat, får byrån översända uppgifterna.

5.  Denna artikel ska tillämpas i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 11a.

Artikel 11c

Behandling av personuppgifter som samlats in under gemensamma insatser, pilotprojekt och snabba insatser

1.  Utan att det påverkar medlemsstaternas behörighet att samla in personuppgifter i samband med gemensamma insatser, pilotprojekt och snabba insatser, och med förbehåll för de begränsningar som fastställs i punkterna 2 och 3, får byrån vidarebehandla personuppgifter som samlats in av medlemsstaterna under sådan insatsverksamhet och som överförts till byrån i syfte att bidra till säkerheten vid medlemsstaternas yttre gränser.

2.  Byråns vidarebehandling av personuppgifter ska begränsas till personuppgifter för personer som av medlemsstaternas behöriga myndigheter på goda grunder misstänks för att vara inblandade i gränsöverskridande brottslig verksamhet, i underlättande av olaglig invandring eller i människohandel enligt definitionen i artikel 1.1 a–b i rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse ( 16 ).

3.  Byrån ska vidarebehandla personuppgifter enligt punkt 2 endast för följande syften:

a) Översändande, från fall till fall, till Europol eller unionens andra rättsvårdande organ, om inte annat anges i artikel 13.

b) Användning för att utarbeta riskanalyser enligt artikel 4. I de färdiga riskanalyserna ska uppgifterna vara avpersonifierade.

4.  Personuppgifterna ska raderas så snart de har överförts till Europol eller andra unionsorgan eller använts för utarbetande av de riskanalyser som avses i artikel 4. Uppgifterna får under inga omständigheter lagras i mer än tre månader efter den dag då de samlades in.

5.  Behandlingen av sådana personuppgifter ska vara förenlig med principerna om nödvändighet och proportionalitet. Det är fortfarande medlemsstaternas behöriga myndigheter som ansvarar för utredningar, och byrån får inte använda personuppgifterna i utredningssyfte.

Framför allt ska behandlingen vara strikt begränsad till sådana personuppgifter som krävs för de syften som avses i punkt 3.

6.  Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001, ska det vara förbjudet att till tredjeländer eller andra tredje parter vidarebefordra eller på annat sätt meddela de personuppgifter som behandlats av byrån.

7.  Denna artikel ska tillämpas i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 11a.

▼M3

Artikel 11ca

Behandling av personuppgifter inom ramverket för Eurosur

Byrån får behandla personuppgifter i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EU) nr 1052/2013, som ska tillämpas i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 11a i denna förordning. Vid behandlingen av sådana uppgifter ska särskilt nödvändighetsprincipen och proportionalitetsprincipen följas, och det ska vara förbjudet att vidarebefordra eller på annat sätt överföra sådana personuppgifter som behandlas av byrån till tredjeländer.

▼M2

Artikel 11d

Säkerhetsbestämmelser för skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade

1.  Byrån ska tillämpa kommissionens säkerhetsbestämmelser som anges i bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna ( 17 ). Dessa bestämmelser ska bland annat tillämpas på de bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som antas av byrån.

2.  Byrån ska tillämpa de säkerhetsprinciper för behandling av känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade enligt vad som anges i det beslut som avses i punkt 1 i denna artikel och såsom det genomförts av kommissionen. Styrelsen ska fastställa bestämmelser för tillämpningen av dessa säkerhetsprinciper.

▼B

Artikel 12

Samarbete med Irland och Förenade kungariket

1.  Byrån skall underlätta medlemsstaternas operativa samarbete med Irland och Förenade kungariket i frågor som omfattas av dess verksamhet och i den omfattning som behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt artikel 2.1.

2.  Byråns stöd enligt artikel 2.1 f skall inbegripa organisering av de av medlemsstaternas gemensamma insatser för återsändande i vilka även Irland, Förenade kungariket eller båda länderna deltar.

3.  Denna förordnings tillämpning på Gibraltars gränser skall upphävas fram till den dag då en överenskommelse nås om tillämpningsområdet för de åtgärder som rör personers passage av medlemsstaternas yttre gränser.

