52008DC0823




[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 3.12.2008

KOM(2008) 823 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Östligt partnerskap

{SEK(2008) 2974}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Östligt partnerskap

1. ETT NYTT SAMMANHANG

För Europeiska unionen är det ett betydande intresse att få se stabilitet, bättre styrelseformer och ekonomisk utveckling vid sina gränser österut. Samtidigt eftersträvar samtliga våra partnerländer i Östeuropa och södra Kaukasus att intensifiera sina relationer med EU. Unionens politik visavi dessa länder måste vara förutseende och entydig: EU kommer att ge dessa partnerländer starkt stöd i deras ansträngningar att närma sig EU och erbjuda allt nödvändigt bistånd i det reformarbete som detta medför. Detta kommer att ske genom en särskild östlig dimension av Europeiska grannskapspolitiken[1].

De senaste femton åren har inneburit genomgripande förändringar på EU:s östra sida. Efter partnerskaps- och samarbetsavtalen mellan Europeiska unionen och partnerländerna i öst[2] har successiva utvidgningar inneburit allt större geografisk närhet, medan reformer som stöds inom ramen för europeiska grannskapspolitiken har inneburit ett politiskt och ekonomiskt närmande av dessa länder till EU. EU har ett växande ansvar gentemot partnerländerna för att hjälpa dem att ta itu med de politiska och ekonomiska utmaningar som de ställs inför och att stödja deras strävan efter närmare kontakter. Tiden är nu kommen för en successiv förändring i relationerna med dessa partnerländer, dock utan att detta påverkar enskilda länders ambitioner i fråga om sina framtida relationer till EU.

Vid Europeiska rådets möte den 19–20 juni 2008 uppmanades kommissionen att förbereda ett förslag till ”östligt partnerskap” som betonar behovet av ett differentierat tillvägagångssätt som tar hänsyn till Europeiska grannskapspolitikens karaktär av ett gemensamt och sammanhållet politiskt ramverk. Europeiska rådet begärde vid sitt extra möte den 1 september 2008 att arbetet med förslaget skulle påskyndas, som en reaktion på behovet av en tydligare signal om ett EU-åtagande till följd av konflikten i Georgien och dess återverkningar i stort.

2. ETT AMBITIÖSARE PARTNERSKAP

Detta meddelande innehåller förslag till ett östligt partnerskap. Det östliga partnerskapet ska förmedla ett varaktigt budskap om solidaritet från EU utöver ytterligare, konkret stöd för de berörda ländernas demokratiska och marknadsorienterade reformer och för befästandet av deras status som självständiga stater och deras territoriella integritet. Detta är tillgångar för stabiliteten, säkerheten och välståndet både i partnerländerna och på hela kontinenten. Det östliga partnerskapet kommer att löpa parallellt med relationerna mellan EU och Ryssland.

Den europeiska grannskapspolitiken har redan kunnat skapa tätare relationer mellan EU och unionens grannar. Det östliga partnerskapet bör gå längre. Principen bör vara maximala resultat med hänsyn till politiska och ekonomiska realiteter och de berörda partnerländernas reformarbete, samt synliga fördelarna för medborgarna i respektive land. Ett väsentligt inslag i det östliga partnerskapet kommer att vara ett åtagande från EU att närmare följa partnerländernas individuella reformansträngningar.

Det är viktigt att EU:s medlemsstater engagerar sig fullt ut för partnerskapet. Aktiva kontakter och utbytesprojekt mellan parlamenten kommer också att spela en viktig roll.

Det östliga partnerskapet kommer att grunda sig på ömsesidiga utfästelser om rättsstatens principer, goda styrelseformer, respekt för de mänskliga rättigheterna, respekt för skyddet av minoriteter samt principerna om marknadsekonomi och hållbar tillväxt. Ambitionsnivån på EU:s relationer med de östliga partnerländerna kommer att bero på hur väl dessa värden återspeglas i nationell praxis och genomförd politik.

Ett gemensamt ansvar är väsentligt och båda sidor inom det östliga partnerskapet delar detta ansvar. Endast med hjälp av en stark politisk vilja på båda sidor, kommer det östliga partnerskapets mål om politisk associering och ekonomisk integration att uppnås.

Arbetet med att uppnå dessa mål bör fortsätta bilateralt och multilateralt.

– Det bilaterala arbetet kommer att utformas för att skapa ett närmare förhållande mellan EU och partnerländerna för att stärka deras stabilitet och välstånd i vårt ömsesidiga intresse. Det kommer att inbegripa följande: en uppgradering av kontraktsrelationerna i syfte att uppnå associeringsavtal; möjligheter till förhandlingar om att etablera djupgående och breda frihandelsområden med varje land och ett starkare stöd för att uppfylla de lagstadgade kraven som ska leda till ett nätverk av frihandelsområden som kan utvecklas till en ekonomisk gemenskap för grannländerna på längre sikt; en progressiv liberalisering av viseringsbestämmelserna under säkra förhållanden; ett fördjupat samarbete för att öka partnerländernas och EU:s energisäkerhet; samt stöd till en ekonomisk och social politik för att minska ekonomiska och sociala skillnader inom varje partnerland och över gränserna. För att öka varje partnerlands förmåga att genomföra nödvändiga reformer krävs ett nytt heltäckande program för institutionell uppbyggnad (nedan kallat programmet för institutionell uppbyggnad ).

– Det multilaterala arbetet innebär en ny ram för att ta sig an gemensamma utmaningar. Nedan föreslås fyra politiska plattformar enligt följande indelning: demokrati, goda styrelseformer och stabilitet; ekonomisk integration och konvergens med EU:s politik; energisäkerhet; och kontakter mellan människor. Det multilaterala arbetet kommer också att växa fram genom ett antal mönsterinitiativ till stöd för det östliga partnerskapets mål, vilka kommer att finansieras med stöd från flera donatorer, internationella finansinstitut och den privata sektorn.

3. ETT FÖRDJUPAT BILATERALT ENGAGEMANG

Partnerländerna har inte samma förbindelser med sitt partnerskap med EU men de delar alla en gemensam önskan om fördjupade relationer. EU bör vara öppet för detta och erbjuda en högre nivå av politisk associering och en progressiv intensifiering av kontakterna på vissa nyckelområden.

Med stöd i tidigare förslag från kommissionen om att stärka den europeiska grannskapspolitiken kommer det östliga partnerskapet att stärka samverkan med samtliga sex parter och alltid vara skräddarsytt efter partnerlandets specifika situation och ambitioner. Graden av Vitrysslands engagemang i det östliga partnerskapet kommer att bero på hur relationerna mellan EU och Vitryssland utvecklas i stort.

3.1. Nya avtalslägen

Associeringsavtal kan vara ett sätt att bemöta partnerländernas strävanden efter tätare relationer. Detta ramavtal för ett starkare engagemang, som ersätter nuvarande partnerskaps- och samarbetsavtal kommer att förhandlas fram med de parter som är villiga och beredda att göra de långtgående åtaganden tillsammans med EU som avtalen kräver. Dessa nya avtal kommer at skapa ett starkt politiskt band och främja ökad konvergens genom att inrätta en tätare koppling till EU:s lagstiftning och normer. De bör också leda till ökat samarbete inom såväl den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

Avtalens innehåll kommer att variera och anpassas dessutom efter partnerlandets mål och kapacitet. Genomförandet av associeringsavtalen kommer att ske med hjälp av dokument som kommer att ersätta den europeiska grannskapspolitikens åtgärdsplaner, och kommer i lämpliga avsnitt också att inbegripa milstolpar och normer samt vara ett stöd för det inhemska reformarbetet.

