52002XC0319(03)

Meddelanden från kommissionen - Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt (delgivet med nr K(2002) 315) (Text av betydelse för EES)

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 070 , 19/03/2002 s. 0008 - 0020


Meddelanden från kommissionen

Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt

(delgivet med nr K(2002) 315)

(2002/C 70/04)

(Text av betydelse för EES)

1. INLEDNING: ÅTGÄRDENS RÄCKVIDD

1. Den 16 december 1997 antog kommissionen de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt(1). De sektorsövergripande rambestämmelserna blev tillämpliga den 1 september 1998 för en inledande försöksperiod på tre år. Deras giltighetstid förlängdes 2001 till och med den 31 december 2002.

2. I enlighet med punkt 4.1 i de sektorsövergripande rambestämmelserna såg kommissionen under 2001 över dessa och kom fram till att de måste ändras. Kommissionen ansåg också att de sektorsspecifika rambestämmelserna borde integreras i de nya sektorsövergripande rambestämmelserna.

3. Dessa rambestämmelser gäller bara regionalstöd såsom detta definieras i riktlinjerna för statligt stöd till regionala ändamål(2) som syftar till att främja nyinvesteringar, inklusive skapande av sysselsättning som har ett samband med nyinvesteringen, på grundval av artikel 87.3 a och 87.3 c i fördraget. Dessa rambestämmelser påverkar inte bedömningen av stödförslag enligt andra bestämmelser i fördraget, till exempel artikel 87.3 b eller 87.3 d. Vad beträffar stålsektorn och syntetfibersektorn gäller rambestämmelserna också beviljandet av stora enskilda stöd till små och medelstora företag som inte undantas genom kommissionens förordning (EG) nr 70/2001(3). Dessa rambestämmelser är inte tillämpliga på ärenden som gäller omstruktureringsstöd, utan dessa kommer att fortsätta att omfattas av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter(4). Dessa rambestämmelser kommer inte heller att påverka de gällande branschövergripande rambestämmelserna, såsom gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till forskning och utveckling(5) och gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd(6).

4. Dessa rambestämmelser påverkar inte tillämpningen av de särskilda statsstödsregler som gäller jordbruks-, fiske- och transportsektorerna samt kolindustrin.

5. Stödnivån för regionalt investeringsstöd som inte undantas från anmälningsskyldigheten enligt artikel 88.3 i EG-fördraget genom en gruppundantagsförordning som kommissionen antagit med stöd av rådets förordning (EG) nr 994/98(7) kommer att begränsas på grundval av de kriterier som fastställs i dessa rambestämmelser.

6. Enligt dessa rambestämmelser krävs det ingen förhandsanmälan av stöd till stora investeringsprojekt under vissa tröskelvärden, förutsatt att stödet beviljas enligt en stödordning som kommissionen har godkänt. Dessa rambestämmelser påverkar dock inte medlemsstaternas skyldighet att anmäla nytt individuellt stöd (ad hoc-stöd) som inte undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i EG-fördraget genom en gruppundantagsförordning som kommissionen har antagit med stöd av rådets förordning (EG) nr 994/98. De regler som fastställs i dessa rambestämmelser är också tillämpliga på bedömningen av sådana individuella statliga (ad hoc) stödåtgärder.

2. BEHOVET AV ÅTGÄRDEN

2.1 Skälen för ett enkelt och överskådligt instrument

7. Dessa rambestämmelser är ett enklare instrument än de tidigare sektorsövergripande rambestämmelserna. Kommissionen anser att regionalt investeringsstöd till stora projekt bör kontrolleras på ett enkelt och överskådligt sätt. Utifrån erfarenheterna av de tidigare sektorsövergripande rambestämmelserna har kommissionen infört flera förenklingar, ändringar och förtydliganden.

8. För det första hade de tidigare sektorsövergripande rambestämmelserna ingen märkbar inverkan på nivån på det statliga stödet till stora investeringsprojekt inom gemenskapen. Kommissionen anser att det är nödvändigt med en restriktiv hållning när det gäller regionalstöd som beviljas för stora projekt, samtidigt som de mindre gynnade regionernas attraktivitet behålls. Behovet av en restriktivare syn på regionalstöd till stora projekt som omfattar rörliga investeringar har erkänts i vida kretsar under de senaste åren. Fullbordandet av den inre marknaden gör det viktigare än någonsin att hålla det statliga stödet till sådana projekt under hård kontroll, eftersom den snedvridande effekten av ett stöd förstärks när konkurrenssnedvridningar som orsakats av andra former av statliga ingripanden avlägsnas, och marknaderna blir öppnare och mer integrerade. En lämplig balans mellan de tre centrala målen för gemenskapens politik, nämligen en konkurrens på den inre marknaden som inte är snedvriden, ekonomisk och social sammanhållning och en konkurrenskraftig industri, måste därför vara förenad med strängare regler för regionalstöd som beviljas för stora projekt.

9. För det andra kommer sammanförandet av flera rambestämmelser i ett enda instrument att leda till en förenkling av den gällande lagstiftningen och till ökad insyn när det gäller kontrollen av statligt stöd.

10. För det tredje kommer användningen av ett mycket enklare instrument att minska den administrativa bördan för myndigheterna och öka förutsägbarheten både för investerare och myndigheter när det gäller beslut om vilka stödbelopp som skall tillåtas.

11. För det fjärde, för att hindra allvarliga snedvridningar av konkurrensen, innehåller rambestämmelserna strängare regler för sektorer som lider av strukturella problem.

2.2 Behovet av en mer systematisk kontroll av regionalstöd till stora projekt som gäller rörliga investeringar

12. De högsta stödtaken, som fastställs av kommissionen för alla områden som är berättigade till regionalstöd, är i allmänhet utformade så att de skapar lämpliga incitament för utveckling av stödregionerna. Eftersom taket alltid är detsamma överskrider de dock vanligtvis de regionala nackdelarna när de tillämpas på stora projekt. Syftet med dessa rambestämmelser är att hålla incitamenten för stora projekt på en nivå som i största möjliga utsträckning begränsar onödiga snedvridningar av konkurrensen.