▼M2

Artikel 13

Samarbete med unionens organ och byråer samt internationella organisationer

Byrån får samarbeta med Europol, Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och andra av unionens organ och byråer samt de internationella organisationer som har behörighet i frågor som omfattas av denna förordning, inom ramen för vad som avtalats med dessa organ i enlighet med relevanta bestämmelser i EUF-fördraget och bestämmelserna om dessa organs behörighet. Byrån ska informera Europaparlamentet om alla sådana arrangemang.

För att det ska vara möjligt att till andra av unionens organ eller byråer vidarebefordra de personuppgifter som behandlats av byrån eller på annat sätt tillkännage dem, krävs särskilda arrangemang för utbytet av personuppgifter och ett förhandsgodkännande av Europeiska datatillsynsmannen.

Byrån får även, med berörda medlemsstaters samtycke, bjuda in observatörer från övriga unionsorgan och byråer eller internationella organisationer att delta i den verksamhet som avses i artiklarna 3, 4 och 5, i den utsträckning observatörernas närvaro överensstämmer med målen för verksamheten, kan bidra till att förbättra samarbetet och utbytet av bästa praxis och inte påverkar den övergripande säkerheten för verksamheten. Observatörernas deltagande får endast äga rum med de berörda medlemsstaternas samtycke när det gäller den verksamhet som avses i artiklarna 4 och 5 och endast med värdmedlemsstatens samtycke när det gäller den verksamhet som avses i artikel 3. Närmare regler för observatörernas deltagande ska fastställas i den operativa plan som avses i artikel 3a.1. Observatörerna ska erhålla lämplig utbildning via byrån innan de deltar.

Artikel 14

Underlättande av det operativa samarbetet med tredjeländer och samarbetet med behöriga myndigheter i tredjeländer

1.  I frågor som omfattas av byråns verksamhet, och i den omfattning som krävs för fullgörandet av dess uppgifter, ska byrån underlätta det operativa samarbetet mellan medlemsstater och tredjeländer inom ramen för unionens politik för yttre förbindelser, även med avseende på de mänskliga rättigheterna.

Byrån och medlemsstaterna ska iaktta normer och standarder som minst motsvarar dem som fastställs i unionslagstiftningen även när samarbetet med tredjeländer äger rum på dessa länders territorier.

Samarbetet med tredjeländer ska göra det möjligt att främja europeiska normer för gränsbevakning, däribland respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna och den mänskliga värdigheten.

2.  Byrån får samarbeta med de myndigheter i tredjeländer som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning inom ramen för vad som avtalats med dessa myndigheter i enlighet med relevanta bestämmelser i EUF-fördraget. Samarbetsarrangemangen ska enbart gälla förvaltningen av det operativa samarbetet.

3.  Byrån har rätt att placera ut sina sambandsmän, vilka bör åtnjuta högsta möjliga skydd när de utför sina uppgifter, i tredjeland. De ska ingå i medlemsstaternas lokala eller regionala nätverk av sambandsmän för invandring som inrättats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 377/2004 av den 19 februari 2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ( 18 ). Sambandsmän ska endast utplaceras i tredjeländer vars gränsförvaltningsmetoder följer miniminormer för mänskliga rättigheter. Deras utplacering ska godkännas av styrelsen. Inom ramen för unionens politik för yttre förbindelser, bör utplacering i första hand ske i sådana tredjeländer som enligt riskanalyserna kan utgöra ursprungsländer eller transiteringsländer för olaglig invandring. Byrån får även i utbyte ta emot sambandsmän från dessa tredjeländer under en begränsad tid. Styrelsen ska på förslag från den verkställande direktören årligen besluta om prioriteringarna i enlighet med artikel 24.

4.  Byråns sambandsmän ska i enlighet med unionsrätten och med full respekt för de grundläggande rättigheterna upprätta och underhålla kontakter med behöriga myndigheter i det tredjeland där de är placerade för att bidra till att förebygga och bekämpa olaglig invandring och främja återsändande av personer som invandrat olagligen.

5.  Byrån kan få unionsfinansiering i enlighet med gällande bestämmelser för de instrument som inrättats till stöd för unionens politik för yttre förbindelser. Byrån får inleda och finansiera projekt för tekniskt bistånd i tredjeland i frågor som omfattas av denna förordning.

