a)   Orden ”gemenskapen” och ”Europeiska gemenskapen” ska ersättas med ”unionen”, och orden ”Europeiska gemenskaperna” ska ersättas med ”Europeiska unionen” och sammansättningar med ”gemenskaps-” ska ersättas med ”unions-”, med undantag för artikel 299.6 c, numera artikel 311a.5 c; vad gäller artikel 136 första stycket ska nämnda ändring endast göras på ”Gemenskapens” och inte ”gemenskapsstadga”; i femte skälet i ingressen ska orden ”den ekonomiska gemenskapen” kvarstå.

b)   När ordet eller orden ”[detta] fördrag[et]” hänför sig till föreliggande fördrag, ska det ersättas med ”fördragen”; detta led är inte tillämpligt på artiklarna 121.1 första stycket, numera artikel 117.1 första stycket, 182 tredje stycket, 312 och 313.

c)   Ordet ”rådet” i kombination med orden ”i enlighet med förfarandet i artikel 251” eller ”enligt förfarandet i artikel 251” ska ersättas med ”Europaparlamentet och rådet” i kombination med ”i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet”, och orden ”förfarandet i artikel 251” ska ersättas med ”det ordinarie lagstiftningsförfarandet”; detta gäller inte artikel 191 andra stycket.

d)   Orden ”med kvalificerad majoritet” ska utgå.

e)   Orden ”rådet i dess sammansättning på stats- eller/och regeringschefsnivå”, ”rådet(,) som ska sammanträda på stats- eller regeringschefsnivå” eller ”rådet i dess sammansättning på stats- eller regeringschefsnivå” ska ersättas med ”Europeiska rådet”.

f)   Orden ”institutioner eller organ” och ”institutioner och organ” ska ersättas med ”institutioner, organ eller byråer”, utom i artikel 193 första stycket.

g)   Orden ”gemensamma marknaden” ska ersättas med ”inre marknaden”.

h)   Ordet ”ecu” ska ersättas med ”euro”.

i)   Orden ”medlemsstater utan undantag” ska ersättas med ”de medlemsstater som har euron som valuta”.

j)   Förkortningen ”ECB” ska ersättas med ”Europeiska centralbanken”.

k)   Ordet ”ECBS-stadgan” ska ersättas med ”stadgan för ECBS och ECB”.

l)   Orden ”den kommitté som upprätta[t]s enligt artikel 114” och ”den kommitté som avses i artikel 114” ska ersättas med ”ekonomiska och finansiella kommittén”.

m)   Orden ”domstolens stadga” ska ersättas med ”stadgan för Europeiska unionens domstol”.

n)   Ordet ”förstainstansrätten” ska ersättas med ”tribunalen”.

o)   De olika böjningsformerna av orden ”särskild rättsinstans” ska ersättas med motsvarande böjningsform av ordet ”specialdomstol”.

—

artikel 13.1, numera artikel 16e.1

—

artikel 19.1

—

artikel 19.2

—

artikel 22 andra stycket

—

artikel 93

—

artikel 94, numera artikel 95

—

artikel 104.14 andra stycket

—

artikel 175.2 första stycket

—

artikel 130 första stycket

—

artikel 144 första stycket

—

artikel 208

—

artikel 209

—

artikel 213 sista stycket tredje meningen

—

artikel 216

—

artikel 284

—

artikel 13.1, numera artikel 16e.1

—

artikel 22 andra stycket

—

artikel 195.1 andra stycket

—

artikel 232 andra stycket

—

artikel 233 första stycket

—

artikel 234 b

—

artikel 255.3, numera artikel 16a.3, tredje stycket

—

artikel 83.2 d

—

artikel 88.2 andra stycket

—

artikel 95.9, numera artikel 94.9

—

artikel 195.1

—

artikel 225a sjätte stycket

—

artikel 226 andra stycket

—

artikel 227 första stycket

—

artikel 228.1 första omnämnandet

—

artikel 229

—

artikel 229a

—

artikel 230 första stycket

—

artikel 231 första stycket

—

artikel 232 första stycket

—

[ingen ändring i den svenska versionen]

—

artikel 234 första stycket

—

artikel 235

—

artikel 236

—

artikel 237 inledningsfrasen

—

artikel 238

—

artikel 240

—

artikel 242 första meningen

—

artikel 243

—

artikel 244

—

artikel 247.9, numera artikel 247.8

—

artikel 256 andra stycket

[Ingen ändring i den svenska versionen.]

—   artikel 21 tredje stycket, numera fjärde stycket	hänvisning till artikel 9 (första hänvisningen) och artikel 53.1 (andra hänvisningen)
—   artikel 97b	hänvisning till artikel 2
—   artikel 98	hänvisning till artikel 2 (första hänvisningen)
—   artikel 105.1 andra meningen	hänvisning till artikel 2
—   artikel 215 tredje stycket, numera fjärde stycket	hänvisning till artikel 9d.7 första stycket

”Artikel 1a 1.   Detta fördrag reglerar unionens funktionssätt och fastställer områdena för, avgränsningen av och de närmare villkoren för utövandet av unionens befogenheter. 2.   Detta fördrag och fördraget om Europeiska unionen utgör de fördrag som unionen grundar sig på. De båda fördragen, som har samma rättsliga värde, ska benämnas fördragen.”

”AVDELNING I UNIONENS BEFOGENHETSKATEGORIER OCH BEFOGENHETSOMRÅDEN Artikel 2a 1.   När fördragen tilldelar unionen exklusiv befogenhet på ett visst område, får endast unionen lagstifta och anta rättsligt bindande akter medan medlemsstaterna får göra detta själva endast efter bemyndigande från unionen eller för att genomföra unionens akter. 2.   När fördragen tilldelar unionen en befogenhet som ska delas med medlemsstaterna på ett visst område, får unionen och medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemsstaterna ska utöva sin befogenhet i den mån som unionen inte har utövat sin befogenhet. Medlemsstaterna ska på nytt utöva sin befogenhet i den mån som unionen har beslutat att inte längre utöva sin befogenhet. 3.   Medlemsstaterna ska samordna sin ekonomiska politik och sysselsättningspolitik i enlighet med de närmare bestämmelserna i detta fördrag, vilka unionen har befogenhet att fastställa. 4.   Unionen ska ha befogenhet att i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionen fastställa och genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik. 5.   På vissa områden och på de villkor som fastställs i fördragen ska unionen ha befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder, dock utan att ersätta deras befogenhet på dessa områden. Unionens rättsligt bindande akter som antas på grundval av bestämmelserna i fördragen för dessa områden får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar. 6.   Omfattningen av och de närmare villkoren för utövandet av unionens befogenheter fastställs i bestämmelserna i fördragen för varje område. Artikel 2b 1.   Unionen ska ha exklusiv befogenhet på följande områden:   a)   Tullunionen.   b)   Fastställandet av de konkurrensregler som är nödvändiga för den inre marknadens funktion.   c)   Den monetära politiken för de medlemsstater som har euron som valuta.   d)   Bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.   e)   Den gemensamma handelspolitiken. 2.   Unionen ska också ha exklusiv befogenhet att ingå ett internationellt avtal, om ingåendet av avtalet föreskrivs i en unionslagstiftningsakt eller om ingåendet är nödvändigt för att unionen ska kunna utöva sin befogenhet internt eller i den mån ingåendet kan påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa. Artikel 2c 1.   Unionen ska ha delad befogenhet med medlemsstaterna om den genom fördragen tilldelas en befogenhet som inte omfattas av de områden som avses i artiklarna 2b och 2e. 2.   Unionen och medlemsstaterna ska ha delade befogenheter på följande huvudområden:   a)   Inre marknaden.   b)   Socialpolitik, i fråga om aspekter som anges i detta fördrag.   c)   Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.   d)   Jordbruk och fiskeri, med undantag av bevarandet av havets biologiska resurser.   e)   Miljö.   f)   Konsumentskydd.   g)   Transport.   h)   Transeuropeiska nät.   i)   Energi.   j)   Området med frihet, säkerhet och rättvisa.   k)   Gemensamma angelägenheter i fråga om säkerhet när det gäller de aspekter på folkhälsa som anges i detta fördrag. 3.   När det gäller forskning, teknisk utveckling och rymden ska unionen ha befogenhet att vidta åtgärder, bland annat att besluta om och genomföra program, men utövandet av denna befogenhet får inte leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter. 4.   När det gäller utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd ska unionen ha befogenhet att vidta åtgärder och en gemensam politik, men utövandet av denna befogenhet får inte leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter. Artikel 2d 1.   Medlemsstaterna ska samordna sin ekonomiska politik inom unionen. Rådet ska besluta om åtgärder i detta syfte, särskilt de allmänna riktlinjerna för denna politik. Särskilda bestämmelser ska tillämpas på de medlemsstater som har euron som valuta. 2.   Unionen ska vidta åtgärder för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik, särskilt genom att ange riktlinjerna för denna politik. 3.   Unionen får ta initiativ för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas socialpolitik. Artikel 2e Unionen ska ha befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. Områdena för dessa åtgärder ska på europeisk nivå vara   a)   skydd för och förbättring av människors hälsa,   b)   industri,   c)   kultur,   d)   turism,   e)   utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott,   f)   civilskydd,   g)   administrativt samarbete.”

”AVDELNING II ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 2f Unionen ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga sina mål och i enlighet med principen om tilldelade befogenheter.”

”Artikel 5a Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.”

”Artikel 5b Vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet ska unionen söka bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.”

a)   I början av artikeln ska orden ”Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 73, 86 och 87 ...” ersättas med ”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3a i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 73, 86 och 87 i det här fördraget ...”.

b)   I slutet av meningen ska orden ”… och villkor som gör det möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter.” ersättas med ”… och villkor, särskilt ekonomiska och finansiella, som gör det möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter.”.

c)   Följande nya mening ska läggas till:      ”Europaparlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa dessa principer och villkor, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter att i överensstämmelse med fördragen tillhandahålla, beställa och finansiera sådana tjänster.”

a)   Följande text ska införas före nuvarande punkt 1, som ska betecknas punkt 3, i vilken nuvarande punkterna 2 och 3 ska ingå som stycken:      1.   För att främja en god förvaltning och se till att det civila samhället kan delta ska unionens institutioner, organ och byråer utföra sitt arbete så öppet som möjligt. 2.   Europaparlamentets sammanträden ska vara offentliga, liksom rådets sammanträden när det överlägger och röstar om ett utkast till lagstiftningsakt.”

b)   I punkt 1, numera punkt 3, som blir första stycket i denna punkt 3 ska ordet ”stadgeenliga” införas före ”säte”, och orden ”Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar” ska ersättas med ”unionens institutioners, organs och byråers handlingar, oberoende av medium, ...”. Orden ”punkterna 2 och 3” ska ersättas med ”den här punkten”.

c)   I punkt 2, numera andra stycket i punkt 1, numera punkt 3, ska orden ”genom förordningar” införas efter ”enskilda intressen,”, och orden ”inom två år efter Amsterdamfördragets ikraftträdande” ska utgå.

d)   I punkt 3, numera tredje stycket i punkt 1, numera punkt 3, ska orden ”De institutioner som avses ovan ...” ersättas med ”Institutionerna ska säkerställa öppenhet i sitt arbete och ...”. Orden ”… i enlighet med de förordningar som avses i andra stycket” ska införas i slutet av stycket, och följande två nya stycken ska läggas till:      ”Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken ska omfattas av denna punkt endast när de utövar sina administrativa funktioner.Europaparlamentet och rådet ska säkerställa att handlingar som gäller lagstiftningsförfaranden offentliggörs på de villkor som fastställs i de förordningar som avses i andra stycket.”

