18.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 16/40


Talan väckt den 11 september 2015 – Silver Plastics och Johannes Reifenhäuser mot kommissionen

(Mål T-582/15)

(2016/C 016/50)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Silver Plastics GmbH & Co. KG (Troisdorf, Tyskland) och Johannes Reifenhäuser Holding GmbH & Co. KG (Troisdorf) (ombud: advokaterna M. Wirtz, S. Möller och W. Carstensen)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara kommissionens beslut AT.39563 av den 24 juni 2015,

i andra hand nedsätta de böter som sökandena solidariskt ålagts, till ett belopp som inte överstiger 10 procent av den första sökandens omsättning under det räkenskapsår som föregick påförandet av böterna, med beaktande av att sökandena inte utgör en ekonomisk enhet,

i tredje hand nedsätta de böter som sökandena solidariskt ålagts, till ett belopp som i vart fall inte överstiger 10 procent av den första sökandens respektive den andra sökandens omsättning, med beaktande av avyttringen av [Reifenhäuser GmbH & Co KG] Maschinenfabrik,

i fjärde hand nedsätta de böter som sökandena solidariskt ålagts för området Nordvästra Europa, varvid grundbeloppet för böterna ska bestämmas enbart på grundval av den omsättning som avser EPS-brickor,

i femte hand nedsätta de böter som sökandena solidariskt ålagts för området Nordvästra Europa, varvid skilda bötesbelopp ska bestämmas för produktområdena EPS-brickor och PP-brickor med beaktande av de olika tidsperioder som omfattas av överträdelserna,

i sjätte hand nedsätta de böter som sökandena solidariskt ålagts för området Nordvästra Europa, varvid den för bestämmandet av grundbeloppet för böterna använda delen av omsättningen ska minskas med en faktor som på ett skäligt sätt återspeglar den omständigheten att den första sökandens beteende i området Nordvästra Europa och Frankrike, alternativt endast i området Nordvästra Europa, ska kvalificeras som ett rent informationsutbyte och inte som allvarliga prisöverenskommelser samt inget tilläggsbelopp ska tillämpas för området Nordvästra Europa och/eller Frankrike,

i sjunde hand nedsätta de böter som sökandena solidariskt ålagts, genom att beräkna böterna avseende Nordvästra Europa enbart på grundval av omsättningen i Tyskland,

i åttonde hand nedsätta de böter som sökandena solidariskt ålagts för området Nordvästra Europa genom att inte tillämpa något tilläggsbelopp, alternativt genom att sätta ned tilläggsbeloppet med beaktande av att de överträdelser som ägt rum i området Nordvästra Europa var betydligt mindre konkurrensbegränsande än de som utförts i de andra geografiska områdena,

i sjätte hand nedsätta de böter som sökandena solidariskt ålagts för området Nordvästra Europa och Frankrike till ett skäligt belopp, och

förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena yrkar att kommissionens beslut nr C(2015) 4336 final av den 24 juni 2015 (AT.39563 – Livsmedelsförpackningar för detaljhandeln) delvis ska ogiltigförklaras.

Till stöd för sin talan åberopar sökandena sju grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande av artiklarna 7.1 och 23.3 i förordning (EG) nr 1/2003 (1) jämförda med artikel 101.1 FEUF

Sökandena hävdar att kommissionen felaktigt kvalificerat den första sökandens beteende i det geografiska området Nordvästra Europa som allvarliga prisöverenskommelser i form av en enda, fortlöpande överträdelse på området för produktion och försljning av polystyrenplastbrickor och polypropenplastbrickor för livsmedelsindustrin.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av artikel 296.2 FEUF och artikel 2 i förordning (EG) nr 1/2003 jämförda med principen om prövning av sakförhållandena på eget initiativ

Sökandena gör gällande att kommissionen har inte har uppfyllt sin bevisbörda och brustit i sin motiveringsskyldighet.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av de grundläggande processuella rättigheter som föreskrivs i artikel 6.1, 6.2 och 6.3 d i Europakonventionen och artiklarna 47.2, 48 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Sökandena åberopar deras rätt till jämlikhet i medel och till ett rättvist förfarande har kränkts, då kommissionen vägrat att kalla och höra för sökanden fördelaktiga vittnen som sökandena åberopat och vägrat att tillåta korsförhör med för sökanden ofördelaktiga vittnen, trots att sökandena begärt detta vid upprepade tillfällen.

4.

Fjärde grunden: Åsidosättande av punkterna 24, 25 och 26 i meddelandet om samarbete (2)

Sökandena åberopar vidare att den bevisning som de gett in angående de påstådda överträdelserna i området Nordvästra Europa inte medfört någon nedsättning av böterna trots att förutsättningarna härför var uppfyllda.

5.

Femte grunden: Åsidosättande av artikel 23.2 första och andra meningarna i förordning (EG) nr 1/2003 jämförd med artikel 101.1 FEUF

Kommissionen har felaktigt utgått från att sökandena utgör en ekonomisk enhet och därmed ett enda företag i den meing som avses i de ovannämnda bestämmelserna.

6.

Sjätte grunden: Åsidosättande av artikel 23.2 i förordning (EG) nr 1/2003

Sökandena hävdar att kommissionen har överskridit den föreskrivna översta gränsen för böter på 10 procent av omsättningen för det berörda företaget, genom att inte beakta att den andra sökanden med rättslig verkan hade avslutat sitt innehav i Reifenhäuser GmbH & Co. KG Maschinenfabrik vid tidpunkten för beslutet att påföra böter och med anledning därav beakta det avyttrade företagets omsättning vid beräkningen av bötesbeloppet.

7.

Sjunde grunden: Åsidosättande av artikel 23.2 första meningen a och artikel 23.3 i förordning (EG) nr 1/2003 jämförd med punkterna 19, 20 och 25 i riktlinjerna för beräkning av böter (3) och av likabehandlingsprincipen

Sökandena hävdar att kommissionen i beslutet om påförande av böter, för samtliga karteller som omfattas av beslutet och för samtliga berörda företag, har tillämpat en enhetlig omsättningsandel på 16 procent vid beräkningen av grundbeloppet och ett enhetligt tillägg på 16 procent, trots att både de enskilda kartellernas struktur och företagens individuella deltagande kraftigt skiljer sig åt. Detta har varit till nackdel för sökandena.


(1)  Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, s. 1).

(2)  Kommissionens meddelande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden (EGT C 45, 2002, s. 3).

(3)  Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 (EUT C 210, 2006, s. 2).