Villkoren för att inleda förhandlingar är tillräckligt stora framsteg i fråga om demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter – och i synnerhet att det föreligger bevis på att vallagarna och praxis i samband med allmänna val är förenliga med internationell standard – samt ett fullständigt samarbete med Europarådet, OSSE/ODIHR och FN:s organ för mänskliga rättigheter.

För att bistå partnerländerna i deras strävan att uppfylla villkoren och att hjälpa dem att fullgöra de åtaganden de gjort genom associeringsavtalen, kommer ett heltäckande program för institutionell uppbyggnad (nedan kallat programmet för institutionell uppbyggnad ) att utvecklas i samarbete med respektive partnerland. Syftet med programmet att förbättra förvaltningskapaciteten inom alla sektorer som berörs av samarbetet och det samfinansieras genom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet[3].

3.2. Gradvis integration i EU:s ekonomi

Fria marknader och ekonomisk integration är avgörande för partnerländernas utveckling och deras förtroende för ett fördjupat partnerskap med EU. Associeringsavtalen kommer därför att ge ömsesidigt tillträde till marknaden, vilket kommer att skapa nya möjligheter på båda sidor och stärka den politiska stabiliseringen.

Associeringsavtalen kommer att syfta till att upprätta ett djupgående och brett frihandelsområde tillsammans med vart och ett av partnerländerna[4]. Dessa djupgående och breda frihandelsområden kommer inte att upprättas förrän dessa länder har gått med i WTO[5]. De kommer att i stort sett omfatta all handel, inklusive den med energi, och syftar till största möjliga liberalisering[6] (med hänsyn tagen till skillnader i liberaliseringstakten beroende på partnerländernas ekonomier). De kommer att omfatta rättsligt bindande åtaganden om föreskriven tillnärmning på handelsrelaterade områden och kommer därför att bidra till moderniseringen av partnerländernas ekonomier och en förankring av de nödvändiga ekonomiska reformerna. De kommer att skapa reella förutsättningar för en ökad rörlighet för varor (detta kan exempelvis inbegripa avtal om bedömning av överensstämmelse och godtagande av industriprodukter samt erkännande av likvärdighet som gjorts av parter avseende djurhälsonormer för jordbruksprodukter och livsmedelsprodukter), kapital och utförandet av tjänster (bl.a. genom bestämmelser om ömsesidigt erkännande av rättsliga och institutionella ramar inom vissa sektorer, bättre villkor för att starta företag och fler möjligheter för personer att i affärssyfte tillfälligt vistas på partnerländernas territorium). Detta kommer att uppnås på längre sikt.

Vissa partnerländer kanske inte är redo att förhandla och göra de åtaganden som detta mål kräver vid tidpunkten för undertecknandet av associeringsavtalet. Målet att upprätta ett djupgående och brett frihandelsområde kommer ändå att vara en integrerad del av associeringsavtalet, med en utfästelse om att inleda förhandlingar om ett djupgående och brett frihandelsområde som är förenligt med WTO:s regler så snart partnerlandet har kommit tillräckligt långt i sina förberedelser för att förhandla, genomföra och upprätthålla en långtgående liberalisering. Kommissionens rapporter om den europeiska grannskapspolitiken och särskilda förstudier kommer att bidra till bedömningen av partnerlandets utveckling på området. Programmet för institutionell uppbyggnad innebär ett stöd för partnerländerna inför förhandlingarna om och genomförandet av åtagandena om ett djupgående och brett frihandelsområde.

En långsiktigt mål skulle kunna vara att skapa ett nätverk byggt på bilaterala avtal mellan partnerländerna, vilket eventuellt skulle kunna leda till inrättandet av en ekonomisk gemenskap för grannländerna. Detta diskuteras närmare i avsnitt 4.

Parallellt bör sektoriella åtgärder fortsätta för att underlätta partnerländernas tillträde till marknaden. Inom jordbrukssektorn kommer avtal om geografiska indikatorer att blir föremål förhandlingar med partnerländer[7], och en jordbruksdialog kan, om så krävs, komma till stånd för att förbättra den ömsesidiga förståelsen av EU:s och partnerländernas jordbrukspolitik samt för att komma närmare en harmonisering. Det immaterialrättsliga skyddet skulle kunna stärkas genom en fördjupad dialog och genom valideringsavtal mellan partnerländerna och Europeiska patentbyrån.

3.3. Rörlighet och säkerhet

Partnerländerna betonar att rörligheten är ett lackmustest för deras EU-engagemang och ökad rörlighet under säkra omständigheter[8] bör vara ett prioriterat inslag i det östliga partnerskapet. EU bör främja medborgarnas rörlighet i samarbete med de partnerländer som är villiga att göra utfästelser om att säkerställa att det finns förutsättningar för en väladministrerad och säker rörlighet.

EU bör erbjuda partnerländerna ”Rörlighets- och säkerhetspakter” som skulle omfatta både rörlighetsaspekten och de förutsättningar som krävs för att garantera säkra omständigheter. Centrala politikområden som skulle omfattas av sådana pakter är kampen mot olaglig migration, uppgradering av asylsystemen till EU-standard, inrättandet av integrerade gränsförvaltningsstrukturer som bygger på gemenskapslagstiftningen samt ökade befogenheter för polis och rättsväsende i kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Pakterna skulle förbättra människors rörlighet, samtidigt som de bidrar till partnerländernas egen stabilitet och säkerhet samt till säkerheten vid EU:s gränser. De kommer att skräddarsys enligt de enskilda ländernas behov.

Rörlighetsaspekten av pakterna skulle återspegla innehållet i kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande om stärkning av den övergripande strategin för migration och den europeiska pakten för invandring och asyl som antogs av Europeiska rådet vid dess möte i oktober 2008. Det främsta verktyget skulle vara partnerskapet om rörlighet som det definieras inom ramen för den övergripande strategin för migration och vilket nu prövas på ett antal länder, inklusive Republiken Moldavien (nedan kallad Moldavien ). Utvecklingen på viseringspolitikens område kommer att vara en integrerad del av detta större koncept.

Viseringspolitiken skulle genomföras stegvis och leda till en liberalisering av viseringsreglerna på vissa villkor och med kompletterande åtgärder, inklusive ekonomiskt stöd till våra partnerländer.

Utöver förslag som lagts fram tidigare bör EU inom ramen för pakterna göra följande:

- Ett första steg bör vara ett initiativ till samtal om viseringslättnader med partnerländer utan sådana avtal. Avtalen om viseringslättnader skulle åtföljas av återtagandeavtal och, om så är nödvändigt, av tekniskt bistånd inom ramen för den allmänna biståndsbudgeten för att hjälpa partnerländerna att efterleva de skyldigheter som avtalen ålägger dem.

- Ett andra steg bör vara att se över dessa avtal för att, om möjligt, införa ytterligare lättnader, t.ex. slopade viseringsavgifter för samtliga medborgare[9].

- Utarbeta en samordnad plan för att förbättra medlemsstaternas konsulära täckning i regionen genom att uppmuntra medlemsstaterna till ökad representation och genom ekonomiskt stöd till inrättandet av gemensamma centra för viseringsansökningar, som bygger på de goda erfarenheterna i Chisinau.