6.  Byrån får även, med berörda medlemsstaters samtycke, bjuda in observatörer från tredjeländer att delta i den verksamhet som avses i artiklarna 3, 4 och 5, i den utsträckning deras närvaro överensstämmer med målen för denna verksamhet, kan bidra till att förbättra samarbetet och utbytet av bästa praxis och inte påverkar den övergripande säkerheten för verksamheten. Observatörernas deltagande får endast äga rum med de berörda medlemsstaternas samtycke, när det gäller den verksamhet som avses i artiklarna 4 och 5, och endast med värdmedlemsstatens samtycke, när det gäller den verksamhet som avses i artikel 3. Närmare regler för observatörernas deltagande ska fastställas i den operativa plan som avses i artikel 3a.1. Observatörerna ska erhålla lämplig utbildning via byrån innan de deltar.

7.  När medlemsstaterna ingår bilaterala avtal med tredjeländer i enlighet med artikel 2.2 får avtalen innehålla bestämmelser om byråns roll och befogenheter, i synnerhet om hur medlemmar i de enheter som placeras ut av byrån ska utöva sina befogenheter i samband med de gemensamma insatser eller pilotprojekt som avses i artikel 3.

8.  Den verksamhet som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel kräver ett förhandsyttrande från kommissionen och Europaparlamentet ska så snart som möjligt ges fullständig information om denna verksamhet.

▼B



KAPITEL III

STRUKTUR

Artikel 15

Rättslig status och säte

▼M2

Byrån ska vara ett unionsorgan. Den ska vara en juridisk person.

▼B

Byrån skall i var och en av medlemsstaterna ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt deras nationella lagstiftning. Byrån skall särskilt ha rätt att förvärva eller avyttra fast och lös egendom och får vara part i rättsliga förfaranden.

Byrån skall vara oberoende i tekniska frågor.

Byrån skall företrädas av sin verkställande direktör.

Byråns säte skall beslutas med enhällighet av rådet.

▼M2

Artikel 15a

Överenskommelse om säte

De nödvändiga arrangemangen beträffande byråns lokaler i den medlemsstat där den har sitt säte och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som är tillämpliga på den verkställande direktören, vice verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar i den medlemsstaten ska fastställas i en överenskommelse om sätet mellan byrån och den medlemsstat där den har sitt säte. Överenskommelsen om sätet ska ingås efter godkännande av styrelsen. Den medlemsstat där byrån har sitt säte bör tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att byrån ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt, vilket inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

▼B

Artikel 16

Särskilda avdelningar

Byråns styrelse skall utvärdera behovet att inrätta särskilda avdelningar i medlemsstaterna och fatta beslut om detta med deras samtycke, och därvid beakta att vederbörligt företräde bör ges till de redan etablerade operativa centrum och utbildningscentrum som specialiserat sig på de olika aspekterna av kontroll och övervakning av respektive land-, luft- och sjögränserna.

Byråns särskilda avdelningar skall utarbeta de bästa metoderna för de särskilda typer av yttre gränser som de ansvarar för. Byrån skall se till att de bästa metoderna är konsekventa och enhetliga.

Varje särskild avdelning skall varje år lägga fram en utförlig rapport om sin verksamhet för byråns verkställande direktör och tillhandahålla all övrig information av betydelse för samordningen av det operativa samarbetet.

Artikel 17

Personal

1.  Byråns personal skall omfattas av de tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor som gäller för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna samt de bestämmelser som Europeiska gemenskapernas institutioner har antagit gemensamt för tillämpningen av dessa föreskrifter och villkor.

2.  Byrån skall gentemot sin egen personal ha de befogenheter som tillsättningsmyndigheten ges enligt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda.

▼M2

3.  Vid genomförandet av artikel 3b.5 måste den som utses till samordnare i enlighet med artikel 8g vara en sådan anställd vid byrån som omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen eller avdelning II i anställningsvillkoren för övriga anställda vid Europeiska unionen. Vid genomförandet av artikel 3b.3 får bara nationella experter som medlemsstaterna utstationerar vid byrån knytas till de europeiska gränskontrollenheterna. Byrån ska utse de nationella experter som ska knytas till de europeiska gränskontrollenheterna i enlighet med den artikeln.

▼M2

4.  Styrelsen ska i samförstånd med kommissionen anta nödvändiga tillämpningsföreskrifter i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen.

