23.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 357/30


Talan väckt den 6 september 2017 – ICL-IP Terneuzen och ICL Europe Coöperatief mot kommissionen

(Mål T-610/17)

(2017/C 357/39)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ICL-IP Terneuzen, BV (Terneuzen, Nederländerna) och ICL Europe Coöperatief UA (Amsterdam, Nederländerna) (ombud: advokaterna R. Cana och E. Mullier)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

fastställa att talan kan prövas i sak,

kommissionens förordning (EU) 2017/999 av den 13 juni 2017 om ändring av bilaga XIV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (EUT L 150, 2017, s. 7) i den mån den inför nPB i bilaga XIV till Reach-förordningen,

förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna, och

vidta de ytterligare åtgärder som en god rättsskipning kräver.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena sex grunder.

1.

Första grunden: Europeiska kommissionen gjorde en uppenbart felaktig bedömning genom att underlåta att beakta alla relevanta uppgifter och åsidosatte principen om god förvaltningssed.

Sökandena anför att Europeiska kommissionen gjorde en uppenbart felaktig bedömning genom att underlåta att noggrant och opartiskt beakta alla relevanta uppgifter som ingetts till Europeiska kommissionen av sökandena och som visade att ämnet inte uppfyllde kriterierna för prioritering och införande i bilaga XIV till Reach-förordningen. Om Europeiska kommissionen hade tagit dessa uppgifter i beaktande skulle ämnets poäng, enligt sökandena, ha blivit lägre eller motsvarat poängen för andra ämnen som inte prioriterades i den prioriteringsrundan, och ämnet skulle inte ha förts in i bilaga XIV till Reach-förordningen genom den angripna förordningen.

2.

Andra grunden: Den angripna förordningen strider mot artikel 55 i Reach-förordningen och åsidosätter Reach-förordningens konkurrenssyfte, samtidigt som den utgör ett hinder för rätten att handla.

Sökandena anför att den angripna förordningen strider mot Reach-förordningens konkurrenssyften och särskilt mot syftena med dess avdelning VII (om tillstånd), varigenom den påverkar sökandenas konkurrensställning, samt utgör hinder för sökandenas rätt att handla genom att prioritera ämnet trots information som visade att ämnet inte uppfyllde kriterierna för prioritering och införande i bilaga XIV.

3.

Tredje grunden: Europeiska kommissionen åsidosatte sökandenas rätt till försvar och dess motiveringsskyldighet

Sökandena anför att Europeiska kommissionen åsidosatte sökandenas rätt till försvar och dess motiveringsskyldighet genom att underlåta att ange skälen för ”grupperingen” av ämnet med trichloroethylene, trots Europeiska kemikaliemyndighetens uttryckliga ståndpunkt (i Vägledning för prioritering) att när hänsyn tas till sådana faktorer som ”gruppering”, vilka inte utgör en del av de formella kriterierna enligt artikel 5.8.3, måste skälen för prioritering anges tydligt och ligga i linje med rekommendationsmomentet i tillståndsprocessen vad gäller funktion och syfte.

4.

Fjärde grunden: Den angripna förordningen åsidosätter sökandenas berättigade förväntningar.

Sökandena anför att den angripna förordningen strider mot deras berättigade förväntningar genom att den inte är förenlig med vägledningen för prioritering. Sökandena uppger särskilt att prioriteringen och införandet av nPB i bilaga XIV stred mot deras berättigade förväntningar på att volymkriteriet och grupperingshänsynen skulle tillämpas så som dessa anges i Vägledning för prioritering och Allmän vägledning.

5.

Femte grunden: Den angripna förordningen strider mot proportionalitetsprincipen.

Sökandena anför att Europeiska kommissionen borde ha bedömt det vara lämpligt att skjuta upp införandet av nPB i bilaga XIV i den angripna förordningen, och att detta skulle ha varit mindre betungande eftersom sökandena inte skulle ha behövt lida skada av följderna av införandet i bilaga XIV redan nu, utan först när nPB hade införts i bilaga XIV på ett korrekt sätt i ljuset av en verklig, hög, relativ prioritet.

6.

Sjätte grunden: Den angripna förordningen strider mot principen om likabehandling och icke-diskriminering

Sökandena anför att den angripna förordningen strider mot principen om likabehandling och icke-diskriminering genom att den behandlar ämnet på ett annat sätt – genom att införa det i bilaga XIV till Reach-förordningen – än andra ämnen, inklusive antimonblygult. Enligt sökandena befann sig båda ämnena i en jämförbar situation: de ansågs båda ingå i samma prioriteringsrunda, båda erhöll (eller borde ha erhållit) totalt 17 prioriteringspoäng, och i båda fallen ingick grupperingshänsyn i deras prioriteringsbedömning. Trots detta behandlades sökandena enligt deras egen utsago annorlunda av Echa och Europeiska kommissionen, då ämnet rekommenderades och senare infördes i bilaga XIV medan antimonblygult inte rekommenderades för införande och således inte infördes i bilaga XIV.