- Så snart avtal om viseringslättnader och återtagande har börjat tillämpas i praktiken kan samtal om viseringsfritt resande påbörjas med samtliga samarbetsländer[10]. Dialogerna skulle resultera i färdplaner för att slopa viseringar, med inriktning på fyra områden: dokumentsäkerhet; kampen mot olaglig migration, inklusive återtagande; frågor som rör allmän ordning; samt frågor som rör yttre förbindelser, inklusive mänskliga rättigheter för flyktingar och andra sårbara grupper.

- Kommissionen kommer inleda en studie för att bedöma kostnaderna och fördelarna för EU och partnerländerna med avseende på arbetskraftens rörlighet och eventuella åtgärder för att matcha arbetstillfällen[11]. Med utgångspunkt i resultaten av studien kommer EU att fortsätta en riktad öppning av EU:s arbetsmarknad för medborgarna i partnerländerna och åtgärder för att underlätta cirkulär migration inom ramen för partnerskapen för rörlighet.

- För att se till att mobiliteten äger rum under säkra omständigheter bör EU också hjälpa sina partnerländer att genomföra de politiska och rättsliga åtaganden som de redan har gjort inom ramen för europeiska grannskapspolitiken på lagstiftnings- och brottsbekämpningsområdena. Detta kan uppnås genom stärkt tekniskt samarbete och ekonomiskt stöd, varvid partnersamverkan och byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte (nedan kallad Taiex ) bör stärkas avsevärt.

Inom ramen för pakterna bör EU särskilt:

- hjälpa partnerländerna att införa förfaranden vid de yttre gränserna för en gränsförvaltning som uppfyller höga krav på standarden,

- bistå dem i inrättandet av effektiva regler för uppgiftsskydd vilket skulle göra att de kan dela operativ information med Europol och Eurojust genom bilaterala avtal,

- tillförsäkra partnerländer särskild status i berörda EU-organ när så är möjligt och

- stödja dem i deras strävan att anta och praktiskt genomföra nationella strategier i enlighet med EU-standarder i syfte att bedriva en intensiv kamp mot organiserad brottslighet, människohandel och korruption på hög nivå i samhället samt att hindra penningtvätt och finansiering av terrorverksamhet.

3.4. Energisäkerhet

Det östliga partnerskapet syftar till att stärka EU:s och partnerländernas energisäkerhet med avseende på långsiktiga leveranser och transiteringar av energi[12]. Utöver de multilaterala initiativen (se avsnitt 4.3) föreslår kommissionen ett antal bilaterala åtgärder med utgångspunkt i den andra strategiska energiöversynen[13].

- Medtagandet av bestämmelser om ”energiförsörjning baserat på ömsesidigt beroende” i associationsavtalen som ska förhandlas med partnerländerna i enlighet med bl.a. EU:s handels-, konkurrens- och energipolitik och i tillämpliga fall med hänsyn till befintliga samförståndsavtal[14].

- Snabbt avslutade förhandlingar om Ukrainas och Moldaviens medlemskap i energigemenskapen . I tillämpliga fall bör man överväga observatörstatus också för andra partnerländer.

- Undertecknande av samförståndsavtal om energifrågor med Moldavien, Georgien och Armenien som flexibla tilläggsinstrument, om så krävs. De bör omfatta åtgärder till stöd för och övervakning av säkerheten i leveranser och transit av energi, också i fråga om central energiinfrastruktur. I fråga om Armenien skulle samförståndsavtalen också inbegripa en nedläggning av kärnkraftsanläggningen i Medzamor.

- Ökat stöd till en fullständig integration av Ukrainas och EU:s energimarknader, vilket skulle innebära ett erkännande av vikten av en tillfredsställande genomgång av kärnsäkerhetsnivån i Ukrainas samtliga fungerande kärnkraftsanläggningar. En rehabilitering av Ukrainas nätverk för gastransitering är prioriterad, också genom en förbättrad övervakning av gas- och oljeflödena till Ukraina. En konferens om åtaganden och investeringar för att bistå Ukraina i rehabiliteringen och utvecklingen av landets gastransiteringsnät kommer att anordnas 2009.

- Ökat politiskt engagemang för Azerbajdzjan – det enda landet inom det östliga partnerskapet som exporterar kolväten till EU – med utgångspunkt i en gradvis konvergens med EU:s energimarknad och integration av infrastrukturen.

- Ett undertecknande av energideklarationen mellan Europeiska kommissionen och Vitryssland , som en grund för en fortsatt utveckling av energisamarbetet. Detta samarbete skulle bl.a. kunna omfatta reformer av transitering av kolväten och energisektorn.

- Uppmuntran inom ramen för det östliga partnerskapet till alla parter att delta i programmet Intelligent energi – Europa .

3.5. Stöd till ekonomisk och social utveckling

Vissa partnerländer har strukturproblem som härrör från stora ekonomiska och sociala skillnader mellan deras regioner och befolkningsgrupper, som ofta präglas av historiska, kulturella, etniska och religiösa skillnader. Samtliga av dem söker också ekonomisk konvergens med EU. För att ta sig an dessa utmaningar måste partnerländerna inom det östliga partnerskapet kunna dra nytta av erfarenheterna och mekanismerna inom EU:s ekonomiska och sociala politik. Kommissionen föreslår följande:

- Samförståndsavtal om regionalpolitiken med partnerländer som grund för en vidare dialog. Sakkunskap och nätverk inom EU kan lämna ett bidrag till uppbyggnaden av den administrativa kapaciteten på nationell och lokal nivå samt stödja de nationella utvecklingsplanerna.

- Med hjälp av tilläggsfinansiering (se avsnitt 5), samarbete med partnerländer om regionala utvecklingsprogram av pilotkaraktär med inriktning på lokala behov av infrastruktur, humankapital och små och medelstora företag som utarbetats med EU:s sammanhållningspolitik som modell.

- Direkt samarbete mellan regionerna i EU och partnerländerna, inklusive berörda partnerländers deltagande i befintliga transnationella program i sydöstra, centrala och norra Europa .

- En utvidgning av det gränsöverskridande samarbete som för närvarande genomförs vid EU:s yttre gränser och som finansieras genom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet till gränserna mellan partnerländerna.

4. EN NY RAM FÖR MULTILATERALT SAMARBETE

Det östliga partnerskapet innebär att en ny multilateral ram inrättas för EU:s relationer med sina partnerländer. Ramen kommer att innebära ett stöd för nya framsteg i partnerländernas bilaterala relationer med EU, som också fortsättningsvis kommer att ledas av differentieringsprincipen. Den kommer att vara ett forum för utbyte av information och erfarenhet om partnerländernas utveckling mot övergång, reform och modernisering[15] och ger EU ännu ett instrument för att följa dessa processer. Den kommer att möjliggöra utvecklingen av gemensamma ståndpunkter och gemensam verksamhet. Den multilaterala ramen kommer att stärka kopplingarna mellan partnerländerna själva och kommer att bli ett naturligt forum för diskussioner om den vidare utvecklingen av det östliga partnerskapet.