”Artikel 16b 1.   Var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. 2.   Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa bestämmelser om skydd för enskilda personer när det gäller behandling av personuppgifter hos unionens institutioner, organ och byråer och i medlemsstaterna, när dessa utövar verksamhet som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde, samt om den fria rörligheten för sådana uppgifter. Oberoende myndigheter ska kontrollera att dessa bestämmelser följs. De bestämmelser som antas på grundval av denna artikel ska inte påverka tillämpningen av de särskilda bestämmelser som anges i artikel 25a i fördraget om Europeiska unionen.”

”Artikel 16c 1.   Unionen ska respektera och inte påverka den ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund har i medlemsstaterna enligt den nationella lagstiftningen. 2.   Unionen ska även respektera den ställning som filosofiska och konfessionslösa organisationer har enligt den nationella lagstiftningen. 3.   Unionen ska upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer, varvid deras identitet och specifika bidrag ska erkännas.”

a)   [Ingen ändring i den svenska versionen.]

b)   Punkt 2 ska ersättas med följande:      2.   Unionsmedborgarna ska ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen. De ska bland annat ha   a)   rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,   b)   rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet samt vid kommunala val i den medlemsstat där unionsmedborgaren är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten,   c)   rätt till skydd inom ett tredjelands territorium, där den medlemsstat i vilken de är medborgare inte är representerad, av varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter, på samma villkor som medborgarna i den staten,   d)   rätt att göra framställningar till Europaparlamentet och att vända sig till Europeiska ombudsmannen samt rätt att vända sig till unionens institutioner och rådgivande organ på något av fördragens språk och få svar på samma språk. Dessa rättigheter ska utövas enligt de villkor och begränsningar som fastställs i fördragen och genom de åtgärder som beslutats med tillämpning av dessa.”

a)   I punkt 2 ska orden ”… kan rådet anta …” ersättas med ”… får Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet anta …”.

b)   Punkt 3 ska ersättas med följande:      3.   I samma syften som avses i punkt 1 och om inte befogenheter för detta ändamål föreskrivs i fördragen, får rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande besluta om åtgärder om social trygghet eller socialt skydd. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.”

”Rådet får, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet, anta direktiv som föreskriver de samordnings- och samarbetsåtgärder som behövs för att främja detta skydd.”

”Europaparlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet anta bestämmelser om de förfaranden och villkor som krävs för framläggande av ett medborgarinitiativ enligt artikel 8b i fördraget om Europeiska unionen, däribland det minsta antal medlemsstater som de medborgare som lägger fram förslaget måste komma ifrån.”

1.   Unionen ska besluta om åtgärder i syfte att upprätta den inre marknaden eller säkerställa dess funktion i enlighet med tillämpliga bestämmelser i fördragen.”

a)   I punkt 1 ska följande nya första stycke införas:      1.   Unionen ska fastställa och genomföra en gemensam jordbruks- och fiskeripolitik.” , och den nuvarande texten i punkten ska bli ett andra stycke. I andra stycket första meningen ska ordet ”, fiskeri” införas efter ordet ”jordbruk”, och följande mening ska läggas till som sista mening i stycket: ”Hänvisningar till den gemensamma jordbrukspolitiken eller jordbruket och användningen av bestämningen ’jordbruk’ ska anses omfatta även fiskerisektorn med beaktande av de särskilda kännetecknen för denna sektor.”

b)   I punkt 2 ska orden ”… reglerna för upprättandet av den gemensamma marknaden …” ersättas med ”… reglerna för den inre marknadens upprättande och funktion …”.

c)   I punkt 3 ska orden ”till detta fördrag” utgå.

a)   I första stycket ska orden ”Europaparlamentet och” införas före ordet ”rådet”, och hänvisningen till artikel 37.3 ska utgå.

b)   I andra stycket ska inledningsfrasen ersättas med följande: ”Rådet får på förslag av kommissionen tillåta stöd”.

a)   Punkt 1 ska utgå.

b)   Punkt 2 ska betecknas punkt 1, orden ”Med beaktande av arbetet under den konferens som nämns i punkt 1 och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén ska kommissionen inom två år efter det att detta fördrag har trätt i kraft lägga fram förslag …” ska ersättas med ”Kommissionen ska lägga fram förslag …”, och tredje stycket ska utgå.

c)   Följande punkter ska införas som nya punkter 2 och 3 varvid de följande punkterna ska omnumreras i enlighet med detta:      2.   Europaparlamentet och rådet ska, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, upprätta den gemensamma organisation av jordbruksmarknaderna som föreskrivs i artikel 34.1 och övriga bestämmelser som behövs för att uppnå målen för den gemensamma politiken för jordbruk och fiskeri. 3.   Rådet ska på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar samt om fastställande och fördelning av fiskerimöjligheter.”

d)   I punkt 3, numera punkt 4, ska inledningsfrasen ersättas med följande: ”Under de förutsättningar som anges i punkt 2 får de nationella marknadsorganisationerna ersättas med den gemensamma organisation som föreskrivs i artikel 34.1.”

e)   [Ingen ändring i den svenska versionen.]

a)   I första stycket ska orden ”… migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar” ersättas med ”migrerande arbetstagare och egenföretagare samt deras familjemedlemmar”.

b)   Sista stycket ska ersättas med följande:      ”Om en rådsmedlem förklarar att ett utkast till lagstiftningsakt enligt första stycket skulle negativt påverka viktiga aspekter av dennes sociala trygghetssystem, särskilt dess omfattning, kostnader eller ekonomiska struktur, eller påverka den ekonomiska jämvikten i det systemet, får den rådsmedlemmen begära att utkastet överlämnas till Europeiska rådet. I detta fall ska det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillfälligt upphävas. Efter diskussion ska Europeiska rådet inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet antingen   a)   hänskjuta utkastet till rådet, varvid det tillfälliga upphävandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet avbryts, eller   b)   underlåta att vidta någon åtgärd eller begära att kommissionen lägger fram ett nytt förslag; i så fall ska den akt som ursprungligen föreslogs anses som icke antagen.”

a)   Följande ord ska läggas till i slutet av punkt 1: ”och till samordning av medlemsstaternas bestämmelser i lagar och andra författningar om inledande och utövande av förvärvsverksamhet som egenföretagare.”

b)   Punkt 2 ska utgå, och punkt 3 ska betecknas punkt 2; [ingen ändring i den svenska versionen].

a)   I första stycket ska ”stat inom gemenskapen” ersättas med ”medlemsstat”.

b)   I andra stycket ska orden ”Rådet får med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen …” ersättas med ”Europaparlamentet och rådet får i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet …”.

3.   Med avvikelse från punkt 2 får endast rådet, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, med enhällighet och efter att ha hört Europaparlamentet besluta om åtgärder som utgör ett steg tillbaka inom unionsrätten när det gäller liberaliseringen av kapitalrörelser till eller från ett tredjeland.”

4.   I avsaknad av åtgärder enligt artikel 57.3 får kommissionen eller, om ett beslut av kommissionen saknas tre månader efter den berörda medlemsstatens ansökan, rådet anta ett beslut som föreskriver att restriktiva skatteåtgärder som en medlemsstat vidtar med avseende på ett eller flera tredjeländer ska anses förenliga med fördragen om de är berättigade med hänsyn till något av unionens mål och förenliga med en väl fungerande inre marknad. Rådet ska besluta med enhällighet på ansökan av en medlemsstat.”

Kapitel 1	Allmänna bestämmelser
Kapitel 2	Politik som gäller gränskontroll, asyl och invandring
Kapitel 3	Civilrättsligt samarbete
Kapitel 4	Straffrättsligt samarbete
Kapitel 5	Polissamarbete

”KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 61 1.   Unionen ska utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa med respekt för de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna. 2.   Unionen ska säkerställa att det inte förekommer någon kontroll av personer vid de inre gränserna, och den ska utarbeta en gemensam politik för asyl, invandring och kontroll av de yttre gränserna som grundar sig på solidaritet mellan medlemsstaterna och som är rättvis för medborgare i tredjeländer. I denna avdelning likställs statslösa personer med medborgare i tredjeländer. 3.   Unionen ska verka för att säkerställa en hög säkerhetsnivå genom förebyggande och bekämpning av brottslighet, rasism och främlingsfientlighet, genom åtgärder för samordning och samarbete mellan polismyndigheter och straffrättsliga myndigheter och andra behöriga myndigheter samt ömsesidigt erkännande av domar och beslut i brottmål och, vid behov, genom tillnärmning av den straffrättsliga lagstiftningen. 4.   Unionen ska underlätta tillgången till rättsväsendet, särskilt genom principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga och utomrättsliga avgöranden på det civila området. Artikel 61a Europeiska rådet ska fastställa strategiska riktlinjer för lagstiftningsprogrammet och den operativa programplaneringen på området med frihet, säkerhet och rättvisa. Artikel 61b De nationella parlamenten ska, när det gäller lagstiftningsförslag och lagstiftningsinitiativ som läggs fram inom ramen för kapitlen 4 och 5, se till att subsidiaritetsprincipen respekteras i enlighet med protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Artikel 61c Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 226, 227 och 228 får rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder som fastställer formerna för hur medlemsstaterna i samarbete med kommissionen ska genomföra en objektiv och opartisk utvärdering av hur medlemsstaternas myndigheter genomför unionens politik enligt denna avdelning, särskilt för att främja en fullständig tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande. Europaparlamentet och de nationella parlamenten ska informeras om innehållet i och resultatet av utvärderingen. Artikel 61d En ständig kommitté ska inrättas i rådet för att se till att det operativa samarbetet inom unionen främjas och förstärks i frågor som rör den inre säkerheten. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 207 ska den främja samordningen av de åtgärder som vidtas av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Företrädare för unionens berörda organ och byråer får medverka i kommitténs arbete. Europaparlamentet och de nationella parlamenten ska informeras om arbetet. Artikel 61e Denna avdelning ska inte påverka medlemsstaternas ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten. Artikel 61f Medlemsstaterna får inbördes och på eget ansvar organisera sådana former för samarbete och samordning som de finner lämpliga mellan de behöriga avdelningarna vid sina administrationer med ansvar för att skydda den nationella säkerheten. Artikel 61g Rådet ska besluta om åtgärder för att säkerställa ett administrativt samarbete mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna på de områden som avses i denna avdelning och även mellan dessa myndigheter och kommissionen. Rådet ska besluta på förslag av kommissionen, om inte annat följer av artikel 61i, och efter att ha hört Europaparlamentet. Artikel 61h Om det är nödvändigt för att uppnå målen i artikel 61, när det gäller att förebygga och bekämpa terrorism och därmed sammanhängande verksamhet, ska Europaparlamentet och rådet genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa en ram för administrativa åtgärder avseende kapitalrörelser och betalningar, såsom frysning av tillgångar, finansiella medel eller ekonomiska vinster som tillhör, ägs eller innehas av fysiska eller juridiska personer, av grupper eller av enheter som inte är stater. Rådet ska på förslag av kommissionen besluta om åtgärder för att genomföra den ram som avses i första stycket. De akter som avses i denna artikel ska innehålla nödvändiga bestämmelser om rättsliga garantier. Artikel 61i De akter som avses i kapitlen 4 och 5, samt de åtgärder som avses i artikel 61g och som säkerställer ett administrativt samarbete på de områden som avses i dessa kapitel, ska antas   a)   på förslag av kommissionen, eller   b)   på initiativ av en fjärdedel av medlemsstaterna.”