13. Stora investeringar kan effektivt bidra till regional utveckling, bland annat genom att locka andra företag till regionen i fråga och införa avancerad teknik samt genom att bidra till att utbilda arbetstagare. Dessa investeringar påverkas dock mindre av omfattande regionspecifika problem i missgynnade områden. För det första kan stora investeringar generera skalfördelar som minskar de initiala kostnader som hänger samman med lokaliseringen. För det andra är de i många avseenden inte knutna till den region där den fysiska investeringen äger rum. Stora investeringar kan lätt dra till sig kapital och lån på internationella marknader och hindras inte av det mer begränsade utbudet av finansiella tjänster i en viss missgynnad region. Företag som gör stora investeringar har dessutom tillgång till ett geografiskt större urval av arbetskraft och kan lättare föra över yrkeskunniga arbetstagare till den plats som valts.

14. Om stora investeringar får stora statliga stöd genom att dra nytta av de högsta regionalstödstaken finns det samtidigt en ökad risk för att handeln kommer att påverkas och därmed för en större snedvridning i förhållande till konkurrenter i andra medlemsstater. Det är nämligen mer sannolikt att stödmottagaren är en betydande aktör på marknaden i fråga, och därför kan den investering för vilken stödet ges ändra konkurrensvillkoren på denna marknad.

15. Företag som gör stora investeringar har dessutom vanligtvis en betydande förhandlingsstyrka i förhållande till de stödbeviljande myndigheterna. Företag som investerar i stora projekt väljer ofta mellan flera lokaliseringsalternativ i olika medlemsstater, vilket kan leda till en ond cirkel med alltmer generösa löften om stöd, möjligtvis upp till en nivå som är mycket högre än vad som krävs för att kompensera de regionala nackdelarna.

16. Att stöd "auktioneras" ut på ett sådant sätt kan leda till att stödnivåerna för stora investeringar överstiger de extra kostnader som en lokalisering av investeringen i ett missgynnat område leder till.

17. Det stödbelopp som överstiger det minimum som krävs för att kompensera de regionala nackdelarna kan med hög sannolikhet ge upphov till snedvridande effekter (ineffektiva lokaliseringar), till en större snedvridning av konkurrensen och, eftersom stöd innebär en kostsam överföring från skattebetalarna till stödmottagarna, till nettoförluster för välfärden.

18. Den senaste tidens erfarenheter har visat att stora investeringsprojekt som beviljas regionalstöd är mer kapitalintensiva än mindre investeringsprojekt. Det betyder att en gynnsammare behandling av mindre investeringsprojekt leder till att projekt i stödberättigade områden som är mer arbetskraftintensiva behandlas gynnsammare, vilket bidrar till att skapa sysselsättning och minska arbetslösheten.

19. Vissa typer av investeringar medför sannolikt en större risk för en allvarlig snedvridning av konkurrensen och det är tveksamt om de har någon positiv verkan på regionen i fråga. Det gäller särskilt investeringar i sektorer där ett enda företag har en stor marknadsandel, eller där den befintliga produktionskapaciteten inom den ifrågavarande sektorn ökar märkbart, utan någon motsvarande ökning av efterfrågan på de relevanta produkterna. Mer allmänt är risken för en snedvridning av konkurrensen större i sektorer som lider av strukturella problem, där den befintliga produktionskapaciteten redan överstiger marknadens efterfrågan på produkten, eller där efterfrågan på de relevanta produkterna minskar kontinuerligt.

20. I enlighet med artikel 159 i EG-fördraget måste vederbörlig hänsyn tas till samstämmigheten mellan de beslut om statligt stöd som fattas enligt dessa rambestämmelser och de åtgärder som strukturfonderna vidtar och som leder till att den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom gemenskapen förstärks. Detta gäller särskilt åtgärder för att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i olika regioner och de minst gynnade regionernas brist på utveckling. Projekt som samfinansieras med medel ur strukturfonderna bidrar på ett verkningsfullt sätt till ekonomisk och social sammanhållning inom gemenskapen och bör därför vederbörligen beaktas.

3. EN SÄNKNING AV STÖDNIVÅN TILL STORA INVESTERINGSPROJEKT

21. Utan att det påverkar förenlighetskriterierna som fastställs i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål och i förordning (EG) nr 70/2001 och utan att det påverkar den anmälningsskyldighet som anges i punkt 24 och de övergångsregler som anges i avsnitt 8, skall regionalstöd till investeringar som omfattar stödberättigande kostnader(8) för de tröskelvärden som anges nedan vara föremål för ett anpassat lägre stödnivåtak, på grundval av följande skala:

>Plats för tabell>

22. Det tillåtna stödbeloppet för ett projekt på mer än 50 miljoner euro kommer därför att beräknas enligt följande formel: högsta stödbelopp = R × (50 + 0,50 B + 0,34 C), där R är det oanpassade taket för regionalstöd, B de stödberättigande kostnaderna mellan 50 och 100 miljoner euro, och C de eventuella stödberättigande kostnaderna över 100 miljoner euro(9).

23. Till exempel för ett stort företag som investerar 80 miljoner euro i ett stödberättigat område där det ojusterade taket för regionalstöd är 25 % nettobidragsekvivalenter skulle det högsta tillåtna stödbeloppet uppgå till 16,25 miljoner euro i nettobidragsekvivalenter, vilket motsvarar en stödnivå på 20,3 % nettobidragsekvivalenter. För ett stort företag som investerar 160 miljoner euro i samma område skulle det högsta tillåtna stödbeloppet vara 23,85 miljoner euro i nettobidragsekvivalenter, vilket motsvarar en stödnivå på 14,9 % nettobidragsekvivalenter.

