18.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 437/17


Överklagande ingett den 22 september 2017 av OZ av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 13 juli 2017 i mål T-607/16, OZ mot Europeiska investeringsbanken

(Mål C-558/17 P)

(2017/C 437/21)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: OZ (ombud: B. Maréchal, avocat)

Övrig part i målet: Europeiska investeringsbanken (EIB)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

ogiltigförklara den överklagade domen i mål T-607/16 i dess helhet,

ogiltigförklara beslutet som meddelades av EIB:s ordförande Dr. Werner Hoyer den 16 oktober 2015 i samband med utredningen om respekt för värdighet på arbetsplatsen som inletts efter det att OZ den 20 maj 2015 hade anmält sin överordnade F, och som utförts av utredningskommittén. Klaganden yrkar även att domstolen ska ogiltigförklara utredningskommitténs rapport av den 14 september 2015 i samband med OZ:s anmälan, i vilken vederbörandes anmälan avslogs och i vilken olämpliga rekommendationer inkluderades,

förplikta EIB att ersätta sjukvårdskostnader till följd av de skador som OZ lidit och som hittills uppgår till i) 977 euro (inklusive mervärdesskatt) och ii) ett preliminärt belopp om 5 850 euro för framtida sjukvårdskostnader,

förplikta EIB att utge ersättning för den ideella skada som lidits till ett belopp om 20 000 euro,

förplikta EIB att ersätta advokatkostnaderna i detta förfarande, som uppgår till ett belopp om 35 100 euro (inklusive mervärdesskatt),

förplikta EIB att ersätta rättegångskostnaderna för överklagandet och för förfarandet i tribunalen, och

förplikta EIB att återuppta utredningen om respekt för värdighet på arbetsplatsen och/eller förplikta EIB:s ordförande att fatta ett nytt beslut.

Grunder och huvudargument

Klaganden yrkar att domstolen ska upphäva den dom som tribunalen meddelade den 13 juli 2017, OZ mot Europeiska investeringsbanken (mål T-607/16), genom vilken tribunalen ogillade talan om ogiltigförklaring av beslutet från EIB:s ordförande av den 16 oktober 2015 i samband med utredningen om respekt för värdighet på arbetsplatsen som inletts efter det att OZ den 20 maj 2015 hade anmält F för sexuella trakasserier, och som utförts av utredningskommittén. Klaganden yrkar även att domstolen ska upphäva utredningskommitténs rapport av den 14 september 2015 i samband med OZ:s anmälan av den 20 maj 2015 om respekt för värdighet på arbetsplatsen (”beslutet och rapporten i fråga”).

Målet rör sexuella trakasserier som OZ påstår att överordnande F gjort sig skyldig till mellan 2011 och 2014 och som föranlett OZ att inleda en formell utredning om respekt för värdighet på arbetsplatsen den 20 maj 2015.

I enlighet med förfarandet i utredningen om respekt för värdighet på arbetsplatsen har en utredningskommitté utarbetat en rapport, av den 14 september 2014, på grundval av vilken Europeiska investeringsbankens ordförande fattat ett beslut den 16 oktober 2015.

Klaganden gör gällande att i) det har förekommit flera oegentligheter under utredningsprocessen, särskilt när det gäller överträdelser av OZ:s rätt till ett korrekt rättsförfarande och en rättvis rättegång (enligt artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna) och att ii) såväl rapporten som beslutet innehåller flera uppgifter som inte bara är irrelevanta för hanteringen av OZ:s anmälan om sexuella trakasserier, vilka avser OZ:s privatliv och således bör tas bort, utan som också är irrelevanta och överskrider utredningens syfte.

Efter att förgäves ha försökt lösa tvisten i godo, framför allt genom att inleda ett förlikningsförfarande på grundval av artikel 41 i Europeiska investeringsbankens personalföreskrifter (vars misslyckande fastställdes den 22 april 2016), väckte OZ talan via advokaten Benoit Maréchal vid Europeiska unionens personaldomstol med yrkande om ogiltigförklaring av beslutet och rapporten.

Genom dom av den 13 juli 2017 ogillade tribunalen talan. Tribunalen ansåg att Europeiska investeringsbanken inte hade handlat rättstridigt gentemot OZ i samband med utredningen om sexuella trakasserier och ogillade skadeståndsyrkandet.

OZ inger detta överklagande på den grunden att tribunalen har åsidosatt unionsrätten och för att fastställa EIB:s ansvar.

Första grunden: åsidosättande av förfarandet för utredningen om respekt för värdighet på arbetsplatsen samt av artikel 6 i Europakonventionen och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. OZ gör gällande att principen om ett korrekt rättsförfarande, en rättvis rättegång och ett rättvist förfarande enligt artikel 6 i Europakonventionen och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna åsidosattes under utredningen om trakasserierna.

Andra grunden: åsidosättande av artikel 8 i Europakonventionen och artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. OZ gör gällande att omständigheter och kommentarer som saknar relevans tagits med i EIB:s ordförandes rapport och beslut och att OZ:s rätt till respekt för privatlivet därmed åsidosatts.

Tredje grunden: åsidosättande på grundval av rättsvägran eftersom tribunalen inte dömde utifrån de faktiska omständigheter och den rättsliga grund som lagts fram.