”KAPITEL 2 POLITIK SOM GÄLLER GRÄNSKONTROLL, ASYL OCH INVANDRING Artikel 62 1.   Unionen ska utforma en politik med syftet att   a)   säkerställa att det inte förekommer någon kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, när de passerar de inre gränserna,   b)   säkerställa kontroll av personer och en effektiv övervakning i fråga om passage av de yttre gränserna,   c)   stegvis införa ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna. 2.   Vid tillämpning av punkt 1 ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder om   a)   den gemensamma politiken för viseringar och andra uppehållstillstånd för kortare tid,   b)   kontroll av de personer som passerar de yttre gränserna,   c)   villkoren för att medborgare i tredjeländer ska få resa fritt inom unionen under en kortare tid,   d)   alla nödvändiga åtgärder för att stegvis upprätta ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna,   e)   slopad kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, när de passerar de inre gränserna. 3.   Om en åtgärd från unionens sida är nödvändig för att underlätta utövandet av den rätt som avses i artikel 17.2 a, och om inte befogenheter för detta ändamål föreskrivs i fördragen, får rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande anta bestämmelser om pass, identitetskort, bevis om uppehållstillstånd eller andra jämförbara dokument. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. 4.   Denna artikel ska inte påverka medlemsstaternas befogenheter att fastställa sina geografiska gränser i enlighet med internationell rätt. Artikel 63 1.   Unionen ska utforma en gemensam politik avseende asyl, subsidiärt skydd och tillfälligt skydd i syfte att erbjuda en lämplig status till alla tredjelandsmedborgare som har behov av internationellt skydd och att säkerställa principen om ’non-refoulement’. Denna politik ska överensstämma med Genèvekonventionen av den 28 juli 1951, med protokollet av den 31 januari 1967 om flyktingars rättsliga ställning och med andra tillämpliga fördrag. 2.   Vid tillämpning av punkt 1 ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder om ett gemensamt europeiskt asylsystem som omfattar   a)   en enhetlig asylstatus för tredjelandsmedborgare som ska gälla i hela unionen,   b)   en enhetlig status för subsidiärt skydd för de tredjelandsmedborgare som, utan att beviljas europeisk asyl, har behov av internationellt skydd,   c)   ett gemensamt system, i händelse av en massiv tillströmning, för tillfälligt skydd för fördrivna personer,   d)   gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla enhetlig asylstatus eller subsidiärt skydd,   e)   kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om asyl eller subsidiärt skydd,   f)   normer för mottagande av personer som söker asyl eller subsidiärt skydd,   g)   partnerskap och samarbete med tredjeländer för att hantera flöden av personer som söker asyl eller subsidiärt eller tillfälligt skydd. 3.   Om en eller flera medlemsstater försätts i en nödsituation med plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer, får rådet på förslag av kommissionen besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den eller de medlemsstater som berörs. Rådet ska besluta efter att ha hört Europaparlamentet. Artikel 63a 1.   Unionen ska utforma en gemensam invandringspolitik i syfte att i alla lägen säkerställa en effektiv förvaltning av migrationsströmmarna, en rättvis behandling av tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i medlemsstaterna samt förebyggande av och förstärkt bekämpning av olaglig invandring och människohandel. 2.   Vid tillämpning av punkt 1 ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder på följande områden:   a)   Villkor för inresa och vistelse, normer för medlemsstaternas utfärdande av visering och uppehållstillstånd för längre tid, inbegripet sådana som avser familjeåterförening.   b)   Fastställande av rättigheterna för tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i en medlemsstat, inbegripet villkoren för fri rörlighet och vistelse i övriga medlemsstater.   c)   Olaglig invandring och olaglig vistelse, inbegripet avvisning, utvisning och återvändande av personer som vistas olagligt.   d)   Bekämpning av människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn. 3.   Unionen får med tredjeländer ingå avtal med syftet att de tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller som inte längre uppfyller villkoren för inresa, närvaro eller vistelse på en medlemsstats territorium ska återtas i sina ursprungsländer eller de länder de kommer från. 4.   Europaparlamentet och rådet får i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva åtgärder för att stimulera och stödja medlemsstaternas verksamhet för att främja integrationen av tredjelandsmedborgare som vistas lagligen på deras territorium; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar. 5.   Denna artikel ska inte inverka på medlemsstaternas rätt att bestämma hur många tredjelandsmedborgare som får beviljas inresa från ett tredjeland till deras territorium för att där söka sysselsättning som arbetstagare eller egenföretagare. Artikel 63b Den unionspolitik som avses i detta kapitel och dess genomförande ska styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, även i finansiellt avseende, mellan medlemsstaterna. Varje gång det är nödvändigt ska de unionsakter som antas enligt detta kapitel innehålla lämpliga åtgärder för tillämpningen av denna princip.”

”KAPITEL 3 CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Artikel 65 1.   Unionen ska utveckla ett rättsligt samarbete i civilrättsliga frågor som har gränsöverskridande följder, vilket bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domstolsavgöranden och utomrättsliga avgöranden. Detta samarbete får inbegripa beslut om åtgärder om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar. 2.   Vid tillämpning av punkt 1, särskilt när det är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera väl, ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder för att säkerställa   a)   ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av domstolsavgöranden och utomrättsliga avgöranden samt verkställigheten av dessa,   b)   gränsöverskridande delgivning av rättegångshandlingar och utomrättsliga handlingar,   c)   förenlighet mellan tillämpliga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet,   d)   samarbete som rör bevisupptagning,   e)   faktisk tillgång till rättslig prövning,   f)   undanröjande av hinder mot väl fungerande civilrättsliga förfaranden, vid behov genom att främja förenligheten mellan de civilprocessrättsliga regler som är tillämpliga i medlemsstaterna,   g)   utveckling av alternativa metoder för att lösa tvister,   h)   stöd till utbildning av domare och övrig personal inom rättsväsendet. 3.   Med avvikelse från punkt 2 ska åtgärder som rör familjerätten och som har gränsöverskridande följder föreskrivas av rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Rådet får på förslag av kommissionen anta ett beslut där det anges vilka aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder och som kan bli föremål för akter som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Det förslag som avses i andra stycket ska översändas till de nationella parlamenten. Om en invändning från ett nationellt parlament har meddelats inom sex månader från detta översändande, ska beslutet inte antas. I avsaknad av invändningar får rådet anta beslutet.”

”KAPITEL 4 STRAFFRÄTTSLIGT SAMARBETE Artikel 69a 1.   Det straffrättsliga samarbetet inom unionen ska bygga på principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden och inbegripa en tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar på de områden som avses i punkt 2 och artikel 69b. Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder för att   a)   fastställa regler och förfaranden för att säkerställa att alla former av domar och rättsliga avgöranden erkänns i hela unionen,   b)   förebygga och lösa behörighetskonflikter mellan medlemsstaterna,   c)   stödja utbildningen av domare och övrig personal inom rättsväsendet,   d)   underlätta samarbetet mellan rättsliga eller likvärdiga myndigheter i medlemsstaterna inom ramen för lagföring och verkställighet av beslut. 2.   Om det är nödvändigt för att underlätta det ömsesidiga erkännandet av domar och rättsliga avgöranden samt polissamarbete och rättsligt samarbete i sådana straffrättsliga frågor som har en gränsöverskridande dimension, får Europaparlamentet och rådet genom direktiv i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa minimiregler. I dessa minimiregler ska skillnaderna mellan medlemsstaternas rättsliga traditioner och rättssystem beaktas. De ska omfatta   a)   ömsesidig tillåtlighet av bevis mellan medlemsstaterna,   b)   personers rättigheter vid det straffrättsliga förfarandet,   c)   brottsoffers rättigheter,   d)   andra specifika delar av det straffrättsliga förfarandet, vilka rådet i förväg har reglerat genom ett beslut; vid antagandet av detta beslut ska rådet besluta med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande. Antagande av de minimiregler som avses i denna punkt ska inte hindra medlemsstaterna från att behålla eller införa en högre skyddsnivå för personer. 3.   Om en rådsmedlem anser att ett utkast till direktiv enligt punkt 2 skulle negativt påverka grundläggande aspekter av dennes straffrättsliga system, får den rådsmedlemmen begära att utkastet till direktiv överlämnas till Europeiska rådet. I detta fall ska det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillfälligt upphävas. Efter diskussion, och om konsensus uppnås, ska Europeiska rådet inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet hänskjuta utkastet till rådet, varvid det tillfälliga upphävandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet avbryts. Om ingen enighet uppnås och om minst nio medlemsstater önskar upprätta ett fördjupat samarbete på grundval av utkastet till direktiv, ska de inom samma tidsfrist underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen om detta. I detta fall ska det bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete enligt artikel 10.2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 280d.1 i det här fördraget anses vara beviljat och bestämmelserna om fördjupat samarbete ska tillämpas. Artikel 69b 1.   Europaparlamentet och rådet får genom direktiv i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom områden med särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag till följd av brottens karaktär eller effekter eller av ett särskilt behov av att bekämpa dem på gemensamma grunder. Detta gäller följande områden av brottslighet: terrorism, människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn, olaglig narkotikahandel, olaglig handel med vapen, penningtvätt, korruption, förfalskning av betalningsmedel, it-brottslighet och organiserad brottslighet. Med hänsyn till brottslighetens utveckling får rådet anta ett beslut där andra områden av brottslighet anges som uppfyller de kriterier som avses i denna punkt. Rådet ska besluta med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande. 2.   Om en tillnärmning av medlemsstaternas straffrättsliga lagar och andra författningar visar sig nödvändig för att säkerställa att unionens politik på ett område som omfattas av harmoniseringsåtgärder ska kunna genomföras effektivt, får minimiregler för fastställande av brottsrekvisit och påföljder på det berörda området meddelas i direktiv. Dessa direktiv ska antas enligt samma ordinarie eller särskilda lagstiftningsförfarande som använts för beslutet om harmoniseringsåtgärderna i fråga, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 61i. 3.   Om en rådsmedlem anser att ett utkast till direktiv enligt punkt 1 eller 2 skulle negativt påverka grundläggande aspekter av dennes straffrättsliga system, får den rådsmedlemmen begära att utkastet till direktiv överlämnas till Europeiska rådet. I detta fall ska det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillfälligt upphävas. Efter diskussion, och om konsensus uppnås, ska Europeiska rådet inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet hänskjuta utkastet till rådet, varvid det tillfälliga upphävandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet avbryts. Om ingen enighet uppnås och om minst nio medlemsstater önskar upprätta ett fördjupat samarbete på grundval av utkastet till direktiv, ska de inom samma tidsfrist underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen om detta. I detta fall ska det bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete som avses i artikel 10.2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 280d.1 i det här fördraget anses vara beviljat, och bestämmelserna om fördjupat samarbete ska tillämpas. Artikel 69c Europaparlamentet och rådet får i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva åtgärder för att uppmuntra och stödja medlemsstaternas åtgärder när det gäller att förebygga brottslighet; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar. Artikel 69d 1.   Eurojusts uppgift ska vara att stödja och stärka samordning och samarbete mellan de nationella myndigheter som har till uppgift att utreda och lagföra allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater eller som det krävs lagföring för på gemensamma grunder, på grundval av operationer som genomförs och information som lämnas av myndigheterna i medlemsstaterna och av Europol. Europaparlamentet och rådet ska i detta hänseende, genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, reglera Eurojusts struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter. Dessa uppgifter får omfatta   a)   inledande av brottsutredningar och förslag till inledande av lagföringsförfaranden som genomförs av de behöriga nationella myndigheterna, särskilt de som gäller brott som skadar unionens ekonomiska intressen,   b)   samordning av de utredningar och lagföringsförfaranden som avses i led a,   c)   stärkande av det rättsliga samarbetet, bland annat genom lösning av behörighetskonflikter och nära samarbete med det europeiska rättsliga nätverket. Dessa förordningar ska även fastställa villkoren för deltagande av Europaparlamentet och de nationella parlamenten i utvärderingen av Eurojusts verksamhet. 2.   Inom ramen för de lagföringsförfaranden som avses i punkt 1 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 69e ska de formella processrättsliga åtgärderna vidtas av behöriga nationella tjänstemän. Artikel 69e 1.   För att bekämpa brott som skadar unionens ekonomiska intressen får rådet genom förordningar i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande inrätta en europeisk åklagarmyndighet som baseras på Eurojust. Rådet ska besluta med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande. Om enhällighet inte kan nås, får en grupp om minst nio medlemsstater begära att utkastet till förordning överlämnas till Europeiska rådet. I detta fall ska förfarandet i rådet tillfälligt upphävas. Efter diskussion, och om konsensus uppnås, ska Europeiska rådet inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet hänskjuta utkastet till rådet för antagande. Om ingen enighet uppnås och om minst nio medlemsstater önskar upprätta ett fördjupat samarbete på grundval av utkastet till förordning, ska de inom samma tidsfrist underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen om detta. I detta fall ska det bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete som avses i artikel 10.2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 280d.1 i det här fördraget anses vara beviljat, och bestämmelserna om fördjupat samarbete ska tillämpas. 2.   Den europeiska åklagarmyndigheten är behörig att, i förekommande fall i samverkan med Europol, utreda och lagföra gärningsmän och andra medverkande som har begått brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med den förordning som avses i punkt 1. Myndigheten ska föra talan för dessa brott vid medlemsstaternas behöriga domstolar. 3.   De förordningar som avses i punkt 1 ska innehålla stadgan för den europeiska åklagarmyndigheten, villkoren för dess verksamhet, de processrättsliga reglerna för denna verksamhet, liksom regler om tillåtligheten av bevisning och regler för domstolskontroll av de processuella åtgärder som myndigheten beslutar när den utövar sin verksamhet. 4.   Europeiska rådet får samtidigt eller senare anta ett beslut om ändring av punkt 1 i syfte att utsträcka den europeiska åklagarmyndighetens befogenheter till att även omfatta kampen mot den grova brottslighet som har ett gränsöverskridande inslag och, som en följd av detta, om ändring av punkt 2 när det gäller gärningsmän och andra medverkande som begått grova brott som påverkar mer än en medlemsstat. Europeiska rådet ska besluta med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande och efter att ha hört kommissionen.”