Lagstiftning och överensstämmelse mellan föreskrifter är avgörande för parternas framsteg i arbetet med att komma närmare EU. Den föreslagna multilaterala ramen kommer att utgöra utgångspunkten för systematiskt organiserade särskilda möten med berörda avdelningar inom Europeiska kommissionen och, i tillämpliga fall, sakkunniga från medlemsstaterna med inriktning på att presentera och förklara lagstiftning och normer samt en jämförelse med nationell politik och lagstiftning. Därigenom kommer en strukturerad tillnärmningsprocess med stöd av programmet för institutionell uppbyggnad att initieras inom ramen för det östliga partnerskapet[16].

Det östliga partnerskapet är ett komplement till Svartahavssynergin och andra regionala och internationella initiativ. Detta diskuteras i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om fogas till detta meddelande.

4.1. Operativ struktur

Kommissionen föreslår att den multilaterala ramen för det östliga partnerskapet organiseras på fyra nivåer.

- Möten med stats- och regeringscheferna från länderna i det östliga partnerskapet bör hållas vartannat år.

- Det östliga partnerskapet bör också utvecklas genom årliga vårmöten med utrikesministrarna från EU och från partnerländernai öst, eventuellt inklusive Vitryssland, i samband med rådets möte (allmänna frågor och yttre förbindelser). Utrikesministrarna kommer att gå igenom framstegen och erbjuda politisk ledning. Arbetet inom de enskilda sektorerna kan förbättras genom sektorsspecifika ministerkonferenser.

- På den tredje nivån bör fyra tematiska plattformar införas i överensstämmelse med de huvudsakliga samarbetsområdena (se avsnitt 4.2). Varje plattform kommer att anta en uppsättning realistiska, periodiskt uppdaterade kärnmål – med ett motsvarande arbetsprogram – och granska utvecklingen. Möten mellan högre tjänstemän som arbetar med reformer på de berörda politikområdena skulle hållas åtminstone två gånger om året. Medlemsstater med erfarenhet av övergångsprocesser kommer att kunna ge ett särskilt bidrag till processen. Plattformarna kommer att rapportera till utrikesministrarnas årliga möten. Kommissionen kommer att utarbeta dagordningarna för mötena i nära samarbete med EU:s ordförandeskap och partnerländerna och den kommer dessutom att leda mötena. Plattformarnas arbete kommer ibland att stödjas genom sektorsinriktade ministermöten.

- På den fjärde nivån bör det finnas paneler till stöd för de tematiska plattformarnas arbete inom specifika områden. Behoven kommer att styra deras format och vilk adeltagarna blir.

Kommissionen kommer för sin del att granska sina interna strukturer för att säkerställa nödvändig samordning för ett framgångsrikt genomförande av det östliga partnerskapet.

4.2. Tematiska plattformar

Demokrati, goda styrelseformer och stabilitet

Eftersom partnerländernas individuella reformstadier skiljer sig åt, står de alla inför liknande utmaningar i fråga om utvecklingen av stabila demokratiska institutioner och effektiva statliga strukturer i medborgarnas tjänst samt i efterlevnaden av åtaganden som följer av deras medlemskap i Europarådet och OSSE. Deras pågående reformer kräver också ett starkare deltagande från det civila samhället för att förbättra överblicken över de offentliga tjänsterna och stärka allmänhetens tro på dem. Multilaterala verksamheter skulle alltså kunna inbegripa bedömningar av styrelseformerna och utbyte av bästa praxis för att behandla frågor såsom normer för genomförande av val, reglering av media eller kampen mot korruption.

Det östliga partnerskapet bör även främja stabilitet och multilateralt förtroendeskapande i syfte att konsolidera parternas suveränitet och territoriella integritet. Det bör främja den politiska dialogen på områden av gemensamt intresse och omfatta specifika frågor som gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Varningssystemen bör förbättras och särskilt inriktas på konfliktområden.

Ekonomisk integration och konvergens med EU:s politik

Partnerländerna kan dra nytta av att samordna arbetet för ekonomisk integration och konvergens i lagstiftningen med EU. EU:s långsiktiga mål bör vara att uppmuntra dessa länder till att bygga upp nätverk av djupgående och breda frihandelsområden sinsemellan eller regionala frihandelsavtal som bygger på de bilaterala åtaganden som gjorts med EU inom de djupgående och breda frihandelsområdena. Detta skulle innebära en stark förbättring av den interregionala handeln och ekonomiska integrationen samt komplettera ländernas ansträngningar för att integreras bättre med EU:s ekonomi. Ett viktigt inslag som bidrar till ytterligare ekonomisk integration skulle vara den diagonala sammanslagningen i fråga om gällande ursprungsregler. Denna process skulle utformas särskilt efter deras status som länder under övergång till marknadsekonomi och åtföljas av lämpliga stödåtgärder. Som ytterligare ett steg bör EU och dess partnerländer överväga en större ekonomisk grannskapsgemenskap[17] , som i tillämpliga fall skulle kunna bygga på erfarenheterna från EES[18].

Ett engagemang från den privata sektorn kommer att efterlysas för att förbättra affärsklimatet i partnerländerna. Ansträngningarna kommer också att inriktas på att öka sysselsättningen samt att skapa anständiga arbetsvillkor och lika möjligheter i syfte att positivt påverka den ekonomiska integrationen.

Det multilaterala samarbetet bör utsträckas till miljöpolitikens och klimatförändringarnas område för att ta itu med sådana frågor som rör multilaterala konventioner, strategisk planering, miljöstyrning, genomförande av lagstiftning, särskilda miljöfrågor, finansiering av miljöinvesteringar i ett regionalt sammanhang, begränsning av klimatförändringarna och en anpassning till dessa, partnerländernas deltagande i internationella diskussioner om framtida klimatåtgärder och utbyte av erfarenheter från utsläppshandel. Det östliga partnerskapets multilaterala process bör också främja en sammankoppling av partnerländernas transport- och telenät – sinsemellan och med EU – och en harmonisering av regelverket. Ett starkt och diversifierat samarbete kring regionala transporter finns redan[19]. Det östliga partnerskapet skulle kunna främja tekniska samtal om valda ämnen såsom flygsäkerhet, sjöfart på inre vattenvägar och infrastrukturprojekt som tar tillräckligt intryck av pågående samtal i andra regioner. En spridning av avancerade forsknings- och kommunikationsnätverk bör också främjas.

Energisäkerhet

EU:s och partnerländernas energipolitik hänger tätt samman och det östliga partnerskapets energisäkerhetsplattform bör koncentreras på åtgärder av ömsesidigt intresse.

Det östliga partnerskapet kommer att syfta till att utveckla och genomföra ömsesidiga mekanismer för energistöd och energisäkerhet . Ett av målen är att stärka energisäkerhetsavtalen och förbättra beredskapen för energikriser genom inrättandet av en energisäkerhetspanel inom ramen för det östliga partnerskapet som utifrån behov kan leda till en formalisering av partnerländernas interaktion med EU:s kontaktnätverk för trygg energiförsörjning, gruppen för samordning av gasförsörjningen och oljeförsörjningsgruppen, samtidigt som intryck tas av det arbete som görs inom andra fora.

Det östliga partnerskapet kommer dessutom att påskynda harmoniseringen av parternas politik och lagstiftning på energiområdet med EU:s praxis och lagstiftning i fråga om el, gas, olja, förnybar energi och energieffektivitet. Ett intensifierat samarbete med nyckelaktörer (nationella förvaltningar, lagstiftare och aktörer) kommer att vara till stöd för processen.