5.  Styrelsen får anta bestämmelser som tillåter nationella experter från medlemsstaterna att utstationeras vid byrån. Sådana bestämmelser ska ta hänsyn till kraven i artikel 3b.3, i synnerhet det faktum att experterna betraktas som gästande tjänstemän och har de uppgifter och befogenheter som anges i artikel 10. Bestämmelserna ska innehålla föreskrifter om utplaceringsvillkoren.

▼B

Artikel 18

Immunitet och privilegier

Byrån skall omfattas av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier.

Artikel 19

Skadeståndsansvar

1.  Byråns avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lag som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.  Europeiska gemenskapernas domstol skall ha prövningsrätt enligt skiljedomsklausul i av byrån ingångna avtal.

3.  När det gäller utomobligatoriskt ansvar skall byrån i enlighet med de gemensamma allmänna principerna i medlemsstaternas lagstiftning ersätta skador som orsakats av dess avdelningar eller personal när de genomför sina arbetsuppgifter.

4.  Europeiska gemenskapernas domstol skall vara behörig i tvister om ersättning för skador enligt punkt 3.

5.  De anställdas personliga skadeståndsansvar gentemot byrån skall regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor som gäller för dem.

Artikel 20

Styrelsens befogenheter

1.  Byrån skall ha en styrelse.

2.  Styrelsen skall ha följande uppgifter:

a) Utnämna den verkställande direktören på förslag från kommissionen enligt artikel 26.

b) Före den 31 mars varje år anta byråns allmänna rapport för föregående år och senast den 15 juni översända den till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och revisionsrätten. Den allmänna rapporten skall offentliggöras.

c) Före den 30 september varje år, efter att ha mottagit kommissionens yttrande, anta byråns arbetsprogram för det kommande året med tre fjärdedelars majoritet av sina ledamöter med rösträtt och översända det till Europaparlamentet, rådet och kommissionen; arbetsprogrammet skall antas i enlighet med gemenskapens årliga budgetförfarande och gemenskapens lagstiftningsprogram på relevanta områden av förvaltningen av de yttre gränserna.

d) Utarbeta förfaranden för den verkställande direktörens beslut om byråns operativa uppgifter.

e) Utföra sina arbetsuppgifter avseende byråns budget enligt artiklarna 28, 29.5, 29.9, 29.11, 30.5 och 32.

f) Vara ansvarig för disciplinåtgärder gentemot den verkställande direktören och, i samförstånd med den verkställande direktören, gentemot den vice verkställande direktören.

g) Fastställa sin arbetsordning.

▼M2

h) Fastställa byråns organisationsstruktur och anta byråns personalpolitik, i synnerhet den fleråriga personalpolitiska planen. I enlighet med tillämpliga bestämmelser i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 om rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget ( 19 ), ska den fleråriga personalpolitiska planen tillställas först kommissionen och efter det att kommissionen avgivit ett positivt yttrande även budgetmyndigheten.

▼M2

i) Anta byråns fleråriga plan som ska beskriva huvuddragen i den långsiktiga strategin för byråns framtida verksamhet.

▼B

3.  För att förslag till beslut om specifika åtgärder vid eller i omedelbar närhet av en viss medlemsstats yttre gräns skall antas, krävs att den ledamot av styrelsen som företräder medlemsstaten i fråga röstar för förslaget.

▼M2

4.  Styrelsen får ge råd till den verkställande direktören i alla frågor som strikt hänför sig till utvecklingen av den operativa förvaltningen av de yttre gränserna, däribland sådan forskningsrelaterad verksamhet som avses i artikel 6.

▼B

5.  Om Irland och/eller Förenade kungariket begär att få delta i byråns verksamhet, skall styrelsen fatta beslut om detta.

Styrelsen skall besluta från fall till fall och med absolut majoritet av sina röstberättigade ledamöter. Styrelsen skall vid beslutet överväga om Irlands och/eller Förenade kungarikets deltagande bidrar till resultatet av verksamheten i fråga. I beslutet skall fastställas Irlands och/eller Förenade kungarikets finansiella bidrag till den verksamhet som begäran om deltagande avser.

6.  Styrelsen skall varje år översända all information som är av betydelse för resultaten av utvärderingsförfarandena till budgetmyndigheten.

7.  Styrelsen får upprätta ett verkställande organ som bistår styrelsen och verkställande direktören vid utarbetandet av beslut, program och verksamhet som skall antas av styrelsen, och som när så behövs i brådskande fall fattar beslut på styrelsens vägnar.