”KAPITEL 5 POLISSAMARBETE Artikel 69f 1.   Unionen ska utveckla ett polissamarbete mellan alla behöriga myndigheter i medlemsstaterna, inbegripet polisen, tullen och andra brottsbekämpande organ som är specialiserade på att förebygga, upptäcka och utreda brott. 2.   Vid tillämpning av punkt 1 får Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva åtgärder om   a)   insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av relevant information,   b)   stöd till utbildning av personal samt samarbete om personalutbyte, utrustning och kriminalteknisk forskning,   c)   gemensam utredningsteknik i samband med upptäckt av allvarliga former av organiserad brottslighet. 3.   Rådet får i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande föreskriva åtgärder om operativt samarbete mellan de myndigheter som avses i denna artikel. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Om enhällighet inte kan nås, får en grupp om minst nio medlemsstater begära att utkastet till åtgärder överlämnas till Europeiska rådet. I detta fall ska förfarandet i rådet tillfälligt upphävas. Efter diskussion, och om konsensus uppnås, ska Europeiska rådet inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet hänskjuta utkastet till rådet för antagande. Om ingen enighet uppnås och om minst nio medlemsstater önskar upprätta ett fördjupat samarbete på grundval av utkastet till åtgärder, ska de inom samma tidsfrist underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen om detta. I detta fall ska det bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete som avses i artikel 10.2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 280d.1 i det här fördraget anses vara beviljat, och bestämmelserna om fördjupat samarbete ska tillämpas. Det särskilda förfarande som anges i andra och tredje styckena ska inte tillämpas på akter som innebär en utveckling av Schengenregelverket. Artikel 69g 1.   Europols uppgift ska vara att stödja och stärka medlemsstaternas polismyndigheters och andra brottsbekämpande organs insatser samt deras ömsesidiga samarbete för att förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater, terrorism och sådana former av brottslighet som skadar ett gemensamt intresse som omfattas av unionens politik. 2.   Europaparlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet reglera Europols struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter. Dessa uppgifter får omfatta   a)   insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av information, särskilt från medlemsstaternas myndigheter eller från ett tredjelands myndigheter eller från utomstående organ,   b)   samordning, organisering och genomförande av utredningar och operativa insatser tillsammans med medlemsstaternas behöriga myndigheter eller inom gemensamma utredningsgrupper, i förekommande fall i samverkan med Eurojust. Dessa förordningar ska även fastställa närmare bestämmelser för den kontroll av Europols verksamhet som Europaparlamentet utför under medverkan av de nationella parlamenten. 3.   Europols alla operativa insatser ska genomföras i samverkan och i samförstånd med myndigheterna i den eller de medlemsstater vars territorium berörs. Tvångsåtgärder får genomföras endast av de behöriga nationella myndigheterna. Artikel 69h Rådet ska i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande fastställa på vilka villkor och inom vilka gränser som de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som avses i artiklarna 69a och 69f får agera på en annan medlemsstats territorium i samverkan och i samförstånd med myndigheterna i denna medlemsstat. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.”

2.   Vid beslut om de åtgärder som avses i punkt 1 ska sådana fall beaktas där tillämpningen av åtgärderna skulle kunna få allvarliga återverkningar på levnadsstandarden och sysselsättningen i vissa regioner samt på utnyttjandet av transportmedel.”

a)   I punkt 1 ska orden ”Vid transporter inom gemenskapen ska all sådan diskriminering avskaffas, …” ersättas med ”Vid transporter inom unionen ska all sådan diskriminering vara förbjuden …”.

b)   I punkt 2 ska ordet ”rådet” ersättas med ”Europaparlamentet och rådet”.

c)   I punkt 3 första stycket ska orden ”Ekonomiska och sociala kommittén” ersättas med ”Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén”.

”Fem år efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget får rådet på förslag av kommissionen anta ett beslut om upphävande av denna artikel.”

2.   Europaparlamentet och rådet får i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa lämpliga bestämmelser för sjöfart och luftfart. De ska besluta efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.”

3.   Kommissionen får anta förordningar avseende de avtalskategorier för vilka rådet har antagit en förordning eller ett direktiv i enlighet med artikel 83.2 b.”

a)   Följande fras ska läggas till i slutet av punkt 2 c:      ”Fem år efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget får rådet på förslag av kommissionen anta ett beslut om upphävande av denna punkt.”

b)   I punkt 3 ska följande läggas till i slutet av led a: ”… och i de regioner som avses i artikel 299, med hänsyn till deras strukturella, ekonomiska och sociala situation,”.

4.   Kommissionen får anta förordningar avseende de kategorier av statligt stöd som rådet i enlighet med artikel 89 har fastställt som möjliga att undanta från förfarandet i punkt 3 i den här artikeln.”

a)   I början av punkt 1 ska orden ”Med avvikelse från artikel 94 och” utgå.

b)   I början av punkt 4 ska orden ”Om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd …” ersättas med ”Om en medlemsstat, efter det att Europaparlamentet och rådet, rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd, …”.

c)   I början av punkt 5 ska orden ”Dessutom gäller, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 4, att om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd …” ersättas med ”Dessutom gäller, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 4, att om en medlemsstat efter det att Europarlamentet och rådet, rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd …”.

d)   I punkt 10 ska orden ”ett kontrollförfarande från gemenskapens sida” ersättas med ”ett kontrollförfarande från unionens sida”.

”Artikel 97a Inom ramen för den inre marknadens upprättande eller funktion ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva åtgärder för att skapa europeiska rättigheter som säkerställer ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i unionen och för att upprätta centraliserade system för beviljande av tillstånd, samordning och kontroll på unionsnivå. Rådet ska i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande med hjälp av förordningar fastställa bestämmelser om språkanvändningen i samband med dessa europeiska rättigheter. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.”

a)   I punkt 1 ska orden ”och enligt den tidsplan” utgå och [ingen ändring i den svenska versionen].

b)   I punkt 2 ska orden ”Parallellt härmed och i enlighet med detta fördrag samt den tidsplan och de förfaranden som anges i fördraget skall denna verksamhet omfatta en oåterkallelig låsning av växelkurserna som skall leda till att en gemensam valuta, ecun, införs och till …” ersättas med ”Parallellt med detta och på de villkor och enligt de förfaranden som anges i fördragen ska denna verksamhet omfatta en gemensam valuta, euron, och leda till …”.

a)   Punkt 4 första stycket första meningen ska ersättas med följande två meningar:      ”Om det inom ramen för förfarandet enligt punkt 3 visar sig att en medlemsstats ekonomiska politik inte är förenlig med de allmänna riktlinjer som avses i punkt 2, eller att det finns risk för att denna politik kan äventyra den ekonomiska och monetära unionens funktion, får kommissionen varna den berörda medlemsstaten. Rådet får på rekommendation av kommissionen lämna de rekommendationer som behövs till den berörda medlemsstaten.”

b)   Punkt 4 andra stycket ska betecknas punkt 5, och nuvarande punkt 5 ska betecknas punkt 6.

c)   I punkt 4 ska följande två nya stycken införas:      ”Inom ramen för denna punkt ska rådet besluta utan att beakta rösten från den rådsmedlem som företräder den berörda medlemsstaten.Kvalificerad majoritet av övriga rådsmedlemmar ska definieras i enlighet med artikel 205.3 a.”

d)   I punkt 5, nuvarande punkt 6, ska orden ”Rådet kan enligt förfarandet i artikel 252 anta närmare föreskrifter …” ersättas med följande: ”Europaparlamentet och rådet får genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet anta närmare bestämmelser …” och orden ”i denna artikel” ska utgå.

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av övriga förfaranden som föreskrivs i fördragen får rådet på förslag av kommissionen i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna besluta om lämpliga åtgärder med hänsyn till den ekonomiska situationen, särskilt om det uppstår allvarliga försörjningsproblem i fråga om vissa varor, särskilt på energiområdet.”