På medellång sikt kommer också en ömsesidigt gynnsam sammanlänkad och diversifierad energimarknad att skapas mellan EU och partnerländerna. Detta kräver att en åtgärdsplan för energiinfrastrukturen utvecklas inom ramen för det östliga partnerskapet, med hänsyn till den andra strategiska energiöversynen och EU:s prioriterade sammankopplingsplan[20]. Partnerländernas kapacitet att lagra olja och gas bör också förbättras, bl.a. genom främjande av gemensamma lagringsavtal. Vad gäller vital infrastruktur som ställs inför förhöjda icke-kommersiella risker, kan utvecklandet av offentlig-privata partnerskap som sammanför EU med länderna inom det östliga partnerskapet också komma att bli viktigare.

EU:s och partnerländernas energisäkerhet kräver en långtgående diversifiering av leverans- och transitvägarna . Detta kan lättare uppnås genom större deltagande av tredjeländer, även centralasiatiska länder. Därför bör det östliga partnerskapet bidra till den pågående förstärkningen av Bakuprocessen som ett genuint energipartnerskap, med fullständigt deltagande av de energiproducerande centralasiatiska länderna, en förstärkning som också kan ske genom utveckling av den södra korridoren, inbegripet den transkaspiska korridoren.

Kontakt mellan människor

Interaktionen mellan EU:s och partnerländernas medborgare, särskilt ungdomar, måste erkännas som ett sätt att främja och avläsa förändringar och kommer därför att uppmuntras. EU har särskilt tagit fasta på värdet av kulturellt samarbete och den interkulturella dialogen som en integrerad del av all utrikespolitik och har betonat vikten av kulturellt samarbete för att ta sig an politiska processer och utmaningar[21]. Samarbetet kan också bygga på ett antal populära gemenskapsprogram och program för externt stöd, särskilt på områdena utbildning, inklusive språkutbildning, ungdomspolitik och forskning. Utvecklingen av informationssamhället och medias roll i arbetet med att underlätta kontakterna mellan människor måste också stödjas.

4.3. Nyckelinitiativ

Målen med det östliga partnerskapet kan också främjas genom enskilda nyckelinitiativ som synliggör och fokuserar på multilateralt samarbete. Dessa initiativ bör försöka mobilisera stöd från flera givare, bidrag från olika internationella finansinstitut och investeringar från den privata sektorn. Kommissionen anser att de skulle kunna omfatta program för integrerad gränsförvaltning , krediter till förmån för små och medelstora företag , främjande av regionala elmarknader, energieffektivitet och förnybara energikällor, [22] utveckling av den södra korridoren och samarbete för att förebygga, ha beredskap för och reagera på naturkatastrofer och olyckor orsakade av människan .

Tänkbara ämnen för arbetet inom de tematiska plattformarna och panelerna samt en beskrivning av de föreslagna nyckelinitiativen återfinns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

4.4. Deltagande

Utöver regeringsföreträdare och Europeiska kommissionen kommer arbetet att engagera övriga EU-institutioner, internationella organisationer (såsom OSSE och Europarådet), internationella finansinstitut, parlament, näringslivsföreträdare, lokala myndigheter och ett brett spektrum av berörda inom de områden som omfattas av de tematiska plattformarna.

Det civila samhällets deltagande bör särskilt uppmärksammas. Kommissionen föreslår stöd till ytterligare utveckling av det civila samhällets organisationer samt inrättandet av ett forum för det civila samhället inom det östliga partnerskapet för att främja kontakterna mellan det civila samhällets organisationer och stärka deras dialog med myndigheterna.

Tredjeländer skulle kunna delta i arbetet inom en tematisk plattform, en panel eller ett initiativ från fall till fall och om ett ömsesidigt intresse för ett ämne, geografisk närhet eller befintliga ekonomiska kopplingar skulle göra detta gynnsamt. Detta skulle kräva enighet bland deltagarna.

Kommissionen skulle välkomna varje initiativ från Europaparlamentet för att göra det parlamentariska samarbetet EuroNest som det har utvecklat till en integrerad del av det östliga partnerskapet. Dessutom skulle en parlamentarisk trojka bestående av Europaparlamentet samt OSSE:s och Europarådets parlamentariska församlingar kunna accentuera det östliga partnerskapets multilaterala aspekter.

Kommissionen uppmanar Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att delta, särskilt i det arbete som utförs inom de tematiska plattformarna Demokrati, gott styre och stabilitet och Kontakt mellan människor. Vidare uppmanar kommissionen Regionkommittén att inrätta en lokal och regional församling för Östeuropa och södra Kaukasus samt uppmanar också Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att delta i civilsamhällets forum.

5. FINANSIELLA MEDEL

En av de tydligaste signaler på ett konkret engagemang som EU kan ge partnerländerna är att lägga finansieringen i nivå med partnerskapets politiska ambitioner. Påtagligt ökade ekonomiska medel krävs för att uppnå målen i detta förslag.

Medlen kommer att användas till att främja reformarbetet inom det östliga partnerskapet genom förverkligandet av ett heltäckande program för institutionell uppbyggnad som kommer att förse förvaltningarna med såväl rådgivning och utbildning (t.ex. genom partnersamverkan och Taiex) som utrustning och specialiserad infrastruktur (t.ex. laboratorier) som krävs för att de ska fungera. De ökade medlen kommer även att finansiera plattformarnas verksamhet och användas till ett antal nyckelinitiativ. Slutligen kommer de också att stödja införandet av partnerländernas regionalpolitik för ökad stabilitet genom att främja internsammanhållning och minskade socioekonomiska klyftor.

Den nuvarande finansieringen genom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet uppgår till omkring 450 miljoner euro per år. Kommissionen avser att föreslå en gradvis ökning till omkring 785 miljoner euro år 2013. Detta kommer att kräva en ökning av det nuvarande europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet med 350 miljoner euro i nya medel utöver de planerade medlen för 2010–13. Inom ramen för nästa budgetöversyn kommer dessutom ytterligare en ökning av stödnivån att övervägas för att återspegla ambitionsnivån på politiken visavi dessa partnerländer.

För att ta sig an de mest akuta behoven kommer europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets östprogram att få nytt fokus för att stärka det östliga partnerskapets multilaterala dimension. De medel som står till buds i 2009 års budget kan användas till att snabbt dra igång angelägna initiativ, och omkring 250 miljoner euro inom ramen för det nuvarande europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets budget kan omdirigeras till perioden 2010–13.

I och med denna kombination av nya och omdirigerade medel kommer de totala medlen till de nya initiativ som beskrivs i detta meddelande att uppgå till 600 miljoner euro .

Utöver en ökning av gemenskapens bistånd kommer ett livskraftigt östligt partnerskap att kräva praktiska åtgärder för att säkerställa ett effektivt genomförande och förbättrad givarsamordning, samt för att få mer investeringsfinansiering, särskilt genom EIB och EBRD. Halvtidsöversynen av EIB:s externa mandat kommer att innebära en möjlighet att överväga en höjning av taket för partnerländerna i öst och bredda dess omfattning. I fråga om stora infrastrukturprojekt kommer stöd till offentliga eller privata investeringar att övervägas i form av icke-kommersiell risktäckning. Finansieringsinstrumentet för investeringar i grannländerna är ett lämpligt instrument för att kanalisera EU:s bistånd till sådana projekt och kommissionen uppmanar medlemsstaterna att bidra ekonomiskt till det östliga partnerskapet, också genom ökade bidrag till detta instrument. Närmare upplysningar om dessa frågor finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som bilagts detta meddelande.