24. Medlemsstaterna måste dock enskilt anmäla varje fall av regionalt investeringsstöd, om det föreslagna stödet är större än det högsta tillåtna stöd som en investering på 100 miljoner euro kan beviljas enligt den skala och de regler som anges i punkt 21(10). Projekt som skall anmälas individuellt kommer inte att vara berättigade till investeringsstöd

a) om stödmottagaren har mer än 25 % av försäljningen av den relevanta produkten före investeringen eller kommer att ha mer än 25 % efter investeringen, eller

b) om den kapacitet som skapas genom projektet motsvarar mer än 5 % av marknadens storlek, mätt med hjälp av uppgifter om den synliga konsumtionen av produkten i fråga, om inte den genomsnittliga årliga tillväxttakten i den synliga konsumtionen under de senaste fem åren legat över den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten inom EES.

Det är medlemsstaten i fråga som skall bevisa att ingendera av de situationer som anges i a och b är för handen(11). För tillämpningen av punkterna a och b kommer den synliga konsumtionen att definieras enligt Prodcom-nomenklaturen(12) inom EES eller, om sådan information inte finns tillgänglig, på grundval av en annan segmentering av marknaden som är allmänt accepterad för de ifrågavarande produkterna och för vilken det finns lättillgängliga statistiska uppgifter.

25. Den högsta tillåtna stödnivå som ett projekt som omfattas av anmälningsskyldigheten kan beviljas enligt punkt 24 kan höjas genom att multipliceras med faktorn 1,15 om projektet samfinansieras med medel ur strukturfonderna som ett stort projekt i den mening som avses i artikel 25 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna(13), i linje med vad som föreskrivs i artikel 26 i samma förordning. Samfinansieringsgraden måste vara minst 10 % av de sammanlagda offentliga utgifterna om projektet genomförs i ett område som är stödberättigat enligt artikel 87.3 c i fördraget och minst 25 % av de sammanlagda offentliga utgifterna om projektet genomförs i ett område som är stödberättigat enligt artikel 87.3 a i detta.

26. Den höjning av stödet som blir följden av punkt 25 får dock inte leda till en stödnivå som är högre än den högsta stödnivå som tillåts för en investering på 100 miljoner euro, dvs. 75 % av det oanpassade taket för regionalstöd.

4. ETT FÖRBUD MOT STÖD TILL INVESTERINGSPROJEKT INOM STÅLINDUSTRIN

27. Vad beträffar stålindustrin såsom den definieras i bilaga B till dessa rambestämmelser(14) konstaterar kommissionen att EKSG-stålföretagen under en ganska lång tid bedrev sin verksamhet utan tillgång till investeringsstöd, som däremot stod till övriga industrisektorers förfogande. Stålföretagen har tagit hänsyn till denna faktor i sina strategier och är vana vid det. Med tanke på stålindustrins särdrag (särskilt dess struktur, den överkapacitet som finns i Europa och i världen, den höga kapitalintensiteten, det faktum att de flesta stålfabriker ligger i regioner som har rätt till regionalstöd, de avsevärda belopp offentliga medel som avsätts för omstrukturering av stålindustrin och omställning av områden med sådan industri) och erfarenheten av de mindre strikta bestämmelser om statligt stöd som tillämpats tidigare, förefaller det vara befogat att behålla förbudet mot investeringsstöd till denna sektor, oavsett investeringens storlek. Kommissionen anser därför att regionalstöd till stålindustrin är oförenligt med den gemensamma marknaden. Denna oförenlighet gäller också stora enskilda stöd som lämnas små och medelstora företag i den mening som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 70/2001, som inte är undantagna enligt samma förordning.

5. INVESTERINGSPROJEKT INOM SEKTORER MED STRUKTURELLA PROBLEM, UTOM STÅLSEKTORN

28. Kommissionen har tidigare konsekvent ansett att investeringar i sektorer som lider av allvarlig överkapacitet eller riskerar allvarlig överkapacitet eller lider av en ihållande minskning av efterfrågan ökar risken för en snedvridning av konkurrensen, utan att ge regionen i fråga de fördelar som följer av en nödvändig motvikt. Rätt sätt att erkänna att dessa investeringar är mindre gynnsamma ur ett regionalt perspektiv är att minska investeringsstödet till projekt inom sektorer där det råder större strukturella problem till en nivå som är lägre än den som är tillåten för andra sektorer.

29. Hittills har flera känsliga industrisektorer omfattats av särskilda, strängare regler om statligt stöd(15). Dessa sektorsspecifika regler fortsatte att gälla i enlighet med punkt 1.3 i de tidigare sektorsövergripande rambestämmelserna.

30. Ett av syftena med de tidigare sektorsövergripande rambestämmelserna var att ersätta de befintliga sektorsspecifika bestämmelserna med ett enda instrument. Genom denna revision önskar kommissionen införliva dessa känsliga industrisektorer med dessa rambestämmelser, om inte annat sägs i de övergångsregler som anges i avsnitt 8 nedan.

31. Sektorer där det råder allvarliga strukturella problem kommer före den 31 december 2003 att föras in i en lista över sektorer som bifogas rambestämmelserna. Inget regionalt investeringsstöd kommer att godkännas inom dessa sektorer, om inte annat sägs i detta avsnitt.

32. Vid utarbetandet av listan över sektorer kommer allvarliga strukturella problem i princip att mätas på grundval av uppgifter om synlig konsumtion, på en lämplig nivå i CPA-nomenklaturen(16) inom EES eller, om sådan information inte finns tillgänglig, på grundval av varje annan segmentering av marknaden som är allmänt accepterad för de ifrågavarande produkterna och för vilken det finns lättillgängliga statistiska uppgifter. Allvarliga strukturella problem kommer att anses vara för handen om sektorn i fråga är på tillbakagång(17). Listan över sektorer skall uppdateras med jämna mellanrum, med en intervall som skall bestämmas då listan över sektorer beslutas.