2.   Om det behövs, får rådet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet närmare ange hur de förbud som avses i artiklarna 101 och 102 samt i den här artikeln ska tillämpas.”

a)   Punkt 5 ska ersättas med följande:      5.   Om kommissionen anser att det föreligger eller kan uppstå ett alltför stort underskott i en medlemsstat, ska den avge ett yttrande till den medlemsstaten och informera rådet om detta.”

b)   I punkt 6 ska ordet ”rekommendation” ersättas med ordet ”förslag”.

c)   I punkt 7 ska första meningen ersättas med ”Om det enligt punkt 6 slås fast att ett alltför stort underskott föreligger, ska rådet utan oberättigat dröjsmål på rekommendation av kommissionen ge rekommendationer till den berörda medlemsstaten för att denna ska åtgärda situationen inom en viss tid.”

d)   [Ingen ändring i den svenska versionen.]

e)   I punkt 12 första meningen ska orden ”sina beslut” ersättas med ”sina beslut eller rekommendationer”.

f)   Punkt 13 ska ersättas med följande:      13.   När rådet fattar sådana beslut eller rekommendationer som avses i punkterna 8, 9, 11 och 12, ska det besluta på rekommendation av kommissionen. När rådet beslutar om de åtgärder som avses i punkterna 6–9, 11 och 12, ska det besluta utan att beakta rösten från den rådsmedlem som företräder den berörda medlemsstaten. Kvalificerad majoritet av övriga rådsmedlemmar ska definieras i enlighet med artikel 205.3 a.”

g)   I punkt 14 tredje stycket ska orden ”före den 1 januari 1994” utgå.

a)   I punkt 1 första meningen ska förkortningen ”ECBS” ersättas med ”Europeiska centralbankssystemet, nedan kallat ECBS,”.

b)   I punkt 2 andra strecksatsen ska hänvisningen till artikel 111 ersättas med en hänvisning till artikel 188o.

c)   Punkt 6 ska ersättas med följande:      6.   Rådet får, genom förordningar i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, med enhällighet och efter att ha hört Europaparlamentet och Europeiska centralbanken, tilldela Europeiska centralbanken särskilda uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut och andra finansinstitut med undantag av försäkringsföretag.”

a)   I punkt 1 första meningen ska orden ”tillåta sedelutgivning” ersättas med ”tillåta utgivning av eurosedlar”.

b)   I punkt 2 första meningen ska orden ”ge ut mynt” ersättas med ”ge ut euromynt”. I början av andra meningen ska orden ”Rådet får enligt förfarandet i artikel 252 och efter att ha hört ECB …” ersättas med orden: ”Rådet får, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Europeiska centralbanken, ...”.

a)   Punkterna 1 och 2 ska utgå, och punkterna 3, 4, 5 och 6 ska betecknas punkterna 1, 2, 3 och 4.

b)   I punkt 4, numera punkt 2, ska orden ”ECBS-stadgan” ersättas med följande: ”Stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, nedan kallad stadgan för ECBS och ECB,”.

c)   Punkt 5, numera punkt 3, ska ersättas med följande:      3.   Artiklarna 5.1, 5.2, 5.3, 17, 18, 19.1, 22, 23, 24, 26, 32.2, 32.3, 32.4, 32.6, 33.1 a och 36 i stadgan för ECBS och ECB får ändras av Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. De ska fatta beslut antingen på rekommendation av Europeiska centralbanken och efter att ha hört kommissionen, eller på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europeiska centralbanken.”

”Artikel 111a Utan att det påverkar Europeiska centralbankens behörighetsområde ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva nödvändiga åtgärder när det gäller användningen av euron som gemensam valuta. Dessa ska beslutas efter det att Europeiska centralbanken har hörts.”

a)   I punkt 1 första stycket ska orden ”monetär kommitté med rådgivande ställning” ersättas med ”ekonomisk och finansiell kommitté”.

b)   I punkt 1 ska andra och tredje styckena utgå.

c)   I punkt 2 ska första stycket utgå. I tredje stycket ska hänvisningen till artikel 99.2, 99.3, 99.4 och 99.5 ersättas med en hänvisning till artikel 99.2, 99.3, 99.4 och 99.6, och hänvisningarna till artikel 122.2 och artikel 123.4 och 123.5 ska ersättas med en hänvisning till artikel 117a.2 och 117a.3.

d)   I punkt 4 ska hänvisningarna till artiklarna 122 och 123 ersättas med en hänvisning till artikel 116a.

”KAPITEL 3a SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR DE MEDLEMSSTATER SOM HAR EURON SOM VALUTA Artikel 115a 1.   För att den ekonomiska och monetära unionen ska fungera smidigt, och i enlighet med tillämpliga bestämmelser i fördragen, ska rådet i enlighet med det tillämpliga förfarandet bland dem som anges i artiklarna 99 och 104, med undantag för det förfarande som anges i artikel 104.14, besluta om åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta för att   a)   stärka samordningen och övervakningen av dessa staters budgetdisciplin,   b)   för dessa medlemsstater utarbeta riktlinjer för den ekonomiska politiken och se till att de överensstämmer med de riktlinjer som har antagits för hela unionen, samt se till att de övervakas. 2.   När det gäller de åtgärder som avses i punkt 1 får endast de rådsmedlemmar delta i omröstningen som företräder medlemsstater som har euron som valuta. Kvalificerad majoritet av dessa rådsmedlemmar ska definieras i enlighet med artikel 205.3 a. Artikel 115b Närmare bestämmelser för möten mellan ministrar i de medlemsstater som har euron som valuta ska fastställas i ett protokoll om eurogruppen. Artikel 115c 1.   I syfte att säkerställa eurons plats i det internationella valutasystemet ska rådet på förslag av kommissionen anta ett beslut om fastställande av gemensamma ståndpunkter avseende frågor som är av särskilt intresse för den ekonomiska och monetära unionen inom de behöriga internationella finansinstitutionerna och finanskonferenserna. Rådet ska besluta efter att ha hört Europeiska centralbanken. 2.   Rådet får på förslag av kommissionen besluta om lämpliga åtgärder för att säkerställa en enad representation inom de berörda internationella finansinstitutionerna och finanskonferenserna. Rådet ska besluta efter att ha hört Europeiska centralbanken. 3.   När det gäller de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 får endast de rådsmedlemmar delta i omröstningen som företräder medlemsstater som har euron som valuta. Kvalificerad majoritet av dessa rådsmedlemmar ska definieras i enlighet med artikel 205.3 a.”

”Artikel 116a 1.   De medlemsstater beträffande vilka rådet inte har beslutat att de uppfyller de nödvändiga villkoren för införandet av euron betecknas nedan som medlemsstater med undantag. 2.   Följande bestämmelser i fördragen ska inte tillämpas på medlemsstater med undantag:   a)   Antagande av de delar av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som rör euroområdet generellt (artikel 99.2).   b)   Tvingande medel för att avhjälpa alltför stora underskott (artikel 104.9 och 104.11).   c)   Målen och uppgifterna för ECBS (artikel 105.1, 105.2, 105.3 och 105.5).   d)   Euroutgivning (artikel 106).   e)   Europeiska centralbankens akter (artikel 110).   f)   Åtgärder som gäller användningen av euron (artikel 111a).   g)   Avtal om valuta och andra åtgärder i fråga om valutapolitiken (artikel 188o).   h)   Utnämning av ledamöterna i Europeiska centralbankens direktion (artikel 245b.2).   i)   Beslut om fastställande av gemensamma ståndpunkter avseende frågor som är av särskild betydelse för den ekonomiska och monetära unionen inom de behöriga internationella finansinstitutionerna och finanskonferenserna (artikel 115c.1).   j)   Åtgärder för att säkerställa en enad representation inom de internationella finansinstitutionerna och finanskonferenserna (artikel 115c.2). I de artiklar som avses i leden a–j ska därför med medlemsstater avses medlemsstater som har euron som valuta. 3.   Medlemsstater med undantag och deras nationella centralbanker ska undantas från rättigheter och skyldigheter inom ramen för ECBS, i enlighet med kapitel IX i stadgan för ECBS och ECB. 4.   Rådsmedlemmar som företräder medlemsstater med undantag får inte rösta när rådet beslutar om åtgärder enligt de artiklar som räknas upp i punkt 2 samt i följande fall:   a)   Rekommendationer till de medlemsstater som har euron som valuta inom ramen för det multilaterala övervakningsförfarandet, inbegripet rekommendationer om stabilitetsprogrammen och varningarna (artikel 99.4).   b)   Åtgärder avseende alltför stora underskott när det gäller de medlemsstater som har euron som valuta (artikel 104.6, 104.7, 104.8, 104.12 och 104.13). Kvalificerad majoritet av övriga rådsmedlemmar ska definieras i enlighet med artikel 205.3 a.”

a)   Dess punkt 1 ska ha samma lydelse som punkt 1 i artikel 121, med följande ändringar:   i)   I hela punkten ska ”EMI” ersättas med ”Europeiska centralbanken”.   ii)   I början av första stycket ska följande ord införas: ”Minst en gång vartannat år eller på begäran av en medlemsstat med undantag, ska …”. Ordet ”skall” i den första meningen ska utgå.   iii)   I första stycket första meningen ska orden ”… hur medlemsstaterna fullgör sina förpliktelser ...” ersättas med ”... hur medlemsstaterna med undantag fullgör sina förpliktelser ...”.   iv)   I första stycket andra meningen ska orden ”... varje medlemsstats nationella lagstiftning ...” ersättas med ”... den nationella lagstiftningen i var och en av dessa medlemsstater …”, och orden ”i detta fördrag” utgår.   v)   I första stycket tredje strecksatsen [ingen ändring i den svenska versionen], och orden ”… i förhållande till någon annan medlemsstats valuta” ska ersättas med ”… i förhållande till euron.”.   vi)   I första stycket fjärde strecksatsen ska ordet ”medlemsstaten” ersättas med ”en medlemsstat med undantag”, och orden ”i Europeiska monetära systemets växelkursmekanism” ska ersättas med ”i växelkursmekanismen”.   vii)   I andra stycket ska orden ”ecuns utveckling,” utgå.

b)   Dess punkt 2 ska ha samma lydelse som artikel 122.2 andra meningen, med följande ändringar:   i)   I slutet ska orden ”i artikel 121.1” ersättas med ”i punkt 1”.   ii)   Följande nya andra och tredje stycken ska läggas till:      ”Rådet ska besluta på rekommendation från en kvalificerad majoritet av de rådsmedlemmar som företräder medlemsstater som har euron som valuta. Dessa medlemmar ska besluta inom sex månader efter det att rådet mottagit kommissionens förslag.Kvalificerad majoritet av dessa rådsmedlemmar ska definieras i enlighet med artikel 205.3 a.”

c)   Dess punkt 3 ska ha samma lydelse som artikel 123.5, med följande ändringar:   i)   I början av punkten ska orden ”Om beslut fattas i enlighet med förfarandet i artikel 122.2 om att upphäva ett undantag, …” ersättas med ”Om det i enlighet med förfarandet i punkt 2 beslutas att ett undantag ska upphävas, ...”.   ii)   Orden ”fastställa den kurs …” ska ersättas med ”oåterkalleligen fastställa den kurs ...”.

a)   Dess punkt 1 ska ha samma lydelse som artikel 123.3. Orden ”i detta fördrag” ska utgå.

b)   Dess punkt 2 ska ha samma lydelse som de fem första strecksatserna i artikel 117.2; de fem strecksatserna ska ändras enligt nedan och föregås av följande inledningsfras:      ”Om och så länge som det finns medlemsstater med undantag, ska Europeiska centralbanken när det gäller dessa medlemsstater”.   i)   I tredje strecksatsen ska orden ”Europeiska monetära systemets” ersättas med ”växelkursmekanismens”.   ii)   Femte strecksatsen ska ersättas med följande:      —   ”—   utöva de uppgifter som Europeiska fonden för monetärt samarbete tidigare hade och som därefter har tagits över av Europeiska monetära institutet.”