Genomförandet av det östliga partnerskapet kommer också att kräva tilldelning av adekvata personalresurser inom de kommissionsavdelningar som berörs. I synnerhet behöver gemenskapens delegationer i partnerländerna förstärkning.

6. SLUTSATSER

Argumenten för ett målmedvetet EU-engagemang i vårt grannskap – att unionen har ett rättmätigt intresse i att se bättre styre och ekonomisk utveckling utmed sina gränser – äger större giltighet än någonsin. Fördjupade relationer med våra partnerländer genom det östliga partnerskapet är därför både ett strategiskt imperativ och en politisk investering för EU, vilket kommer att ge utdelning för Europas medborgare.

Det östliga partnerskapet kommer att bidra till ett vitaliserat reformarbete, integrerade marknader och samhällen, ökad stabilisering och insatser för att motverka risken för att nya gränslinjer dras upp över kontinenten. Kommissionen uppmanar rådet och Europaparlamentet att förse det östliga partnerskapet med ett starkt politiskt och ekonomiskt stöd.

Kommissionen föreslår att det östliga partnerskapet lanseras vid ett toppmöte under våren 2009 som inbegriper stats- och regeringscheferna i samtliga EU-medlemsstater och partnerländer. Vid ”Toppmötet om det östliga partnerskapet” kommer politiska deklarationer om att etablera partnerskapet att antas. Däri kommer de främsta målen och principerna att fastställas och de allmänna dragen i den efterföljande samarbetsprocessen att fastställas.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING:

Östligt partnerskap

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Kapitel 19.08 – Europeiska grannskapspolitiken och relationerna med Ryssland

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1 Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd, före detta BA-poster)

Rubrik 4 – Yttre förbindelser

BL 19.01.04.02 ENPI Utgifter för administrativ förvaltning

BL 19.01.04.03 ENP Ekonomiskt samarbete med Östeuropa

3.2 Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och påverka budgeten:

Det östliga partnerskapet är ett komplement till den europeiska grannskapspolitiken. Den ekonomiska påverkan som avses i detta dokument gäller perioden 2009–20013, utöver de redan förutsedda tilldelningarna för perioden 2007–2013.

3.3 Budgettekniska uppgifter

Budget-rubrik | Typ av utgifter | Nya | EFTA-stöd | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetramen |

19.01.04.02 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | Nr 4 |

19.08.01.03 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | Nr 4 |

4. FÖRTECKNING ÖVER MEDEL

4.1 Finansiella medel 4.1.1 Summa av åtagandebemyndiganden (ÅB) och betalningsbemyndiganden (BB) – Milj. euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Totalt |

Operativa utgifter (Budgetpost 19.08.01.03) |

Åtagandebemyndiganden (ÅB) | 8.1 | A (97 %) | 0 | 24,25 | 51,41 | 109,61 | 154,23 | 339,5 |

Betalningsbemyndiganden | B[23] | 0 | 4,25 | 14,41 | 46,61 | 85,23 | 150,25 |

Administrativa utgifter inom ramen för referensbeloppet (Budgetpost 19.01.04.02) |

Tekniskt och administrativt stöd (icke-diff. anslag)[24] | 8.2.4 | c (3 %) | 0 | 0,75 | 1,59 | 3,9 | 4,77 | 10,5 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 0 | 25 | 53 | 113 | 159 | 350 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 0 | 5 | 16 | 50 | 90 | 61 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter | 8.2.5 | d | 0 | 2,35 | 2,838 | 2,838 | 2,838 | 10,864 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6 | e | 0 | 0,193 | 0,229 | 0,229 | 0,229 | 0,880 |

Totala beräknade utgifter för åtgärden

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 0 | 27,543 | 56,067 | 116,067 | 162,067 | 361,744 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 0 | 7,543 | 19,067 | 56,067 | 93,067 | 172,744 |

4.1.2 Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

X (Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen (utnyttjande av marginalen).

( Förslaget kan komma att kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[25] (dvs. flexibilitetsinstrumentet).

De extra 350 miljoner euro som efterfrågas förväntas tilldelas från den marginal som finns under rubrik 4, enligt vilken omkring 998 miljoner euro finns tillgängliga enligt den senaste budgetplaneringen (PDB 2009).

4.1.3 Påverkan på inkomsterna

X Inkomsterna påverkas inte

( Inkomsterna påverkas enligt följande:

4.2 Personalresurser (t.ex. tjänstemän, tillfälligt anställda och extern personal) uttryckt i heltidsekvivalenter – för ytterligare uppgifter se punkt 8.2.1 och 8.2.2.

Årsbehov | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 och följande budgetår |

Det totala antalet personalresurser som krävs per år[26] | 0 | 18 | 27 | 40 | 50 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1 Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

I detta meddelande presenteras kommissionens förslag till ett fördjupat EU-engagemang i de östeuropeiska grannländerna,[27] vilket kommer att kräva en mobilisering av ytterligare gemenskapsresurser.

Kommissionen avser att gradvis öka det nuvarande europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets finansiering till partnerländerna i öst från 450 miljoner euro 2008 till omkring 785 miljoner euro 2013. Detta kommer att kräva en ökning av det nuvarande europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet med 350 miljoner euro utöver de planerade medlen[28] för 2010–13. Detta belopp kommer att tas från marginalen under budgetrubrik 4 där 998 miljoner euro finns tillgängliga för perioden.

En ytterligare höjning av stödnivån kommer dessutom att övervägas inom ramen för budgetöversynen, för att avspegla ambitionsnivån i politiken gentemot partnerländerna.

5.2 Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Förslaget bygger på att med våra östeuropeiska grannländer dela erfarenheter av europeisk integration och steg för steg låta dem komma in i EU-politiken. Europeiska grannskaps- och partnerskapsinitiativets rättsliga ram ligger väl till för att understödja de samarbetsåtgärder som kommer att utgöra en del av det östliga partnerskapet. Men för att detta ska kunna genomföras samtidigt som den planerade stödnivån bibehålls för andra länder (i Medelhavsområdet) inom den europeiska grannskapspolitiken, kommer det att krävas en ökning av instrumentets medel genom att marginalen flexibilitetsinstrumentets rubrik 4 eventuellt tas i anspråk. Den föreslagna ökningen bör genomföras utan en formell översyn av reglerna för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinitiativet eftersom den ligger inom de 5 % som är tillåtna enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet om budgetplanen.[29]

Övriga finansieringsinstrument kommer också att bidra till genomförandet av det östliga partnerskapet med särskilda åtgärder som ligger inom åtgärdernas ram.

5.3 Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

Mål

Det övergripande målet med det östliga partnerskapet är att skapa tätare relationer mellan EU och dess grannländer och främja deras reformagenda genom att försöka uppnå nedanstående operativa mål :

1. Stöd till reformer i partnerländerna genom ett heltäckande program för institutionell uppbyggnad som omfattar samtliga berörda samarbetssektorer.

2. En multilateral dimension inom det östliga partnerskapet, inklusive stöd till ett begränsat antal nyckelinitiativ.

3. Insatser mot ekonomiska och sociala klyftor mellan regioner inom ett partnerland och en ökad intern sammanhållning genom stöd till ekonomisk och social utveckling.