Artikel 21

Styrelsens sammansättning

1.  Styrelsen skall, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3, bestå av en företrädare för varje medlemsstat och två företrädare för kommissionen. Varje medlemsstat skall därför utse en ledamot av styrelsen samt en suppleant som skall företräda ledamoten i dennes frånvaro. Kommissionen skall utse två ledamöter och deras suppleanter. Mandatperioden skall vara fyra år. ►M2  Mandatperioderna ska kunna förlängas. ◄

2.  Styrelseledamöterna skall utses på grundval av i vad mån de har relevanta erfarenheter av, och sakkunskap på hög nivå om, operativt samarbete i gränsförvaltningsfrågor.

▼M2

3.  Länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket ska delta i byråns verksamhet. De ska ha var sin företrädare och var sin suppleant i styrelsen. I tillämpliga bestämmelser i deras associeringsavtal har arrangemang utarbetats om bland annat på vilket sätt och i vilken utsträckning dessa länder kommer att delta i byråns verksamhet samt de närmare reglerna för deras deltagande, inklusive bestämmelser om finansiella bidrag och personal.

▼B

Artikel 22

Styrelsens ordförande

1.  Styrelsen skall välja en ordförande och en vice ordförande bland sina ledamöter. Vice ordföranden skall ersätta ordföranden om han eller hon har förhinder.

2.  Ordförandens och vice ordförandens mandatperiod skall löpa ut när uppdraget som styrelseledamot löper ut. Om inte annat följer av denna bestämmelse skall ordförandens och vice ordförandens mandatperioder vara två år. Mandatperioden skall kunna förlängas en gång.

Artikel 23

Sammanträden

1.  Styrelsens ordförande skall sammankalla till sammanträden.

2.  Byråns verkställande direktör skall delta i överläggningarna.

3.  Styrelsen skall hålla minst två ordinarie sammanträden per år. Den skall dessutom sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av styrelsens ledamöter.

4.  Irland och Förenade kungariket skall inbjudas att delta i styrelsens sammanträden.

5.  Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatörer vid sammanträdena.

6.  Styrelseledamöterna får, om inte annat följer av bestämmelserna i styrelsens arbetsordning, biträdas av rådgivare eller experter.

7.  Byrån skall tillhandahålla styrelsens sekretariat.

Artikel 24

Omröstning

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20.2 c eller artikel 26.2 och 26.4 skall styrelsen fatta sina beslut med en absolut majoritet av sina röstberättigade ledamöter.

2.  Varje ledamot skall ha en röst. Den verkställande direktören får inte rösta. I en ledamots frånvaro skall suppleanten ha rätt att utöva hans eller hennes rösträtt.

3.  Närmare bestämmelser om omröstningsförfarandena skall fastställas i arbetsordningen, särskilt under vilka villkor en ledamot kan agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutförhet när så är lämpligt.

Artikel 25

Den verkställande direktörens uppgifter och befogenheter

1.  Byrån skall ledas av den verkställande direktören, som skall vara fullständigt oavhängig i sin tjänsteutövning. Den verkställande direktören får inte begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ; detta skall dock inte påverka kommissionens, styrelsens eller det verkställande organets befogenheter.

▼M2

2.  Europaparlamentet eller rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om utförandet av sina arbetsuppgifter, särskilt när det gäller genomförandet och övervakningen av strategin för de grundläggande fri- och rättigheterna, byråns allmänna rapport för föregående år, arbetsprogrammet för kommande år och den fleråriga plan för byrån som avses i artikel 20.2 i.

▼B

3.  Den verkställande direktören skall ha följande uppgifter och befogenheter:

a) Förbereda och genomföra beslut, program och verksamheter som antas av byråns styrelse inom ramen för denna förordning, dess genomförandebestämmelser och annan tillämplig lagstiftning.

b) Vidta alla nödvändiga åtgärder, däribland att besluta om interna administrativa anvisningar och offentliggöra meddelanden för att se till att byrån fungerar enligt bestämmelserna i denna förordning.

c) Varje år utarbeta ett utkast till arbetsprogram och en verksamhetsrapport och lägga fram dem för styrelsen.

d) Utöva de befogenheter i förhållande till personalen som fastställs i artikel 17.2.

e) Göra beräkningar av byråns intäkter och utgifter enligt artikel 29 och genomföra budgeten i enlighet med artikel 30.

f) Delegera sina befogenheter till annan personal inom byrån enligt bestämmelser som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 20.2 g.