a)   Orden ”Fram till början av den tredje etappen ska varje medlemsstat behandla …” ska ersättas med ”Varje medlemsstat med undantag ska behandla …”.

b)   Orden ”… Europeiska monetära systemet (EMS) och från utvecklingen av ecun samt beakta gällande befogenheter på detta område.” ska ersättas med ”… växelkursmekanismen.”.

a)   I punkt 1 ska orden ”med undantag” införas efter ”en medlemsstat” i första stycket och efter ”en medlemsstat” i andra stycket, och orden ”det gradvisa” i första stycket ska utgå.

b)   I punkt 2 a ska orden ”med undantag” införas efter ”medlemsstaterna”, och i punkt 2 b ska orden ”den stat som befinner sig i svårigheter …” ersättas med ”en medlemsstat med undantag som befinner sig i svårigheter …”.

c)   I punkt 3 ska orden ”skall kommissionen bemyndiga den stat som befinner sig i svårigheter …” ersättas med ”ska kommissionen bemyndiga en medlemsstat med undantag som befinner sig i svårigheter ...”.

d)   Punkt 4 ska utgå.

a)   I punkt 1 ska orden ”får den berörda medlemsstaten … vidta …” ska ersättas med ”får en medlemsstat med undantag … vidta …”.

b)   I punkt 3 ska ordet ”yttrande” ersättas med ”rekommendation”, och ordet ”staten” ska ersättas med ”medlemsstaten”.

c)   Punkt 4 ska utgå.

Artiklarna 132 och 134 ska upphöra att gälla.

”Artikel 136a Unionen ska erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och därvid ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Den ska underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter med respekt för deras självständighet. Det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning ska bidra till den dialogen.”

a)   I punkt 2 första stycket inledningsfrasen ska ordet ”rådet” ersättas med ”Europaparlamentet och rådet”, och [ingen ändring i den svenska versionen]; andra stycket första meningen ska delas upp i två stycken på följande sätt:      ”Europaparlamentet och rådet ska besluta i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.På de områden som avses i punkt 1 c, d, f och g ska rådet besluta i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, med enhällighet och efter att ha hört Europaparlamentet och nämnda kommittéer.” Andra stycket andra meningen ska utgöra sista stycket och orden ”i denna artikel” ska utgå.

b)   I punkt 3 första stycket ska följande ord läggas till i slutet ”… eller, i förekommande fall, ett beslut som rådet har antagit i enlighet med artikel 139.” I andra stycket ska orden ”ett direktiv ska vara genomfört enligt artikel 249,” ersättas med ”… ett direktiv eller ett beslut ska vara införlivat eller genomfört,” och orden ”... eller beslutet” ska läggas till i slutet av stycket.

a)   I första stycket ska följande mening läggas till i slutet: ”Europaparlamentet ska informeras.”

b)   I andra stycket ska de inledande orden ”Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet utom när avtalet …” ersättas med ”Rådet ska besluta med enhällighet när avtalet …”, och sista meningen ska utgå.

a)   I punkt 1 ska följande stycke läggas till:      ”Unionen ska bidra till att främja europeiska idrottsfrågor och ska då beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion.”

b)   I punkt 2 ska orden ”… och stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv” läggas till i slutet av femte strecksatsen; följande strecksats ska läggas till som sista strecksats:      —   ”—   utveckla idrottens europeiska dimension genom att främja rättvisa och öppenhet i idrottstävlingar och samarbetet mellan organisationer och myndigheter med ansvar för idrott samt genom att skydda idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet, särskilt när det gäller de yngsta utövarna.”

c)   I punkt 3 ska orden ”på utbildningsområdet” ersättas med ”på utbildnings- och idrottsområdena”.

d)   I inledningsfrasen i punkt 4 ska ordet ”rådet” utgå, och första strecksatsen ska inledas med orden ”Europaparlamentet och rådet i enlighet med …”. Andra strecksatsen ska ersättas med orden ”rådet på förslag av kommissionen anta rekommendationer ...”.

a)   I inledningsfrasen ska ordet ”rådet” utgå.

b)   I första strecksatsen ska första frasen inledas med orden ”Europaparlamentet och rådet i enlighet med …”, och frasen efter semikolonet ska utgå.

c)   I andra strecksatsen ska orden ”genom enhälligt beslut” utgå, och strecksatsen ska inledas med ordet ”rådet ...”.

a)   I punkt 1 andra stycket ska orden ”människors hälsa” ersättas med ”den fysiska och mentala hälsan”, och i slutet av stycket ska följande ord läggas till: ”, liksom övervakning av, tidig varning för och bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.”

b)   I punkt 2 första stycket ska följande mening läggas till i slutet: ”Den ska särskilt främja sådant samarbete medlemsstaterna emellan som syftar till att förbättra komplementariteten hos deras hälso- och sjukvård i gränsregionerna.”

c)   I punkt 2 andra stycket ska följande ord läggas till i slutet: ”…, särskilt initiativ med syftet att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa praxis och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering. Europaparlamentet ska informeras fullt ut.”

d)   Punkt 4 ska ändras på följande sätt:   i)   I första stycket, inledande frasen, ska följande mening läggas till i början: ”Med avvikelse från artiklarna 2a.5 och 2e a och i enlighet med artikel 2c.2 k ska Europaparlamentet och rådet, ...”; orden ”…, för att klara av de gemensamma frågorna på säkerhetsområdet,” ska läggas till i slutet.   ii)   I led b ska orden ”med undantag från artikel 37” utgå.   iii)   Följande nya led c ska införas:        ”c)   Åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för läkemedel och medicintekniska produkter.”   iv)   Nuvarande led c ska betecknas punkt 5 och ersättas med följande:      5.   Europaparlamentet och rådet får också, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, besluta om stimulansåtgärder som syftar till att skydda och förbättra människors hälsa och särskilt för att bekämpa de stora gränsöverskridande folksjukdomarna, åtgärder för övervakning av, tidig varning för och bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, samt åtgärder som direkt avser skydd av folkhälsan när det gäller tobak och missbruk av alkohol; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.”

e)   Nuvarande punkt 4 andra stycket ska betecknas punkt 6, och punkt 5 ska betecknas punkt 7 och ersättas med följande:      7.   När unionen vidtar åtgärder ska den respektera medlemsstaternas ansvar för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik samt för att organisera och ge hälso- och sjukvård. Medlemsstaternas ansvarsområden inbegriper hälso- och sjukvårdsförvaltning och fördelning av de resurser som tilldelas denna. De åtgärder som avses i punkt 4 a får inte påverka nationella bestämmelser om donation eller medicinsk användning av organ och blod.”

a)   I punkt 2 ska följande ord läggas till i slutet: ”…, särskilt initiativ med syftet att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa praxis och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering. Europaparlamentet ska informeras fullt ut.”

b)   I punkt 3 första stycket ska följande ord läggas till i slutet av andra meningen: ”…; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.”

a)   I första stycket ska orden ”ekonomiska och sociala sammanhållning” ersättas med ”ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning”.

b)   I andra stycket ska orden ”eller öarna, inbegripet landsbygdsområdena” utgå.

c)   Följande nya stycke ska läggas till:      ”Bland de berörda regionerna ska särskild hänsyn tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.”

a)   I första stycket första meningen ska orden ”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 162 skall rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen, med Europaparlamentets samtycke …” ersättas med ”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 162 ska Europaparlamentet och rådet, genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet …”, och i andra meningen ska orden ”Rådet skall enligt samma förfarande också fastställa de allmänna regler ...” ersättas med ”Enligt samma förfarande ska också de allmänna regler fastställas ...”.

b)   I andra stycket ska orden ”av rådet” utgå.

c)   Tredje stycket ska utgå.

a)   Punkt 1 ska ersättas med följande:      1.   Unionen ska ha som mål att stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde med fri rörlighet för forskare, vetenskapliga rön och teknik, att främja utvecklingen av unionens konkurrensförmåga, inbegripet inom unionens industri, och att underlätta alla forskningsinsatser som anses nödvändiga enligt andra kapitel i fördragen.”

b)   I punkt 2 ska orden ”... främst i syfte att möjliggöra för företagen att fullt ut utnyttja den inre marknadens möjligheter, …” ersättas med ”… främst i syfte att möjliggöra för forskare att fritt samarbeta över gränserna och för företagen att fullt ut utnyttja den inre marknadens möjligheter, …”.

a)   I punkt 4 ska orden ”med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen” ersättas med ”i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande”.

b)   Följande nya punkt 5 ska läggas till:      5.   Som komplement till de i det fleråriga ramprogrammet angivna verksamheterna ska Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, föreskriva nödvändiga åtgärder för att genomföra det europeiska forskningsområdet.”

”Artikel 172a 1.   Unionen ska utarbeta en europeisk rymdpolitik för att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik. I detta syfte får unionen främja gemensamma initiativ, stödja forskning och teknisk utveckling samt samordna de nödvändiga insatserna för att utforska och utnyttja rymden. 2.   För att bidra till att förverkliga de mål som avses i punkt 1 ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som behövs och som kan få formen av ett europeiskt rymdprogram; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar. 3.   Unionen ska upprätta alla lämpliga kontakter med Europeiska rymdorganisationen. 4.   Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av övriga bestämmelser i denna avdelning.”

a)   I punkt 1 ska fjärde strecksatsen ersättas med följande:      —   ”—   Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.”

b)   I punkt 2 andra stycket ska orden ”ett kontrollförfarande på gemenskapsnivå” ersättas med ”ett kontrollförfarande på unionsnivå”.

c)   I punkt 4 första stycket ska sista meningen ”; avtalen ska förhandlas fram och ingås enligt artikel 300” utgå.

a)   I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:      ”Rådet får med enhällighet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, besluta att göra det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpligt på de områden som avses i första stycket.”

b)   I punkt 3 första stycket ska orden ”På andra områden skall rådet” ersättas med ”Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med”, och andra stycket ska ersättas med följande:      ”De åtgärder som behövs för att genomföra dessa program ska antas i enlighet med villkoren i punkt 1 eller punkt 2, beroende på det enskilda fallet.”

c)   I punkt 4 ska orden ”… vissa åtgärder av gemenskapskaraktär …” ersättas med ”… vissa åtgärder som antas av unionen …”.

d)   I punkt 5 ska orden ”skall rådet, utan att det påverkar tillämpningen av principen att förorenaren skall betala, i den rättsakt där åtgärden beslutas fastställa …” ersättas med ”ska denna åtgärd, utan att det påverkar tillämpningen av principen att förorenaren skall betala, fastställa …”.

”AVDELNING XX ENERGI Artikel 176a 1.   Inom ramen för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion och med hänsyn till kravet på att skydda och förbättra miljön ska målet för unionens politik på energiområdet vara att i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna   a)   garantera att energimarknaden fungerar,   b)   garantera energiförsörjningen i unionen,   c)   främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor, och   d)   främja sammankopplade energinät. 2.   Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i fördragen, ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva nödvändiga åtgärder för att uppnå målen i punkt 1. Dessa åtgärder ska beslutas efter det att Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén har hörts. Åtgärderna ska inte påverka en medlemsstats rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 175.2 c. 3.   Med avvikelse från punkt 2 ska rådet, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, med enhällighet och efter att ha hört Europaparlamentet, föreskriva sådana åtgärder som avses i den punkten när de är av främst fiskal karaktär.”