Resultat

- Framsteg i genomförandet av överenskomna reformer.

- Lagstiftning som bättre stämmer överens med gemenskapslagstiftningen.

- En minskning av interna ekonomiska klyftor.

- Ökad intern stabilitet.

- Fungerande multilaterala ramar.

- Genomförda nyckelinitiativ.

Indikatorer

- Antal villkor som uppfyllts för att associationsavtalet ska kunna slutas.

- Minskad korruption.

- Takt i genomförandet av nyckelinitiativen.

- Antal möten inom plattformarna och resultaten av deras arbete.

- Minskade ekonomiska och sociala klyftor.

- Minskat antal interna konflikter.

5.4 Metod för genomförande (preliminärt)

Ytterligare finansiering kommer att kanaliseras genom europeiska grannskaps- och partnerskapsinitiativets lands- och regionprogram i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen.

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1 Övervakningssystem

Kommissionen kommer att övervaka framstegen i sitt externa samarbete på alla nivåer.

- input (särskilt finansiella flöden: åtaganden, avtal och utbetalningar).

- verksamhet / output (genomförda projekt och program, intern övervakning som kommissionens delegationer utfört på plats). .

- framsteg / resultat (extern resultatinritad övervakning[30]) och inverkan.

Vägledande program omfattar specifika mål och väntade resultat för varje samarbetsområde.

Programplaneringen för långsiktigt externt stöd till partnerländer och regioner genomförs inom ramen för utarbetandet av strategidokument (högst sju år) och vägledande program (3–4 år) Dessa programplaneringsdokument är föremål för en halvtidsöversyn som gör att programmets prioriteringar kan ändras.

6.2 Utvärdering

I enlighet med nuvarande regler och mot bakgrund av det stora antalet planerade åtgärder har ett utvärderingssystem inrättats som omfattar de olika åtgärdsnivåerna.

Budgetförordningen i synnerhet kräver regelbunden utvärdering av samtliga (större) insatser.[31] Utvärderingarna är nödvändiga och pågår också i fråga om lagstiftningsfrågor.[32]

7. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen och kampen mot bedrägier och oegentligheter är en integrerad del av denna förordning.

Ansvaret för den administrativa övervakningen av kontrakt och utbetalningar kommer att åligga EG-delegationen i de berörda landet.

Var och en av de åtgärder som finansieras på grundval av det föreliggande beslutet kommer att övervakas av delegationerna i alla stadier av projektcykeln.[33]

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att fastställa huruvida de olika utgifterna verkligen får finansieras inom ramen för de berörda kontrakten, åt att se till att budgeten inte överskrids och åt att kontrollera verifikationer och andra relevanta handlingar.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVEN

8.1 Förslagets mål i fråga om kostnader för förslaget utöver befintlig tilldelning

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning Typ av resultat | Budgetåret 2010 | Budgetåret 2011 | Budgetåret 2012 | Budgetåret 2013 | TOTALT |

Beräknad total kostnad | Beräknad total kostnad | Beräknad total kostnad | Beräknad total kostnad | Beräknad total kostnad |

8.2 Administrativa utgifter

8.2.1 Personal (antal och typ)

Typ av tjänst | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[34] (XX0101) | A*/AD | Huvudkontor[35] | 0 | 2+3 | 3+5 | 3+5 | 3+5 |

Delegation | 0 | 6 | 6 | 6 | 6 |

B*, C*/AST | 0 | 1 | 1 | 1 | 1 |

Personal[36] som finansieras genom art. XX 01 02 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Övrig personal[37] som finansieras via f.d. BA-posten 19.01.04.02 | 0 | 6 | 12 | 25 | 35 |

Totalt antal extraanställda som krävs per år | 0 | 18 | 27 | 40 | 50 |

8.2.2 Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärden för med sig

Vid kommissionens huvudkontor kommer en liten grupp (3 AD och 1 AST) att inrättas för att övervaka inrättandet av och samordna de fyra multilaterala tematiska plattformarnas arbete enligt beskrivningen i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. Gruppen kommer att bistå plattformssamordnarna i deras arbete med att planera, organisera och genomföra möten. Den kommer också att se till att lämplig rapportering sker och att information sprids.

Totalt fem extra tjänster (AD) kommer att tilldelas kärnverksamheten för att möta den extra arbetsbelastning som de föreslagna bilaterala och multilaterala åtgärderna kommer att medföra för huvudkontoret. Kommissionens sex EG-delegationer i partnerländerna kommer att förstärkas med en AD-tjänsteman var (totalt sex).

Ytterligare kontraktsanställda (eller lokalanställda) och annan tillfälligt anställd personal (planerat antal: 61) kommer att behövas vid delegationerna främst[38] för de arbetsintensiva samarbetsåtgärder som kommer att utföras när det östliga partnerskapet fått nya ekonomiska medel.

8.2.3 Rekrytering (bland personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

( Tjänster som för närvarande är avsedda för förvaltning av det program som ska ersättas eller förlängas.

( Tjänster som redan avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

X Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

( Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga medel inom den förvaltande avdelningen.

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget (för 2009).

Behovet av personalresurser och administrativa medel ska täckas av de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen beviljas det generaldirektorat som förvaltar åtgärden och med hänsyn till budgetrestriktionerna.

8.2.4 Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Administrativa utgifter)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd |

– internt |

– externt |

Totalt tekniskt och administrativt stöd |

Nivån på de administrativa utgifter som fordras för att stödja genomförandet av dessa initiativ har fastställts till 3 % av de totala åtagandebemyndigandena. Dessutom har en insats gjorts för att fastställa hur många anställda som ska finansieras av detta belopp som kommer att krävas för att förvalta de extra medlen. Det är i nuläget svårt att gå längre; därför har tabellerna ovan inte färdigställts. Administrativ och teknisk assistans kommer att åberopas när det behövs för att genomföra insatsen och inom det tak för administrativa utgifter som fastställs i denna översikt.

8.2.5 Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 1,740 | 2,838 | 2,838 | 2,838 | 2,838 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, osv.) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader som INTE ingår i referensbeloppet | 1,740 | 2,838 | 2,838 | 2,838 | 2,838 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda

(I förekommande fall ska en hänvisning göras till punkt 8.2.1.)

För 2010:

5 (anställda vid huvudkontoret) x 122 000 euro (budgeterad standardkostnad) = 610 000

6 (anställda vid delegationen) x 290 000 euro (beräknad kostnad) = 1 740 000

( 610 000 + 1 740 000 = 2 350 000

För 2011–2013:

9 (anställda vid huvudkontoret) x 122 000 euro (budgeterad standardkostnad) = 1 098 000

6 (anställda vid delegationen) x 290 000 euro (beräknad kostnad) = 1 740 000

( 1 098 000 + 1 740 000 = 2 838 000

Behovet av personalresurser och administrativa medel ska täckas av de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen beviljas det generaldirektorat som förvaltar åtgärden och med hänsyn till budgetrestriktionerna.