▼M2

g) Sörja för att de operativa planer som avses i artiklarna 3a och 8e genomförs.

▼B

4.  Den verkställande direktören skall vara ansvarig inför styrelsen.

Artikel 26

Utnämning av högre tjänstemän

1.  Kommissionen skall föreslå kandidater till tjänsten som verkställande direktör på grundval av en förteckning som upprättats efter det att tjänsten har utannonserats i Europeiska unionens officiella tidning samt, om det bedöms som lämpligt, i pressen eller på Internet.

2.  Byråns verkställande direktör skall utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningskompetens samt relevant erfarenhet av förvaltning av de yttre gränserna. Styrelsen skall fatta sitt beslut med två tredjedels majoritet av sina röstberättigade ledamöter.

Befogenheten att avsätta den verkställande direktören skall ligga hos styrelsen i enlighet med samma förfarande.

3.  Den verkställande direktören skall biträdas av en vice verkställande direktör. Om den verkställande direktören är frånvarande eller har förhinder skall denne ersättas av vice verkställande direktören.

4.  Byråns vice verkställande direktör skall på förslag av den verkställande direktören utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningskompetens samt relevant erfarenhet av förvaltning av de yttre gränserna. Styrelsen skall fatta sitt beslut med två tredjedels majoritet av röstberättigade ledamöter.

Befogenheten att avsätta den vice verkställande direktören skall ligga hos styrelsen i enlighet med samma förfarande.

5.  Den verkställande och den vice verkställande direktörens mandatperiod skall vara fem år. På styrelsens förslag får mandatperioden förlängas med ytterligare högst fem år.

▼M2

Artikel 26a

Strategin för grundläggande fri- och rättigheter

1.  Byrån ska utarbeta, vidareutveckla och genomföra sin strategi för grundläggande fri- och rättigheter. Byrån ska inrätta en effektiv mekanism för att övervaka att de grundläggande fri- och rättigheterna respekteras i all verksamhet vid byrån.

2.  Byrån ska inrätta ett rådgivande forum för att bistå den verkställande direktören och styrelsen i frågor om grundläggande fri- och rättigheter. Byrån ska uppmana Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Förenta nationernas höga flyktingkommissariat och andra relevanta organisationer att delta i det rådgivande forumet. På förslag av den verkställande direktören ska styrelsen besluta om sammansättningen och arbetsmetoderna för det rådgivande forumet samt om formerna för överföring av information till det rådgivande forumet.

Det rådgivande forumet ska höras om vidareutvecklingen och genomförandet av strategin för grundläggande fri- och rättigheter, uppförandekoden och den gemensamma grundplanen.

Det rådgivande forumet ska utarbeta en årsrapport om sin verksamhet. Den rapporten ska göras allmänt tillgänglig.

3.  Styrelsen ska utse ett ombud för grundläggande fri- och rättigheter, och detta ombud ska ha erforderlig kompetens och erfarenhet på området grundläggande fri- och rättigheter. Han eller hon ska utöva sitt uppdrag som ombud för grundläggande fri- och rättigheter på ett oberoende sätt och rapportera direkt till styrelsen och det rådgivande forumet. Rapporterna ska lämnas regelbundet och därigenom bidra till mekanismen för övervakning av de grundläggande fri- och rättigheterna.

4.  Ombudet för grundläggande fri- och rättigheter och det rådgivande forumet ska ha tillgång till alla uppgifter om respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna i samband med byråns samtliga verksamhet.

▼B

Artikel 27

Översättning

1.  Bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen ( 20 ) skall tillämpas på byrån.

2.  Utan att det påverkar beslut som fattats på grundval av artikel 290 i fördraget skall den årliga verksamhetsrapport och det årliga arbetsprogram som avses i artikel 20.2 b och 20.2 c vara utformade på gemenskapens samtliga officiella språk.

3.  De översättningar som byråns arbete kräver skall utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 28

Öppenhet och information

1.  Sex månader efter det att den här förordningen har trätt i kraft skall byrån omfattas av förordning (EG) nr 1049/2001 när den behandlar ansökningar om tillgång till de handlingar den innehar.