”AVDELNING XXI TURISM Artikel 176b 1.   Unionen ska komplettera medlemsstaternas insatser inom turistsektorn, särskilt genom att främja konkurrenskraften hos unionens företag inom denna sektor. För detta ändamål ska unionens insatser syfta till att   a)   stimulera skapandet av en miljö som är gynnsam för företagsutvecklingen inom denna sektor,   b)   främja samarbetet mellan medlemsstaterna, särskilt genom utbyte av god praxis. 2.   Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva särskilda åtgärder för att komplettera de insatser som görs av medlemsstaterna för att förverkliga målen i denna artikel; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.”

”AVDELNING XXII CIVILSKYDD Artikel 176c 1.   Unionen ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra effektiviteten hos systemen för förebyggande av och skydd mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor. Unionens insatser syftar till att   a)   stödja och komplettera medlemsstaternas insatser på nationell, regional och lokal nivå när det gäller förebyggande av risker, beredskapen hos medlemsstaternas aktörer inom området civilskydd samt insatser vid naturkatastrofer eller av människor orsakade katastrofer inom unionen,   b)   främja snabbt och effektivt operativt samarbete inom unionen mellan de nationella civilskyddsorganen,   c)   främja samstämmigheten mellan internationella åtgärder i frågor som rör civilskydd. 2.   Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som är nödvändiga för att bidra till att förverkliga målen i punkt 1; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.”

”AVDELNING XXIII ADMINISTRATIVT SAMARBETE Artikel 176d 1.   Medlemsstaternas faktiska genomförande av unionsrätten, som är väsentligt för att unionen ska fungera väl, ska betraktas som en fråga av gemensamt intresse. 2.   Unionen får stödja medlemsstaternas ansträngningar att förbättra sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten. Sådana åtgärder får bestå särskilt i att underlätta utbyte av information och av offentliga tjänstemän och att främja utbildningsprogram. Ingen medlemsstat är skyldig att utnyttja detta stöd. Europaparlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som är nödvändiga för att bidra till att förverkliga detta mål; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar. 3.   Denna artikel ska inte påverka medlemsstaternas skyldigheter att genomföra unionsrätten eller kommissionens rättigheter och skyldigheter. Inte heller ska den påverka tillämpningen av andra bestämmelser i fördragen som föreskriver ett administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och mellan dessa och unionen.”

Avdelning I:	Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder
Avdelning II:	Den gemensamma handelspolitiken
Avdelning III:	Samarbete med tredjeländer och humanitärt bistånd
Kapitel 1:	Utvecklingssamarbete
Kapitel 2:	Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer
Kapitel 3:	Humanitärt bistånd
Avdelning IV:	Restriktiva åtgärder
Avdelning V:	Internationella avtal
Avdelning VI:	Unionens förbindelser med internationella organisationer och tredjeländer samt unionens delegationer
Avdelning VII:	Solidaritetsklausul

”AVDELNING I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM UNIONENS YTTRE ÅTGÄRDER Artikel 188a Unionens åtgärder i internationella sammanhang ska enligt denna del utgå från principerna i, eftersträva målen i och genomföras i enlighet med de allmänna bestämmelserna i avdelning V kapitel 1 i fördraget om Europeiska unionen.”

a)   Första stycket ska ersättas med följande:      ”Genom att upprätta en tullunion i enlighet med artiklarna 23–27 ska unionen i enlighet med sina gemensamma intressen bidra till en harmonisk utveckling av världshandeln, en gradvis avveckling av restriktionerna i den internationella handeln och i utländska direktinvesteringar samt en sänkning av tullmurarna och andra åtgärder.”

b)   Andra stycket ska utgå.

”Artikel 188c 1.   Den gemensamma handelspolitiken ska grunda sig på enhetliga principer, särskilt när det gäller ändring av tullsatser och ingående av tull- och handelsavtal som rör utbyte av varor och tjänster samt handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter, utländska direktinvesteringar, enhetlighet i fråga om liberaliseringsåtgärder, exportpolitik och handelspolitiska skyddsåtgärder, inbegripet åtgärder vid dumpning och subventioner. Den gemensamma handelspolitiken ska föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder. 2.   Europaparlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder för att fastställa inom vilken ram den gemensamma handelspolitiken ska genomföras. 3.   Om avtal ska förhandlas fram och ingås med ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer, ska artikel 188n tillämpas, om inte annat följer av de särskilda bestämmelserna i den här artikeln. Kommissionen ska lägga fram rekommendationer för rådet, som ska bemyndiga kommissionen att inleda nödvändiga förhandlingar. Rådet och kommissionen ska se till att de avtal som förhandlas fram är förenliga med unionens inre politik och interna regler. Förhandlingarna ska föras av kommissionen inom ramen för de direktiv som rådet får utfärda och i samråd med en särskild kommitté som utses av rådet för att biträda kommissionen i denna uppgift. Kommissionen ska regelbundet rapportera till den särskilda kommittén och Europaparlamentet om förhandlingsläget. 4.   Vid förhandlingar om och ingående av de avtal som avses i punkt 3 ska rådet besluta med kvalificerad majoritet. Vid förhandlingar om och ingående av avtal inom handeln med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter samt utländska direktinvesteringar ska rådet besluta med enhällighet om avtalet omfattar bestämmelser för vilka enhällighet krävs för att interna regler ska kunna antas. Rådet ska även besluta med enhällighet när det gäller förhandlingar om och ingående av avtal   a)   på områden som rör handel med kulturella och audiovisuella tjänster, om avtalen riskerar att negativt påverka unionens kulturella och språkliga mångfald,   b)   på områden som rör handel med sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård, om avtalen riskerar att allvarligt störa den nationella organisationen av sådana tjänster och negativt påverka medlemsstaternas ansvar för att tillhandahålla dessa. 5.   Förhandlingar om och ingående av internationella avtal på transportområdet ska omfattas av avdelning V i tredje delen och artikel 188n. 6.   Utövandet av de befogenheter som tilldelas genom denna artikel inom den gemensamma handelspolitiken ska inte påverka fördelningen av befogenheterna mellan unionen och medlemsstaterna och ska inte medföra någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar i den utsträckning som fördragen utesluter en sådan harmonisering.”

a)   Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:      1.   Unionens politik på området för utvecklingssamarbete ska föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder. Unionens och medlemsstaternas politik för utvecklingssamarbete ska komplettera och förstärka varandra. Det främsta målet för unionens politik på detta område ska vara minskning och på sikt utrotning av fattigdom. Unionen ska ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna.”

b)   Punkt 3 ska betecknas punkt 2.

a)   Punkt 1 ska ersättas med följande:      1.   Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om de åtgärder som krävs för att genomföra politiken för utvecklingssamarbete och som kan gälla fleråriga program för samarbete med utvecklingsländer eller program med tematisk inriktning.”

b)   Följande nya punkt 2 ska införas:      2.   Unionen får med tredjeländer och behöriga internationella organisationer ingå alla avtal som behövs för att förverkliga de mål som avses i artikel 10a i fördraget om Europeiska unionen och artikel 188d i det här fördraget. Första stycket ska inte påverka medlemsstaternas behörighet att förhandla i internationella organ och ingå avtal.”

c)   Nuvarande punkt 2 ska betecknas punkt 3, och nuvarande punkt 3 ska utgå.

I punkt 1 ska orden ”Gemenskapen och medlemsstaterna skall” ersättas med ”Unionen och medlemsstaterna ska, i syfte att främja att unionens och medlemsstaternas åtgärder kompletterar varandra och är effektiva,”.

a)   Punkt 1 ska ersättas med följande:      1.   Utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i fördragen, särskilt artiklarna 188d–188g, ska unionen samarbeta med andra tredjeländer än utvecklingsländerna i ekonomiskt, finansiellt och tekniskt hänseende, inbegripet bistånd, i synnerhet finansiellt bistånd. Detta samarbete ska vara förenligt med unionens utvecklingspolitik och ska genomföras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder. Unionens och medlemsstaternas åtgärder ska komplettera och förstärka varandra.”

b)   Punkt 2 ska ersättas med följande:      2.   Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om de åtgärder som krävs för att genomföra punkt 1.”

c)   I punkt 3 första stycket andra meningen ska sista ledet ”; avtalen skall förhandlas fram och ingås i enlighet med artikel 300” utgå.

”Artikel 188i Om situationen i ett tredjeland kräver att unionen lämnar omedelbart finansiellt bistånd, ska rådet på förslag av kommissionen anta de beslut som krävs.”

”KAPITEL 3 HUMANITÄRT BISTÅND Artikel 188j 1.   Unionens åtgärder på området humanitärt bistånd ska genomföras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder. Åtgärderna ska syfta till att tillfälligt lämna bistånd och stöd till befolkningar i tredjeländer som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor, samt till att skydda dessa befolkningar, för att uppfylla de humanitära behov som uppstår till följd av dessa olika situationer. Unionens och medlemsstaternas åtgärder ska komplettera och förstärka varandra. 2.   Humanitära biståndsåtgärder ska ges i enlighet med principerna i internationell rätt och principerna om opartiskhet, neutralitet och icke-diskriminering. 3.   Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva åtgärder för att fastställa inom vilken ram unionens humanitära biståndsåtgärder ska genomföras. 4.   Unionen får med tredjeländer och behöriga internationella organisationer ingå alla avtal som behövs för att förverkliga de mål som avses i punkt 1 och i artikel 10a i fördraget om Europeiska unionen. Första stycket ska inte påverka medlemsstaternas behörighet att förhandla i internationella organ och ingå avtal. 5.   För att fastställa en ram för gemensamma bidrag från europeiska ungdomar till unionens humanitära biståndsåtgärder ska en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd inrättas. Europaparlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa kårens stadga och arbetsformer. 6.   Kommissionen får ta alla lämpliga initiativ för att främja samordningen mellan unionens och medlemsstaternas åtgärder i syfte att bidra till att unionens och medlemsstaternas humanitära biståndsåtgärder blir effektivare och kompletterar varandra i högre grad. 7.   Unionen ska se till att dess humanitära biståndsåtgärder är samordnade och överensstämmer med de åtgärder som genomförs av internationella organisationer och organ, särskilt de som ingår i Förenta nationernas system.”

”AVDELNING IV RESTRIKTIVA ÅTGÄRDER Artikel 188k 1.   Om ett beslut som har antagits i enlighet med avdelning V kapitel 2 i fördraget om Europeiska unionen föreskriver att de ekonomiska och finansiella förbindelserna med ett eller flera tredjeländer helt eller delvis ska avbrytas eller begränsas, ska rådet på gemensamt förslag av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen med kvalificerad majoritet besluta om de åtgärder som krävs. Rådet ska underrätta Europaparlamentet om detta. 2.   Om så föreskrivs i ett beslut som har antagits i enlighet med avdelning V kapitel 2 i fördraget om Europeiska unionen, får rådet i enlighet med förfarandet i punkt 1 besluta om restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer, grupper eller enheter som inte är stater. 3.   De akter som avses i denna artikel ska innehålla nödvändiga bestämmelser om rättsliga garantier.”

