27.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 402/42


Talan väckt den 7 september 2017 – Vialto Consulting mot kommissionen

(Mål T-617/17)

(2017/C 402/56)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Vialto Consulting Kft. (Budapest, Ungern) (ombud: advokaten V. Christianos)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

förplikta kommissionen att betala 190 951,93 euro till sökanden, avseende den faktiska förlust som kommissionen åsamkat sökanden, plus 129 992,63 euro för utebliven vinst, jämte dröjsmålsränta från dagen för domen i detta mål tills full betalning sker,

förplikta kommissionen att betala sökanden 150 000 euro som ersättning som den skada som åsamkats sökandens professionella anseende, jämte ränta från dagen för domen i detta mål tills full betalning sker, och

förplikta kommissionen att ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Genom denna talan yrkar aktiebolaget ”Vialto Consulting Korlátolt Felelősségű Társaság” (nedan kallat Vialto) att Europeiska unionens tribunal med stöd av artikel 340 FEUF jämförd med artikel 268 FEUF ska tillerkänna bolaget ersättning för den skada det lidit till följd av att OLAF och andra tjänstegrenar av kommissionen agerat rättsstridigt vid utförandet av tjänstekontrakt nr TR2010/0311.01-02/001, finansierat av Europeiska unionen, som ingicks mellan Republiken Turkiets centrala enhet för finanser och kontrakt och det konsortium av bolag där Vialto ingick.

Mer specifikt har kommissionen, både genom OLAF och genom andra tjänstegrenar, åsamkat Vialto följande skada: a) ekonomisk skada uppgående till 190 951,93 euro avseende faktiska förluster, b) ekonomisk skada uppgående till 129 992,63 euro avseende utebliven vinst, och c) ideell skada uppgående till 150 000 euro avseende skada för bolagets professionella anseende.

Vialto hävdar att det har lidit dessa skador till följd av kommissionens handlingar och underlåtenheter både vid OLAF:s kontroll på plats hos Vialto och efter den kontrollen. Bolaget anför vidare att kommissionen åsidosatt följande regler, som ger enskilda rättigheter:

Artikel 7.1 i förordning nr 2185/1996, när OLAF utförde sina kontroller, särskilt sett till dess härledda, begränsade kontrollbefogenheter.

Principen om god förvaltningssed, principen om skydd för berättigade förväntningar och proportionalitetsprincipen, avseende OLAF:s kontroll.

Rätten att yttra sig, avseende de åtgärder som kommissionens generaldirektorat för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar vidtog efter OLAF:s kontroll.