2.  Byrån får på eget initiativ kommunicera inom de områden som ingår i dess uppdrag. Den skall särskilt se till att allmänheten och alla berörda parter, förutom genom offentliggörandet enligt artikel 20.2 b, snabbt får objektiv, tillförlitlig och lättbegriplig information om dess arbete.

3.  Styrelsen skall fastställa de praktiska arrangemangen för tillämpningen av punkterna 1 och 2.

4.  Varje fysisk eller juridisk person har rätt att skriftligt vända sig till byrån på något av de språk som anges i artikel 314 i fördraget. Han eller hon har rätt att erhålla svar på samma språk.

5.  De beslut som fattas av byrån i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan utgöra grund för ett klagomål till ombudsmannen eller en talan inför Europeiska gemenskapernas domstol enligt artiklarna 195 och 230 i EG-fördraget.



KAPITEL IV

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 29

Budget

1.  Byråns intäkter skall, utan att det påverkar andra typer av inkomster, bestå av följande:

 Ett bidrag från gemenskapen infört i Europeiska unionens allmänna budget (avsnitt Kommissionen).

 Ett bidrag från de tredjeländer som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.

 Avgifter för tjänster som byrån tillhandahåller.

 Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna.

2.  Byråns utgifter skall omfatta utgifterna för personal, administration, infrastruktur och drift.

3.  Den verkställande direktören skall göra en beräkning av byråns intäkter och utgifter för påföljande räkenskapsår, och överlämna denna till styrelsen tillsammans med en tjänsteförteckning.

4.  Intäkter och utgifter skall vara i balans.

5.  Styrelsen skall anta utkastet till beräkning, inklusive den provisoriska tjänsteförteckningen och det preliminära arbetsprogrammet, och senast den 31 mars överlämna dessa till kommissionen och de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.

6.  Kommissionen skall vidarebefordra beräkningen till Europaparlamentet och rådet (nedan kallad ”budgetmyndigheten”) tillsammans med det preliminära förslaget till Europeiska unionens budget.

7.  På grundval av beräkningen skall kommissionen i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget, som den skall förelägga budgetmyndigheten i enlighet med artikel 272 i fördraget, införa de beräkningar den anser nödvändiga för tjänsteförteckningen samt det bidragsbelopp som kommer att belasta den allmänna budgeten.

8.  Budgetmyndigheten skall bevilja anslagen för bidraget till byrån.

Budgetmyndigheten skall anta byråns tjänsteförteckning.

9.  Styrelsen skall anta byråns budget. Budgeten skall bli slutgiltig efter det slutgiltiga antagandet av Europeiska unionens allmänna budget. Vid behov skall den justeras på motsvarande sätt.

10.  Alla eventuella ändringar av budgeten, inklusive tjänsteförteckningen, skall ske enligt samma förfarande.

11.  Styrelsen skall snarast möjligt underrätta budgetmyndigheten om den har för avsikt att genomföra ett projekt som kan få betydande inverkan på finansieringen av byråns budget, särskilt projekt som rör fastigheter, till exempel hyra eller förvärv av byggnader. Den skall informera kommissionen om detta och de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.

Om en av budgetmyndighetens parter har meddelat att den ämnar yttra sig, skall den vidarebefordra yttrandet till styrelsen inom sex veckor från det att den underrättades om projektet.

Artikel 30

Genomförande och kontroll av budgeten

1.  Den verkställande direktören skall genomföra byråns budget.

2.  Senast den 1 mars efter budgetårets utgång skall byråns räkenskapsförare förse kommissionens räkenskapsförare med de preliminära räkenskaperna och en rapport om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare skall konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 128 i rådets förordning (EG) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget ( 21 ) (nedan kallad ”den allmänna budgetförordningen”).

3.  Senast den 31 mars efter budgetårets utgång skall kommissionens räkenskapsförare förse revisionsrätten med byråns preliminära räkenskaper och rapporten om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Rapporten om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen skall också översändas till Europaparlamentet och rådet.

4.  Efter det att revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära räkenskaper enligt bestämmelserna i artikel 129 i den allmänna budgetförordningen inkommit, skall den verkställande direktören på eget ansvar upprätta byråns slutliga räkenskaper och överlämna dem till styrelsen för yttrande.