33. Från och med den 1 januari 2004, och för sektorer som ingår i listan över sektorer med allvarliga strukturella problem, måste allt regionalt investeringsstöd som gäller ett investeringsprojekt som omfattar stödberättigande kostnader som överstiger ett belopp som skall fastställas av kommissionen vid tidpunkten för utarbetandet av listan över sektorer(18) anmälas individuellt till kommissionen, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EG) nr 70/2001. Kommissionen kommer att undersöka sådana anmälningar enligt följande regler: för det första måste stödprojektet vara förenligt med de allmänna bedömningskriterier som fastställs i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål, för det andra kommer stödberättigande kostnader som definieras i punkt 50 och som överstiger ett belopp som kommissionen fastställer vid tidpunkten för utarbetandet av listan över sektorer inte att berättiga till investeringsstöd, utom i de fall som avses i punkt 34.

34. Trots vad som sägs i punkt 33, kan kommissionen godkänna investeringsstöd till sektorer som ingår i listan över sektorer på grundval av de stödnivåer som fastställs i avsnitt 3 i dessa rambestämmelser, förutsatt att medlemsstaten visar att marknaden för den relevanta produkten växer snabbt trots att sektorn i fråga anses vara på tillbakagång(19).

6. KONTROLL I EFTERHAND

35. Vid utarbetandet av dessa rambestämmelser har kommissionen försökt se till att de blir så klara, entydiga, förutsägbara och effektiva som möjligt och att de inte skall öka den administrativa bördan mer än absolut nödvändigt.

36. För att säkerställa insyn och effektiv övervakning finns det skäl att utarbeta ett standardformulär som medlemsstaterna bör använda för att förse kommissionen med sammanfattande information i den form som anges i bilaga A varje gång stöd beviljas för investeringar på mer än 50 miljoner euro i enlighet med dessa rambestämmelser. Vid genomförandet av stöd enligt dessa rambestämmelser, måste medlemsstaterna inom 20 arbetsdagar, med början från det datum då den behöriga myndigheten beviljade stödet, skicka in sådan sammanfattande information till kommissionen. Kommissionen kommer att göra denna information tillgänglig för allmänheten på sin webbplats (http://europa.eu.int/comm/competition/).

37. Medlemsstaterna måste föra detaljerade register över vilka enskilda stöd som beviljas enligt dessa rambestämmelser. Sådana register måste innehålla all den information som krävs för att fastställa att den högsta stödnivå som bestämts vid tillämpningen av dessa rambestämmelser iakttagits. Medlemsstaterna måste behålla registerinformation om ett enskilt stöd i tio år från och med datumet för beviljandet. De berörda medlemsstaterna måste på skriftlig begäran inom 20 arbetsdagar, eller inom en eventuell längre tidsfrist som anges i begäran, förse kommissionen med alla upplysningar den anser sig behöva för att bedöma huruvida villkoren i dessa rambestämmelser har följts.

7. RAMBESTÄMMELSERNAS GILTIGHETSTID

38. Dessa rambestämmelser kommer att gälla för en period som löper ut den 31 december 2009. Kommissionen kommer att utvärdera dessa rambestämmelser före den 31 december 2009. Kommissionen kan komma att ändra dessa rambestämmelser före den 31 december 2009 på grundval av viktiga konkurrenspolitiska överväganden eller med beaktande av annan gemenskapspolitik eller internationella åtaganden. En sådan revidering kommer dock inte att påverka förbudet mot investeringsstöd till stålindustrin.

39. Vad beträffar stålsektorn såsom denna definieras i bilaga B kommer rambestämmelserna att tillämpas från och med den 24 juli 2002. De befintliga sektorsspecifika reglerna för vissa stålsektorer som inte omfattas av EKSG-fördraget(20) kommer att upphöra att gälla från och med detta datum. När det gäller bilsektorn såsom denna definieras i bilaga C och syntetfibersektorn såsom denna definieras i bilaga D kommer rambestämmelserna att tillämpas från och med den 1 januari 2003. Anmälningar som registrerats av kommissionen före den 1 januari 2003 för bilsektorn och syntetfibersektorn kommer emellertid att granskas mot bakgrund av de kriterier som gällde vid tidpunkten för anmälan.

40. Vad gäller andra sektorer än de som nämns i punkt 39 kommer dessa rambestämmelser att tillämpas från och med den 1 januari 2004. De tidigare sektorsövergripande rambestämmelserna kommer att förbli gällande till och med den 31 december 2003. Anmälningar som registrerats av kommissionen före den 1 januari 2004 kommer emellertid att granskas mot bakgrund av de kriterier som gällde vid tidpunkten för anmälan.

41. Kommissionen kommer att undersöka huruvida investeringsstöd som beviljats utan dess godkännande är förenliga med den gemensamma marknaden

a) på grundval av de kriterier som anges i dessa rambestämmelser om stödet beviljats

- från och med den 24 juli 2002, när det gäller investeringsstöd till stålsektorn,

- från och med den 1 januari 2003, när det gäller investeringsstöd till bilsektorn och syntetfibersektorn,

- från och med den 1 januari 2004, när det gäller investeringsstöd till alla andra sektorer som omfattas av dessa rambestämmelser.

b) på grundval av de kriterier som gällde när stödet beviljades i alla andra fall.

8. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

42. Fram till det i punkt 31 angivna datumet då listan över sektorer börjar tillämpas och utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 70/2001

a) kommer den högsta stödnivån för regionalt investeringsstöd inom bilsektorn, såsom denna definieras i bilaga C, som beviljats enligt en godkänd stödordning till förmån för projekt som antingen omfattar stödberättigande kostnader på mer än 50 miljoner euro eller ett stödbelopp som överstiger 5 miljoner euro uttryckt i bruttobidragsekvivalenter att motsvara 30 % av det motsvarande taket för regionalstöd(21), och

b) kommer inga kostnader som uppstår i samband med investeringsprojekt inom syntetfibersektorn, såsom denna definieras i bilaga D, att berättiga till investeringsstöd.

43. Innan det i punkt 31 angivna datumet då listan över sektorer börjar tillämpas, kommer kommissionen att besluta om och i vilken utsträckning bilsektorn såsom denna definieras i bilaga C och syntetfibersektorn såsom denna definieras i bilaga D måste föras in i listan över sektorer.