8.2.6 Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,93 | 0,129 | 0,129 | 0,129 | 0,48 |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten | 0,10 | 0,10 | 0,10 | 0,10 | 0,4 |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten |

XX 01 02 11 02 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem |

2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) |

3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (med hänvisning till budgetrubrik) |

Totala administrativa utgifter, men inte personalutgifter och därtill hörande utgifter (INTE inberäknade i referensbeloppet) | 0,193 | 0,229 | 0,229 | 0,229 | 0,88 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Tjänsteresor

För 2010:

6 anställda vid delegationen x 8000 (standardkostnad per år) = 48 000

5 anställda vid huvudkontoret x 6 tjänsteresor x 1 500 euro per tjänsteresa = 45 000

( 48 000 = 66 000

För 2010–2013:

9 anställda vid huvudkontoret x 6 tjänsteresor x 1 500 euro per tjänsteresa = 81 000

12 Delegationsanställda x 8000 (standardkostnad per år) = 96 000

( 81 000 + 96 000 = 177 000

Konferenser

Från 2010: En internationell konferens om året i Bryssel, kostnad 100 000

Behovet av personalresurser och administrativa medel ska täckas av de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen beviljas det generaldirektorat som förvaltar åtgärden och med hänsyn till budgetrestriktionerna.

[1] http://ec.europa.eu/world/enp/index_en.htm

[2] Partnerländerna i öst (eller bara ”partnerländerna”) i detta meddelande avser de länder i östeuropa och södra Kaukasus som berörs av europeiska grannskapspolitiken: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina.

[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006.

[4] Kommissionen har beskrivit hur ett djupgående och omfattande frihandelsavtal skulle se ut och fördelarna med detta i sitt meddelande till rådet och Europaparlamentet om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken av den 4 december 2006, KOM (2006)726 och om ”en stark europeisk grannskapspolitik” av den 5 december 2007, KOM (2007)774, och särskilt i sitt icke-officiella dokument om ”ENP — a path towards further economic integration”, se http://ec.europa.eu/world/enp/pdf/non-paper_economic-integration_en.pdf.

[5] För närvarande är det bara Azerbajdzjan och Vitryssland som ännu inte har avslutat sina förhandlingar om inträde i WTO.

[6] Detta inbegriper en begränsning av antalet jordbruksprodukter som inte omfattas av fullständig liberalisering, se ”En stark europeisk grannskapspolitik” av den 5 december 2007, KOM (2007)774.

[7] Förhandlingar pågår med Ukraina och Georgien och även Moldavien har tillfrågats. De avtal som blir resultatet av detta kommer sedan att inlemmas i avtalen om ett djupgående och brett frihandelsområde.

[8] KOM(2007) 774.

[9] Om man utgår från 2007 års statistik och antar att antalet ansökningar inte ändras, skulle den årliga kostnaden för att slopa viseringsavgiften för samtliga sex partnerländer totalt uppgå till omkring 75 miljoner euro för samtliga medlemsstater inom Schengenområdet. Medlemsstater som inte deltar i Schengensamarbetet skulle också uppmanas att överväga slopade viseringsavgifter.

[10] Vid toppmötet mellan EU och Ukraina beslutades att en långsiktig dialog om ömsesidiga regler för viseringsfritt resande skulle inledas.

[11] Studien kommer att bygga på kommissionens kommande meddelande ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen” och kommer att komplettera detta.

[12] Det faktum att stora transitledningar befinner sig i närheten av konfliktområden förblir en källa till oro. Instabiliteten i södra Kaukasus kan också bli ett hot mot själva energisäkerheten i regionen. Ett mycket stort georgiskt vattenkraftverk ligger på gränsen till Abchasien. Georgien bedriver elhandel med Armenien och Azerbajdzjan. Gaslevereanser från Ryssland till Armenien går via Georgien. Den största gasledningen från Ryssland till Balkan går genom den transnistriska regionen Moldova. Dessa faktorer påverkar investerarnas förtroende, utsikterna till hållbar energitransitering genom Kaukasus och EU:s strategi för att försäkra sig om nya leverantörer i Centralasien.

[13] En handlingsplan för energitrygghet och energisolidaritet inom EU, KOM(2008) 744, s. 4.

[14] De samförståndsavtal som omnämns i detta meddelande är inte rättsligt bindande.

[15] Se kommissionens icke officiella rapport ”ENP — Thematic Dimension” från våren 2007, http://ec.europa.eu/world/enp/pdf/non-paper_thematic-dimension_en.pdf .

[16] EU:s lagstiftning och normer kommer även fortsättningsvis att presenteras och diskuteras i de bilaterala tematiska underkommittéerna.

[17] Kommissionen har skisserat omfattningen av de nödvändiga åtgärderna i en icke officiell rapport med titeln ”Den europeiska grannskapspolitiken som en väg mot ökad ekonomisk integration” från våren 2007, http://ec.europa.eu/world/enp/pdf/non-paper_economic-integration_en.pdf .

[18] Island, Liechtenstein, Norge och EU:s medlemsstater.

[19] Inom ramen för Traceca (”Transport Corridor Europe Caucasus Central Asia”).

[20] KOM(2006) 846 slutlig/2, 23.2.2007.

[21] Punkt 78 i ordförandeskapets slutsatser från rådets möte i juni 2008.

[22] Arbetet på detta område har redan påbörjats inom ramen för Inogateprogrammet.

[23] Utifrån beräkningar av betalningsbemyndiganden som avser instrumentet för den europeiska grannskapspolitiken 2006.

[24] Utgifter för administrativ förvaltning (BA-posten) inbegriper bl.a. utgifter för delegationernas kontraktsanställda personal samt studier, sakkunnigmöten och information samt publikationer med direkt koppling till genomförandet av programmets mål.

[25] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[26] Detta inkluderar både tjänstemän vid huvudkontoret och kontraktsanställda för finansiellt stöd vid de sex delegationerna. För en detaljerad analys, se 8.2.1 ”Personal (antal och typ)”.

[27] Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina.

[28] I dessa siffror ingår inte kommissionens senaste begäran om medel för stöd i Georgien.

[29] Det antas att de extra medel som mobiliserats för krissituationer (såsom på det ockuperade palestinska territoriet och i Georgien) inte har beräknats mot de 5 % eftersom ”de är avsedda för långsiktiga omständigheter som har motiverats mycket precist…”.

[30] Tack vare det resultatinriktade övervakningssystemet (”ROM”) kan en snabb uppskattning göras av projektet eller programmet utvecklar sig samt av dess vidare inverkan. Därmed får kommissionen oberoende uppgifter om sina projekt. Med en enda sammanhållen metod kan man säkerställa att kommissionen får in jämförbara data för samtliga regioner där den ger externt bistånd.

[31] Detta är liktydigt med utvärdering av enskilda åtgärder (t.ex. utvecklingsprojekt), program (t.ex. strategier för enskilda länder) och politikområden eller politiska frågor (t.ex. transport eller genusfrågor).

[32] Exempelvis i fråga om sammanhållning, komplementaritet och samordning.

[33] De ska bemyndiga kommissionen (OLAF) att genomföra kontroller och inspektioner på platsen i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996.

[34] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[35] Inbegriper tjänstemän och tillfälligt anställda vid Relex och fem tjänstemän för relevanta tjänsteorter

[36] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[37] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet. Detta gäller kontraktsanställda och tillfälligt anställda (f.d. budgetpost 19.01.04.02)

[38] För alla regionala samarbetsinsatser som kommer att genomföras centralt, kommer ytterligare kontraktsanställda även att behövas vid huvudkontoret.

[39] Det ska göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för rättsakt för berörda genomförandeorgan.