5.  Styrelsen skall avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper.

6.  Senast den 1 juli påföljande år skall den verkställande direktören överlämna de slutliga räkenskaperna tillsammans med styrelsens yttrande till kommissionen, revisionsrätten, Europaparlamentet och rådet samt till de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.

7.  De slutliga räkenskaperna skall offentliggöras.

8.  Senast den 30 september skall den verkställande direktören tillställa revisionsrätten ett svar på dess synpunkter. Han skall även översända detta svar till styrelsen.

9.  Europaparlamentet skall, på rekommendation av rådet, före den 30 april år n + 2 bevilja byråns verkställande direktör ansvarsfrihet för budgetens genomförande under budgetår n.

Artikel 31

Bedrägeribekämpning

1.  För bekämpning av bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar skall bestämmelserna i förordning (EG) nr 1073/1999 tillämpas oinskränkt.

2.  Byrån skall ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 och utan dröjsmål utfärda föreskrifter som skall gälla alla anställda vid byrån i anslutning till detta.

3.  I beslut om finansiering samt i avtal om och instrument för genomförande vilka införts till följd av dessa beslut skall uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och OLAF vid behov får utföra kontroller på platsen hos dem som mottagit anslag från byrån samt hos de tjänstemän som fördelat dessa anslag.

Artikel 32

Finansiell bestämmelse

Styrelsen skall anta byråns finansiella bestämmelser efter samråd med kommissionen. Styrelsen får avvika från kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 ( 22 ) med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i den allmänna budgetförordningen endast om byråns särskilda förvaltningsbehov kräver detta och efter det att kommissionen givit sitt godkännande.



KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 33

Utvärdering

1.  Styrelsen skall beställa en oberoende extern utvärdering av denna förordnings tillämpning senast tre år efter det att byrån inlett sin verksamhet och vart femte år därefter.

2.  Vid utvärderingen skall undersökas hur effektivt byrån utför sina uppgifter. Byråns betydelse och arbetssätt skall också bedömas. I utvärderingen skall hänsyn tas till synpunkter från intressenter både på gemenskapsnivå och på det nationella planet.

▼M2

2a.  Den första utvärderingen efter ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1168/2011 av den 25 oktober 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) ( 23 ) ska även innehålla en analys av behovet av att ytterligare stärka samordningen av förvaltningen av medlemsstaternas yttre gränser, inbegripet möjligheten att skapa ett europeiskt system av gränsbevakningstjänstemän.

2b.  Utvärderingen ska innehålla en särskild analys av hur stadgan om de grundläggande rättigheterna följts vid tillämpningen av den förordningen.

▼B

3.  Styrelsen skall ta emot utvärderingsresultaten och utfärda rekommendationer om hur denna förordning, byrån och dess arbetsmetoder bör ändras, samt lägga fram dessa för kommissionen, som skall översända dem tillsammans med sitt eget yttrande och lämpliga förslag till rådet. En åtgärdsplan med tidsschema skall bifogas vid behov. Både utvärderingsresultaten och rekommendationerna skall offentliggöras.

Artikel 34

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Byrån skall inleda sin verksamhet den 1 maj 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.



( 1 ) Yttrandet avgivet den 9 mars 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).

( 2 ) EUT C 108, 30.4.2004, s. 97.

( 3 ) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

( 4 ) EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

( 5 ) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

( 6 ) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

( 7 ) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

( 8 ) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

( 9 ) EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

( 10 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 105, 13.4.2006, s. 1).

( 11 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av en mekanism för upprättande av snabba gränsinsatsenheter (EUT L 199, 31.7.2007, s. 30).

( 12 ) Rådets beslut 2005/267/EG av den 16 mars 2005 om inrättande av ett säkrat webbaserat informations- och samordningsnätverk för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna (EUT L 83, 1.4.2005, s. 48).

( 13 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1052/2013 av den 22 oktober 2013 om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) (EUT L 295, 6.11.2013, s. 11.)

( 14 ) EUT L 348, 24.12.2008, s. 98.

( 15 ) EUT L 105, 13.4.2006, s. 1.

( 16 ) EGT L 328, 5.12.2002, s. 17.

( 17 ) EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

( 18 ) EUT L 64, 2.3.2004, s. 1.

( 19 ) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

( 20 ) EGT 17, 6.10.1958, s. 385. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

( 21 ) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

( 22 ) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

( 23 ) EUT L 304, 22.11.2011, s. 1.