44. Vad beträffar varvsindustrin kommer de nuvarande bestämmelserna enligt förordning (EG) nr 1540/98 att gälla till och med den 31 december 2003. Före detta datum kommer kommissionen att ha undersökt om stöd till varvsindustrin skall omfattas av dessa rambestämmelser och föras in i listan över sektorer.

9. LÄMPLIGA ÅTGÄRDER

45. För att säkerställa att de regler som fastställs i dessa rambestämmelser genomförs kommer kommissionen att föreslå lämpliga åtgärder i den mening som avses i artikel 88.1 i fördraget. Dessa lämpliga åtgärder kommer att omfatta följande:

a) Ändring av befintliga regionalstödskartor genom anpassning

- från och med den 24 juli 2002 av de nuvarande taken för regionalstöd till de stödnivåer som blir följden av de regler som anges i avsnitt 4 i dessa rambestämmelser,

- från och med den 1 januari 2003 av de nuvarande taken för regionalstöd till de stödnivåer som blir följden av de regler som anges i avsnitt 8 i dessa rambestämmelser,

- från och med den 1 januari 2004 av de nuvarande taken för regionalstöd till de stödnivåer som blir följden av de regler som anges i avsnitt 3 i dessa rambestämmelser.

b) Anpassning av alla befintliga regionala stödordningar, såsom de definieras i riktlinjerna om statligt stöd för regionala ändamål, inbegripet de som i enlighet med en gruppundantagsförordning är undantagna från anmälningsskyldigheten, i syfte att säkerställa att regionalt investeringsstöd som beviljats

i) följer de tak för regionalstöd som fastställts i de regionalstödskartor som ändrats i enlighet med a ovan från och med den 1 januari 2004, när det gäller andra sektorer än de som nämns i punkt 39,

ii) föreskriver individuell anmälan av regionalstöd till investeringar om stödet är större än det högsta tillåtna stöd som enligt skalan i punkt 21 i dessa rambestämmelser kan beviljas en investering på 100 miljoner euro från och med den 1 januari 2004,

iii) utesluter stöd till stålindustrin från och med den 24 juli 2002,

iv) utesluter stöd till syntetfiberindustrin från och med den 1 januari 2003 och fram till dess att listan över sektorer börjar tillämpas,

v) inom bilsektorn, såsom denna definieras i bilaga C, till förmån för projekt som antingen omfattar stödberättigande kostnader på mer 50 miljoner euro eller ett stödbelopp som överstiger 5 miljoner euro uttryckt i bruttobidragsekvivalenter, begränsas till 30 % av det motsvarande taket för regionalstöd från och med den 1 januari 2003 och fram till dess att listan över sektorer börjar tillämpas.

c) Säkerställande av att de formulär som nämns i punkt 36 skickas in till kommissionen från och med det datum då dessa rambestämmelser blir tillämpliga.

d) Säkerställande av att de register som nämns i punkt 37 förs från och med det datum då dessa rambestämmelser blir tillämpliga.

e) Iakttagande fram till och med den 31 december 2003 av reglerna i tidigare sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt, och särskilt av de krav på anmälan som anges i dessa.

46. Medlemsstaterna måste göra de nödvändiga ändringarna inom en tidsfrist som löper ut den 31 december 2003, utom i fråga om de åtgärder som gäller stålsektorn, för vilka ändringarna måste gälla från och med den 24 juli 2002, och när det gäller syntetfibersektorn och bilsektorn, för vilka ändringarna måste gälla från och med den 1 januari 2003. Medlemsstaterna uppmanas att lämna sitt uttryckliga samtycke till de åtgärder som föreslås inom 20 arbetsdagar från och med den dag då denna skrivelse delges dem. Om svar uteblir, kommer kommissionen att anta att medlemsstaterna i fråga inte samtycker till de föreslagna åtgärderna.

10. ANMÄLNINGAR ENLIGT DESSA RAMBESTÄMMELSER

47. Medlemsstaterna uppmanas att använda den anmälningsblankett som bifogas dessa rambestämmelser (bilaga E) för att anmäla stödförslag enligt dessa rambestämmelser.

11. DEFINITION AV TERMER

48. Följande definitioner av de termer som används i dessa rambestämmelser kommer att gälla.

11.1 Investeringsprojekt

49. Med investeringsprojekt avses en nyinvestering i den mening som avses i avsnitt 4 i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål. Ett investeringsprojekt bör inte på ett konstlat sätt delas upp i delprojekt för att kringgå dessa rambestämmelser. Ett investeringsprojekt enligt dessa rambestämmelser omfattar alla fasta investeringar i en anläggning, som ett eller flera företag gör under tre år. Med produktionsanläggning avses i dessa rambestämmelser en ur ekonomisk synpunkt odelbar, fysiskt eller funktionellt sammankopplad, serie fasta anläggningstillgångar som fyller en specifik teknisk funktion och som har tydligt identifierbara mål, till exempel tillverkning av en viss produkt. Om två eller flera produkter tillverkas av samma råvaror, kommer anläggningarna för tillverkning av sådana produkter att anses utgöra en enda produktionsanläggning.

11.2 Stödberättigande kostnader

50. De stödberättigande kostnaderna skall fastställas i enlighet med de regler som anges i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål för detta ändamål.

11.3 Tak för regionalstöd

51. Taket för regionalstöd avser den högsta stödnivå som godkänns för stora företag i stödområdet i fråga vid den tidpunkt då stödet beviljades. De högsta stödnivåerna fastställs enligt riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål, på grundval av den regionalstödskarta som kommissionen har godkänt.

11.4 De relevanta produkterna

52. Med en relevant produkt avses de produkter som investeringsprojektet gäller och i tillämpliga fall produkter som anses utgöra substitut till dessa av konsumenterna (på grund av produkternas egenskaper, pris och användningsändamål) eller av tillverkaren (på grund av flexibla produktionsanläggningar). Om projektet gäller en mellanprodukt och en stor del av produktionen inte säljs på marknaden, kommer den relevanta produkten att anses omfatta produkterna i följande marknadsled.

