24.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 239/53


Talan väckt den 29 maj 2017 – Koninklijke Luchtvaart Maatschappij mot kommissionen

(Mål T-325/17)

(2017/C 239/67)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Koninklijke Luchtvaart Maatschappij NV (Amsterdam, Nederländerna) (ombud: advokat M. Smeets)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara kommissionens beslut C(2017) 1742 final av den 17 mars 2017 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF, artikel 53 i EES-avtalet och artikel 8 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om lufttransport (ärende AT.39258 – luftfrakt) i dess helhet, på grund av åsidosättande av förbudet mot godtyckliga bedömningar och åsidosättande av likabehandlingsprincipen i enlighet med den första rättsliga grunden och på grund av bristande behörighet vad avser lufttransport från flygplatser utanför EES till flygplatser inom EES i enlighet med den andra rättsliga grunden (i första hand); på grund av åsidosättande av artikel 49 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 101 FEUF, artikel 53 i EES-avtalet och artikel 8 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om lufttransport och bötesriktlinjerna (1) i enlighet med den fjärde rättsliga grunden (i första hand), och

ogiltigförklara artiklarna 1.2 d och 1.3 d i det angripna beslutet, i den del kommissionen i dessa bestämmelser i beslutet fann att sökanden gjort en överträdelse vad avser lufttransport från flygplatser utanför EES till flygplatser inom EES, i enlighet med den andra rättsliga grunden (i andra hand),

ogiltigförklara artikel 1, artikel 1.1 d, 1.2 d, 1.3 d och 1.4 d i det angripna beslutet, i den del kommissionen däri fann att den enda, fortlöpande överträdelsen innefattade underlåtenheten att ta ut tilläggsavgifter, i enlighet med den tredje rättsliga grunden, och

i alternativ ordning för det fall tribunalen inte ogiltigförklarar det angripna beslutet i dess helhet i enlighet med sökandens första, andra och fjärde grund, utöva sin obegränsade behörighet att sätta ned de böter som sökanden ålades genom artikel 3 c och 3 d i det angripna beslutet i enlighet med den första, den andra, den tredje och den fjärde grunden, och slutligen

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna för det fall tribunalen ogiltigförklarar beslutet i dess helhet eller i vissa delar.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande av förbudet mot godtyckliga bedömningar och av likabehandlingsprincipen.

Sökanden anser att kommissionen genom det angripna beslutet har åsidosatt förbudet mot godtyckliga bedömningar genom att från artikeldelen i det angripna beslutet undanta de företag som enligt beslutsskälen agerat på samma sätt som de företag som det angripna beslutet riktar sig emot.

Sökanden anser att kommissionen genom det angripna beslutet har åsidosatt likabehandlingsprincipen genom att vidta sanktionsåtgärder och ålägga sökanden böter för en överträdelse och därmed skapa en rättslig grund för skadeståndsanspråk gentemot sökanden, samtidigt som kommissionen från artikeldelen undantagit de företag som enligt beslutsskälen agerat på samma sätt som de företag som det angripna beslutet riktar sig till.

2.

Andra grunden: Bristande behörighet vad gäller luftfrakttransport från flygplatser utanför EES till flygplatser inom EES.

Sökanden anser att kommissionen i det angripna beslutet gjorde fel då den utgick från antagandet att den enda, fortlöpande överträdelsen rörande lufttransport från flygplatser utanför EES till flygplatser inom EES hade implementerats inom EES.

Sökanden anser vidare att kommissionen i det angripna beslutet gjorde fel då den utgick från antagandet att den enda, fortlöpande överträdelsen rörande lufttransport från flygplatser utanför EES till flygplatser inom EES hade en betydande, omedelbar och förutsebar inverkan på konkurrensen inom EES.

3.

Tredje grunden: Bristande motivering och uppenbart felaktig bedömning vad gäller slutsatsen att underlåtenheten att ta ut tilläggsavgifter utgör en separat del i överträdelsen.

Sökanden anser att de två antaganden som det angripna beslutet vilar på vad gäller bedömningen att underlåtenheten att ta ut tilläggsavgifter utgör en separat del i överträdelsen, är motstridiga mot bakgrund av systematiken och regelverket för berörd industrigren.

Sökanden anser vidare att underlåtenheten att ta ut tilläggsavgifter inte går att skilja från de förfaranden som tillämpas vad gäller tilläggsavgift för bränsle och för säkerhet, och inte kan anses utgöra en separat del i överträdelsen.

4.

Fjärde grunden: Böterna strider mot legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen enligt artikel 49 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 101 FEUF och bötesriktlinjerna, och böterna är uppenbart felaktiga.

Sökanden anser att KLM Cargos försäljning som överträdelsen hänför sig till ska anses vara värdet på tilläggsavgifter för bränsle och säkerhet och inte KLM Cargo:s totala omsättning.

Värdet på KLM Cargos försäljning på vilken böternas grundbelopp har beräknats ska inte innefattat KLM Cargos försäljning utanför EES.

Den femtonprocentiga nedsättningen av böterna på grundval av regeringens ingripande motsvarar inte graden av regeringens ingripanden under överträdelseperioden.


(1)  Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 (EGT C 210, 2003, s. 2).