1.10.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 352/23


Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 24 juli 2018 – Google Ireland Limited mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Kiemelt Adó- és Vámigazgatósága

(Mål C-482/18)

(2018/C 352/28)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság

Parter i det nationella målet

Klagande: Google Ireland Limited

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Kiemelt Adó- és Vámigazgatósága

Tolkningsfrågor

1)

Ska artiklarna 18 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat FEUF) och förbudet mot diskriminering tolkas så, att de utgör hinder för en medlemsstats skattelagstiftning som vid åsidosättande av skyldigheten att registrera sig för reklamskatt föreskriver åläggande av böter för underlåtenhet vilka böter, när det gäller bolag som inte är etablerade i Ungern, totalt kan bli upp till 2 000 gånger högre än de böter som är tillämpliga för bolag som är etablerade i Ungern?

2)

Kan de böter som beskrivs i föregående fråga, som är anmärkningsvärt höga och har straffliknande karaktär, medföra att tillhandahållare av tjänster som inte är etablerade i Ungern avskräcks från att tillhandahålla tjänster i det landet?

3)

Ska artikel 56 FEUF och förbudet mot diskriminering tolkas så, att de utgör hinder för en bestämmelse enligt vilken, i fråga om företag som är etablerade i Ungern, skyldigheten att registrera sig uppfylls automatiskt, utan uttrycklig begäran, vid tilldelning av ett ungerskt skatteregistreringsnummer i samband med registrering i handelsregistret, oavsett om företaget publicerar annonser eller ej, samtidigt som det för företag som inte är etablerade i Ungern men som publicerar annonser i landet, denna skyldighet inte uppfylls automatiskt, utan företagen måste uppfylla registreringsskyldigheten genom ett särskilt förfarande och företagen kan åläggas en särskild sanktion om de inte uppfyller denna skyldighet?

4)

I händelse av ett jakande svar på den första frågan: Ska artikel 56 FEUF och förbudet mot diskriminering tolkas så, att de utgör hinder för en sådan sanktionsåtgärd som den som är i fråga i det nationella målet, som tillämpas vid överträdelse av skyldigheten att registrera sig till reklamskatt, i den mån denna lagstiftning visar sig vara oförenlig med denna artikel?

5)

Ska artikel 56 FEUF och förbudet mot diskriminering tolkas så, att de utgör hinder för en bestämmelse enligt vilken, i fråga om bolag som är etablerade utomlands, beslut att ålägga bolag böter är slutliga och verkställbara från och med delgivningen och besluten endast kan angripas genom överklagande till domstol, i vilka förfaranden domstolen inte kan hålla muntlig förhandling och endast skriftlig bevisning är tillåten, medan det för att angripa sådana beslut avseende företag som är etablerade i Ungern räcker att inge klagomål till myndighet, och dessutom domstolsprövningen inte begränsas på något sätt?

6)

Ska mot bakgrund av rätten till en rättvis rättegång som stadfästs i artikel 41.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) artikel 56 FEUF tolkas så, att kraven enligt denna rätt inte är uppfyllda om böterna för underlåtenhet påförs på daglig basis vilket medför att deras belopp tredubblas varje gång utan att tjänsteleverantören ännu har erhållit kännedom om det tidigare beslutet, varför det varit omöjligt för denne att avhjälpa sin underlåtenhet innan de påföljande böterna påfördes?

7)

Ska artikel 56 FEUF i förening med rätten till en rättvis rättegång, som slås fast i artikel 41.1 i stadgan, och med rätten att bli hörd enligt artikel 41.2 a i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol som slås fast i artikel 47 i stadgan, tolkas så, att kraven enligt dessa rättigheter inte är uppfyllda om beslutet inte kan angripas genom klagomål till en myndighet och endast skriftligt bevisning är tillåten i domstolsförfarandet och domstolen inte kan hålla muntlig förhandling i målet?