11.5 Synlig konsumtion

53. Den synliga konsumtionen av den relevanta produkten är tillverkningen plus import minus export.

54. Om kommissionen enligt dessa rambestämmelser fastställer den genomsnittliga årliga ökningen av den synliga konsumtionen av den relevanta produkten, kommer den vid behov att ta hänsyn till varje betydande förändring i den trendmässiga utvecklingen.

55. Om investeringsprojektet gäller en tjänstesektor, och för att fastställa marknadens storlek och utvecklingen på denna, kommer kommissionen i stället för den synliga konsumtionen att använda omsättningen för de ifrågavarande tjänsterna på grundval av den segmentering av marknaden som generellt godtas för dessa tjänster och för vilka det finns lättillgängliga statistiska uppgifter.

(1) EGT C 107, 7.4.1998, s. 7.

(2) EGT C 74, 10.3.1998, s. 9.

(3) EGT L 10, 13.1.2001, s. 33.

(4) EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.

(5) EGT C 45, 17.2.1996, s. 5.

(6) EGT C 37, 3.2.2001, s. 3.

(7) EGT L 142, 14.5.1998, s. 1.

(8) De utgifter som berättigar till regionalstöd för investeringar fastställs antingen i punkterna 4.5 och 4.6 (alternativ 1) eller i punkt 4.13 (alternativ 2) i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål. I linje med punkt 4.19 i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål kan stöd som beräknats på grundval av alternativ 1 (investeringsstöd) kombineras med stöd som beräknas på grundval av alternativ 2 (stöd till skapande av sysselsättning), förutsatt att det sammanlagda stödbeloppet inte överstiger taket för regionalstöd multiplicerat med de högre av de två möjliga stödberättigande kostnaderna. I linje med denna regel och i dessa rambestämmelser fastställs de stödberättigande kostnaderna för ett visst investeringsprojekt utifrån det alternativ som leder till det högre beloppet. De stödberättigande kostnaderna kommer att fastställas på ett sådant sätt att de inte överstiger det högre av de investeringsbelopp som är följden av den metod som grundar sig på skapande av sysselsättning och den metod som grundar sig på nyinvesteringar, inom ramen för den högsta stödnivå som fastställts för regionen i fråga.

(9) Följande tabell visar hur stora stödnivåer som skulle vara tillåtna enligt sänkningsskalan vid olika nivåer för stödberättigande kostnader och olika tak för regionalstöd.

>Plats för tabell>

(10) Förslag om att bevilja ad hoc-stöd måste i alla händelser anmälas och kommer att bedömas på grundval av de regler som fastställs i avsnitt 3 i rambestämmelserna och i linje med de generella bedömningskriterier som fastställs i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål.

(11) Om medlemsstaten i fråga visar att stödmottagaren skapar en ny produktmarknad genom äkta innovation, behöver testen i punkterna a och b inte göras, och stödet kommer att godkännas enligt skalan i punkt 21.

(12) Rådets förordning (EEG) nr 3924/91 av den 19 december 1991 om en statistisk undersökning av industriproduktionen i gemenskapen (EGT L 374, 31.12.1991, s. 1).

(13) EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.

(14) I definitionen ingår de stålsektorer som för närvarande omfattas av EKSG-fördraget, samt undersektorerna för sömlösa rör och stora svetsade rör, som för närvarande inte omfattas av EKSG-fördraget, men som ingår i en integrerad produktionsprocess och har liknande kännetecken som den stålsektor som omfattas av EKSG-fördraget.

(15) Gemenskapsregler om stöd till syntetfiberindustrin (EGT C 94, 30.3.1996, s. 11) och gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till bilindustrin (EGT C 279, 15.9.1997, s. 1). Stöd till varvsindustrin omfattas av rådets förordning (EG) nr 1540/98 av den 29 juni 1998 om fastställande av nya regler för stöd till varvsindustrin (EGT L 202, 18.7.1998, s. 1).

(16) Rådets förordning (EEG) nr 3696/93 av den 29 oktober 1993 om den statistiska indelningen av produkter efter näringsgren (CPA) inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT L 342, 31.12.1993, s. 1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 204/2002 (EGT L 36, 6.2.2002, s. 1).

(17) En stark presumtion om tillbakagång inom en viss sektor kan uppstå om den genomsnittliga årliga ökningen av den synliga konsumtionen inom EES har varit negativ under de fem senaste åren.

(18) Detta belopp kan i princip fastställas till 25 miljoner euro men det kan variera från en sektor till en annan.

(19) Marknaden för den relevanta produkten anses växa snabbt, om ökningen av den synliga konsumtionen under de senaste fem åren på den lämpliga nivån i Prodcom-nomenklaturen inom EES eller, om sådan information inte finns tillgänglig, på grundval av någon annan segmentering av marknaden som är allmänt accepterad för de relevanta produkterna och för vilka det finns lättillgängliga statistiska uppgifter, är lika stor som eller större än BNP-tillväxten inom EES.

(20) EGT C 320, 13.12.1988, s. 3.

(21) Förslag om att bevilja ad hoc-stöd måste anmälas under alla omständigheter och kommer att bedömas på grundval av denna regel, och i linje med de generella bedömningskriterier som fastställs i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål.

BILAGA A

FORMULÄR FÖR EFTERHANDSKONTROLL

- Stödordningens namn (eller ange om det är fråga om ett ad hoc-stöd)

- Stödbeviljande myndighet

- Om den rättsliga grunden är en stödordning som kommissionen har godkänt, ange datum för godkännande och stödärendets referensnummer

- Ange region och kommun

- Ange företagets namn, om det är ett litet eller medelstort företag eller ett storföretag och, i förekommande fall, moderbolagets namn

- Ange projekttyp: är det fråga om en ny anläggning, en kapacitetsökning eller något annat

- Ange de totala kostnaderna för de investeringar i anläggningstillgångar som skall göras under projekttiden samt de stödberättigande kostnaderna

- Nominellt stödbelopp samt netto- och bruttobidragsekvivalenten för stödet

- Ange eventuella villkor för utbetalning av det föreslagna stödet

- Relevanta produkter och tjänster samt deras Prodcom-nomenklatur, eller CPA-nomenklatur för projekt inom tjänstesektorerna

BILAGA B

DEFINITION AV STÅLINDUSTRIN FÖR DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

Med stålindustrin avses i dessa rambestämmelser de företag som är verksamma inom tillverkning av de stålprodukter som räknas upp nedan:

>Plats för tabell>

BILAGA C

DEFINITION AV BILINDUSTRIN FÖR DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

Med "bilindustrin" avses utveckling, tillverkning och montering av "motorfordon", "motorer" för motorfordon och "moduler och undersystem" för dessa fordon eller motorer, direkt av en tillverkare eller av en "primär leverantör", i det sistnämnda fallet dock endast inom ramen för ett "globalt projekt".

a) Motorfordon Med "motorfordon" avses personbilar, pickuper, lastbilar, vägtraktorer, bussar, långfärdsbussar och andra nyttofordon. Tävlingsbilar, fordon som är avsedda att användas utanför vägnätet (t.ex. snöskotrar och fordon som används för personbefordran på golfbanor), motorcyklar, bärgningsbilar, lantbruks- och skogsbruksstraktorer, husvagnar, fordon för speciella ändamål (t.ex. brandbilar eller verkstadsfordon), dumprar, mekaniskt drivna truckar (t.ex. gaffeltruckar, grensletruckar och dragtruckar) och militära fordon som är avsedda för armén omfattas inte av definitionen.

b) Motorer för motorfordon Med "motorer för motorfordon" avses dieselmotorer och motorer med gnisttändning samt elektriska motorer, turbinmotorer, gasmotorer, blandmotorer och liknande motorer till motorfordon.

c) Moduler och undersystem Med en "modul" eller ett "undersystem" avses en samling primära komponenter som är avsedda för ett fordon eller en motor och som är tillverkade, sammanfogade eller monterade av en primär leverantör och levererade genom datastyrda beställningar eller "just in time"-beställningar. Den logistiska hanteringen av inköp och lagring samt underleveranser för arbetsmoment, exempelvis målning av komponenter, som utförs under produktionen bör även den likställas med en modul eller ett undersystem.

d) Primära leverantörer Med en "primär leverantör" avses en leverantör, fristående från en tillverkare eller ej, som delar ansvaret för formgivning och utveckling och som tillverkar, monterar och/eller levererar undersystem eller moduler till en industri inom bilsektorn under tillverknings- eller monteringsfasen. Denna industripartner är ofta knuten till en tillverkare genom ett kontrakt, vars löptid i stort sammanfaller med modellens livstid (t.ex. fram till dess att en ny design görs). En primär leverantör kan även tillhandahålla tjänster, bl.a. logistiska tjänster, t.ex. förvaltning av ett lagercentrum.

e) Globalt projekt En tillverkare kan på den anläggning där investeringen gjorts eller i en eller flera industrianläggningar som geografiskt ligger nära integrera ett eller flera projekt som drivs av primära leverantörer i syfte att säkerställa leveranser av moduler eller undersystem för de fordon eller de motorer som ingår i hans projekt. Med "globalt projekt" avses de samlade projekten. Det globala projektet har en varaktighet som motsvarar varaktigheten av biltillverkarens investeringsprojekt. En investering gjord av en primär leverantör innefattas i definitionen av ett globalt projekt om åtminstone hälften av produktionen som följer av denna investering levereras till den berörda tillverkaren i fabriken i fråga.

BILAGA D

DEFINITION AV SYNTETFIBERINDUSTRIN FÖR DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

Syntetfiberindustrin definieras i dessa sektorsövergripande rambestämmelser som

- extrudering/texturering av alla generiska typer av fibrer och garn baserade på polyester, polyamid, akryl eller polypropylen, oberoende av deras slutanvändning, eller

- polymerisering (inbegripet polykondensering), då den är integrerad med extrudering med avseende på de maskiner som används, eller

- varje biprocess som är förbunden med samtidig installation av kapacitet för extrudering/texturering av den potentiella stödmottagaren eller av något annat företag inom den grupp den tillhör och som, i den specifika affärsverksamheten i fråga, normalt är integrerade med sådan kapacitet med avseende på de maskiner som används.

BILAGA E

ANMÄLNINGSFORMULÄR(1)

AVSNITT 1 - MEDLEMSSTAT

1.1 Information om den anmälande myndigheten:

1.1.1 Den anmälande myndighetens namn och adress.

1.1.2 Namnet/namnen på den eller de personer som kan kontaktas om det behövs kompletterande uppgifter samt dennes/deras telefonnummer, faxnummer, e-postadress och befattning.

1.2 Uppgifter om en kontaktperson vid den ständiga representationen.

1.2.1 Namnet på den som kan kontaktas om det behövs kompletterande uppgifter samt dennes telefonnummer, faxnummer, e-postadress och befattning.

AVSNITT 2 - STÖDMOTTAGARE

2.1 Det investerande företagets eller de investerande företagens struktur:

2.1.1 Namnet på stödmottagaren.

2.1.2 Om stödmottagaren inte har samma juridiska identitet som det eller de företag som finansierar projektet eller tar emot stödet, beskriv även dessa skillnader.

2.1.3 Ange namnet på stödmottagarens moderkoncern, beskriv varje moderbolags koncernstruktur och ägandeförhållanden.

2.2 Lämna följande uppgifter för de tre senaste räkenskapsåren för det eller de företag som investerar i projektet:

2.2.1 Global omsättning, omsättning inom EES, omsättning i den berörda medlemsstaten.

2.2.2 Vinst efter skatt samt kassaflöde (för koncernen som helhet).

2.2.3 Antal anställda i hela världen, inom EES och i den berörda medlemsstaten.

2.2.4 Försäljningens fördelning på olika marknader i den berörda medlemsstaten, i resten av EES och utanför EES.

2.2.5 Reviderade årsredovisningar och årsrapporter för de tre senaste åren.

2.3 Om investeringen görs i en befintlig industrianläggning, lämna följande uppgifter för den enhetens tre senaste räkenskapsår:

2.3.1 Sammanlagd omsättning.

2.3.2 Vinst efter skatt samt kassaflöde.

2.3.3 Antal anställda.

2.3.4 Försäljningens fördelning på olika marknader i den berörda medlemsstaten, i resten av EES och utanför EES.

AVSNITT 3 - OFFENTLIGT STÖD

Lämna följande uppgifter för varje åtgärd i form av föreslaget offentligt stöd:

3.1 Detaljuppgifter:

3.1.1 Stödordningens namn (eller ange om det är fråga om ett ad hoc-stöd).

3.1.2 Rättslig grund (lag, förordning osv.).

3.1.3 Namnet på det offentliga organ som beviljar stödet.

3.1.4 Om den rättsliga grunden är en stödordning som kommissionen har godkänt, ange datum för godkännande och stödärendets referensnummer.

3.2 Det föreslagna stödets form:

3.2.1 Om det föreslagna stödet lämnas i form av bidrag, räntestöd, sänkta sociala avgifter, skattekredit (skattelättnad), tillskott av eget kapital, konvertering eller avskrivning av skulder, mjukt lån, anstånd med skatteinbetalning, belopp som täcks av en statlig garanti osv.

3.2.2 Ange villkoren för utbetalning av det föreslagna stödet.

3.3 Föreslaget stödbelopp:

3.3.1 Nominellt stödbelopp samt netto- och bruttobidragsekvivalenten för stödet.

3.3.2 Omfattas stödet av företagsbeskattning (eller annan direkt beskattning)? Om endast delvis, i vilken utsträckning?

3.3.3 Lämna en fullständig tidsplan för utbetalningen av det föreslagna stödet. Lämna följande uppgifter för varje åtgärd i form av föreslaget offentligt stöd.

3.4 Stödåtgärdernas karaktär:

3.4.1 Innehåller det kompletta stödpaketet några åtgärder som ännu inte preciserats närmare? Om svaret är ja, beskriv närmare.

3.4.2 Ange vilka av de ovannämnda åtgärderna som inte utgör statligt stöd och skälen till detta.

3.5 Finansiering med gemenskapsmedel (EIB, EKSG-instrument, socialfonden, regionfonden, övriga).

3.5.1 Kommer några av de ovannämnda åtgärderna att samfinansieras med gemenskapsmedel? Förklara.

3.5.2 Kommer ansökan om ytterligare stöd för samma projekt att riktas till andra europeiska eller internationella finansinstitut, och till vilket belopp i så fall?

3.6 Kumulering av offentliga stödåtgärder:

3.6.1 Beräknad bruttobidragsekvivalent (före skatt) för de sammanlagda stödåtgärderna.

3.6.2 Beräknad nettobidragsekvivalent (efter skatt) för de sammanlagda stödåtgärderna.

AVSNITT 4 - DET UNDERSTÖDDA PROJEKTET

4.1 Projektets lokalisering:

4.1.1 Ange region och kommun samt adress.

4.2 Projektets varaktighet:

4.2.1 Ange inlednings- och avslutningsdatum för investeringsprojektet.

4.2.2 Ange planerat startdatum för den nya produktionen och det år då full produktion kan uppnås.

4.3 Projektbeskrivning:

4.3.1 Ange projekttyp: är det fråga om en ny anläggning, en kapacitetsökning eller något annat!

4.3.2. Ge en kortfattad, allmän beskrivning av projektet.

4.4 Fördelning av projektkostnaderna:

4.4.1 Ange de totala kostnaderna för de investeringar i anläggningstillgångar som skall göras och avskrivas under projekttiden.

4.4.2 Ge en detaljerad beskrivning av de investeringar i anläggningstillgångar samt övriga kostnader (2) som har samband med investeringsprojektet.

4.5 Finansiering av de totala kostnaderna för projektet:

4.5.1 Ange hur de sammanlagda kostnaderna för projektet finansieras.

AVSNITT 5 - BESKRIVNING AV PRODUKTER OCH MARKNADER

5.1 Beskrivning av produkt(er) som planeras inom ramen för projektet:

5.1.1 Ange vilken produkt/vilka produkter som kommer att tillverkas vid den understödda anläggningen när investeringen avslutats och den relevanta undersektor/de relevanta undersektorer som produkten/produkterna tillhör (ange Prodcom-kod, eller CPA-nomenklatur för projekt inom tjänstesektorerna).

5.1.2 Vilken produkt/vilka produkter kommer att ersättas? Om dessa ersatta produkter inte tillverkas vid samma anläggning, ange var de tillverkas idag.

5.1.3 Vilka andra produkter kan tillverkas vid samma nya anläggning med låga merkostnader eller helt utan merkostnader?

5.2 Uppgifter om kapacitet:

5.2.1 Beräkna projektets inverkan på stödmottagarens totala lönsamma kapacitet inom EES (också för koncernen som helhet) för varje relevant produkt (i enheter per år året närmast före projektets inledningsår och efter avslutat projekt).

5.2.2 Gör en uppskattning av den totala kapaciteten för alla tillverkare inom EES för de berörda produkterna.

5.3 Marknadsdata:

5.3.1 Ange den synliga konsumtionen av de relevanta produkterna under vart och ett av de sex senaste räkenskapsåren. Om det finns statistiska uppgifter från andra källor, bifoga även dessa för att belysa svaret.

5.3.2 Gör en prognos för utvecklingen av den synliga konsumtionen av de berörda produkterna under de kommande tre räkenskapsåren. Om det finns statistiska uppgifter från oberoende källor, bifoga även dessa för att belysa svaret.

5.3.3 Är den relevanta marknaden vikande? Varför?

5.3.4 Gör en uppskattning av stödmottagarens eller dennes moderkoncerns marknadsandel (mätt i värde) under året närmast före projektets inledningsår och efter avslutat projekt.

(1) För stöd som beviljas utanför godkända stödordningar måste medlemsstaten lämna detaljerade upplysningar om stödets positiva inverkan på stödområdet i fråga.