”Artikel 188l 1.   Unionen får ingå avtal med ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer, om fördragen föreskriver att sådana avtal ska ingås eller om ingåendet av ett avtal är nödvändigt antingen för att inom ramen för unionens politik förverkliga något av de mål som avses i fördragen, eller föreskrivs i någon av unionens rättsligt bindande akter eller kan komma att inverka på gemensamma regler eller räckvidden för dessa. 2.   Avtal som ingås av unionen ska vara bindande för unionens institutioner och medlemsstaterna.”

”Artikel 188n 1.   Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i artikel 188c ska avtal mellan unionen och tredjeländer eller internationella organisationer förhandlas fram och ingås enligt nedanstående förfarande. 2.   Rådet ska ge bemyndigande att inleda förhandlingar, utfärda förhandlingsdirektiv, bemyndiga undertecknande och ingå avtal. 3.   Kommissionen eller, om det planerade avtalet uteslutande eller huvudsakligen gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska lägga fram rekommendationer för rådet som ska anta ett beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar och, med hänsyn till vad det planerade avtalet gäller, utse unionens förhandlare eller chefen för unionens förhandlingsdelegation. 4.   Rådet får ge förhandlaren direktiv och utse en särskild kommitté, med vilken samråd ska ske under förhandlingarna. 5.   Rådet ska på förslag av förhandlaren anta ett beslut om bemyndigande att underteckna avtalet och, i förekommande fall, att tillämpa det provisoriskt före ikraftträdandet. 6.   Rådet ska på förslag av förhandlaren anta ett beslut om ingående av avtalet. Utom i de fall då avtalet uteslutande gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska rådet anta beslutet om ingående av avtalet,   a)   efter Europaparlamentets godkännande i följande fall:   i)   Associeringsavtal.   ii)   Avtal om unionens anslutning till europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.   iii)   Avtal som skapar en särskild institutionell ram genom att samarbetsförfaranden inrättas.   iv)   Avtal som har betydande budgetmässiga följder för unionen.   v)   Avtal som gäller områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller det särskilda lagstiftningsförfarandet om Europaparlamentets godkännande krävs. Europaparlamentet och rådet får i brådskande fall komma överens om den tid inom vilken godkännande ska ges.   b)   efter att ha hört Europaparlamentet i övriga fall. Europaparlamentet ska avge sitt yttrande inom en tid som rådet får bestämma med hänsyn till hur brådskande ärendet är. Om inget yttrande avges inom denna tid får rådet besluta. 7.   Med avvikelse från punkterna 5, 6 och 9 får rådet, när ett avtal ingås, bemyndiga förhandlaren att på unionens vägnar godkänna ändringar i avtalet om dessa ändringar enligt avtalet ska antas genom ett förenklat förfarande eller av ett organ som inrättas genom avtalet. Rådet får förena ett sådant bemyndigande med vissa särskilda villkor. 8.   Under hela förfarandet ska rådet besluta med kvalificerad majoritet. Rådet ska emellertid besluta med enhällighet om avtalet avser en fråga där enhällighet krävs för att anta en unionsakt samt för associeringsavtal och avtal som avses i artikel 188h med kandidatländerna. Rådet ska även besluta med enhällighet när det gäller avtalet om unionens anslutning till europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna; beslutet om det avtalets ingående träder i kraft efter det att det har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. 9.   Rådet ska på förslag av kommissionen eller unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik anta ett beslut om tillfälligt upphävande av tillämpningen av ett avtal och om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram. 10.   Europaparlamentet ska omedelbart och fullständigt informeras i alla skeden av förfarandet. 11.   En medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen får inhämta domstolens yttrande om huruvida ett planerat avtal är förenligt med fördragen. Om domstolen finner att så inte är fallet, kan avtalet inte träda i kraft, såvida inte avtalet eller fördragen ändras.”

a)   Punkt 1 första stycket ska ersättas med följande:      1.   Med avvikelse från artikel 188n får rådet, antingen på rekommendation av Europeiska centralbanken eller på rekommendation av kommissionen och efter att ha hört Europeiska centralbanken för att söka uppnå enighet i överensstämmelse med målet om prisstabilitet, ingå formella avtal om ett växelkurssystem för euron i förhållande till tredjestaters valutor. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet och i enlighet med förfarandet i punkt 3.” I andra stycket ska orden ”på rekommendation av ECB eller kommissionen och efter att ha hört ECB för att …” ersättas med ”antingen på rekommendation av Europeiska centralbanken eller på rekommendation av kommissionen och efter att ha hört Europeiska centralbanken för att …”

b)   I punkt 2 ska orden ”valutor i tredje land” ersättas med ”tredjestatsvalutor”.

c)   I punkt 3 första stycket första meningen ska hänvisningen till artikel 300 ersättas med en hänvisning till artikel 188n, och ordet ”stater” ska ersättas med ”tredjestater”, och andra stycket ska utgå.

d)   Punkt 5 ska betecknas punkt 4.

”AVDELNING VI UNIONENS FÖRBINDELSER MED INTERNATIONELLA ORGANISATIONER OCH TREDJELÄNDER SAMT UNIONENS DELEGATIONER Artikel 188p 1.   Unionen ska upprätta samarbete i alla lämpliga former med Förenta nationernas organ och dess fackorgan, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Unionen ska vidare upprätthålla lämpliga förbindelser med andra internationella organisationer. 2.   Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen ska se till att denna artikel genomförs. Artikel 188q 1.   Unionens delegationer i tredjeländer och vid internationella organisationer ska representera unionen. 2.   Unionens delegationer ska lyda under unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. De ska verka i nära samarbete med medlemsstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar.”

”AVDELNING VIII SOLIDARITETSKLAUSUL Artikel 188r 1.   Unionen och dess medlemsstater ska handla gemensamt i en anda av solidaritet om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor. Unionen ska mobilisera alla instrument som står till dess förfogande, även de militära resurser som medlemsstaterna tillhandahåller, för att   a)   —   förhindra terroristhot på medlemsstaternas territorier, —   skydda de demokratiska institutionerna och civilbefolkningen från en eventuell terroristattack, —   bistå en medlemsstat på dess territorium på begäran av dess politiska myndigheter vid en terroristattack,   b)   bistå en medlemsstat på dess territorium på begäran av dess politiska myndigheter vid en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor. 2.   Om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor, ska de andra medlemsstaterna lämna bistånd på begäran av den drabbade medlemsstatens politiska myndigheter. Medlemsstaterna ska i detta syfte samordna sina åtgärder inom rådet. 3.   Närmare bestämmelser för hur unionen ska genomföra denna solidaritetsklausul ska anges i ett beslut som antas av rådet på gemensamt förslag av kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Om detta beslut har försvarsmässiga konsekvenser, ska rådet besluta i enlighet med artikel 15b.1 i fördraget om Europeiska unionen. Europaparlamentet ska underrättas. Rådet ska, inom ramen för denna punkt och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 207, biträdas av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, med stöd av de strukturer som utvecklats inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och av den kommitté som avses i artikel 61d, vilka i förekommande fall ska lägga fram gemensamma yttranden för rådet. 4.   Europeiska rådet ska, för att unionen och dess medlemsstater ska kunna handla effektivt, regelbundet utvärdera de hot som unionen utsätts för.”

a)   Punkterna 1, 2 och 3 ska utgå, och punkterna 4 och 5 ska betecknas punkterna 1 och 2.

b)   Punkt 4, numera punkt 1, ska ändras på följande sätt:   i)   I första stycket ska orden ”… ett förslag till allmänna direkta val …” ersättas med ”… ett utkast till nödvändiga bestämmelser för val av dess ledamöter genom allmänna direkta val …”.   ii)   Andra stycket ska ersättas med följande:      ”Rådet ska fastställa de nödvändiga bestämmelserna med enhällighet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter godkännande av Europaparlamentet, som ska besluta med en majoritet av sina ledamöter. Bestämmelserna träder i kraft efter det att de har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.”

c)   I punkt 5, numera punkt 2, ska orden ”, på eget initiativ genom förordningar i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande,” införas efter ”Europaparlamentet skall”. Orden ”genom beslut” ska utgå.

a)   [Ingen ändring i den svenska versionen.]

b)   Tredje stycket ska ersättas med följande:      ”Närmare bestämmelser om utövandet av undersökningsrätten ska fastställas av Europaparlamentet på eget initiativ genom förordningar i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, efter rådets och kommissionens godkännande.”

a)   I punkt 1 första stycket ska orden ”Europaparlamentet skall utse en ombudsman med befogenhet att” ersättas med ”En europeisk ombudsman, vald av Europaparlamentet, har befogenhet att”; i slutet av meningen ska orden ”… och förstainstansrätten då dessa utövar sina domstolsfunktioner” ersättas med ”… då den utövar sina domstolsfunktioner”, och följande mening ska läggas till i slutet av stycket: ”Europeiska ombudsmannen ska undersöka och rapportera om dessa klagomål.”

b)   I punkt 2 första stycket ska ordet ”utses” ersättas med ”väljas”.

c)   I punkt 3 ska orden ”från något organ” ersättas med ”från någon regering, någon institution, något organ eller någon byrå”.

d)   I punkt 4 ska orden ”, på eget initiativ genom förordningar i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, …” införas efter ”Europaparlamentet”.

a)   Första stycket ska utgå.

b)   Andra stycket ska ersättas med följande:      ”Kommissionen får närvara vid samtliga sammanträden och ska på egen begäran få uttala sig.”

c)   Fjärde stycket ska ersättas med följande:      ”Europeiska rådet och rådet ska höras av Europaparlamentet på de villkor som fastställs i Europeiska rådets och rådets arbetsordningar.”

”Om förslaget om misstroendevotum antas med en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna och med en majoritet av Europaparlamentets ledamöter, ska kommissionens ledamöter kollektivt avgå, och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska avgå från de skyldigheter denna fullgör inom kommissionen. De ska kvarstå i sitt ämbete och fortsätta att handlägga löpande ärenden till dess att de har ersatts i enlighet med artikel 9d i fördraget om Europeiska unionen. I så fall ska mandattiden för de kommissionsledamöter som utses att ersätta dem löpa ut samma dag som mandattiden skulle ha löpt ut för de kommissionsledamöter som har tvingats att kollektivt avgå.”

”AVSNITT 1a EUROPEISKA RÅDET Artikel 201a 1.   Ingen medlem av Europeiska rådet får vid omröstning företräda mer än en annan medlem. Artikel 9c.4 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 205.2 i det här fördraget ska tillämpas på Europeiska rådet när det fattar beslut med kvalificerad majoritet. När Europeiska rådet beslutar genom omröstning, får dess ordförande och kommissionens ordförande inte delta i omröstningen. Att personligen närvarande eller företrädda medlemmar avstår från att rösta hindrar inte att beslut som kräver enhällighet antas av Europeiska rådet. 2.   Europaparlamentets ordförande kan av Europeiska rådet inbjudas att höras. 3.   Europeiska rådet ska besluta med enkel majoritet i procedurfrågor och när det antar sin arbetsordning. 4.   Europeiska rådet ska biträdas av rådets generalsekretariat. Artikel 201b Europeiska rådet ska med kvalificerad majoritet anta   a)   ett beslut om fastställande av förteckningen över andra rådskonstellationer än allmänna frågor och utrikes frågor i enlighet med artikel 9c.6 i fördraget om Europeiska unionen,   b)   ett beslut om ordförandeskapet för andra rådskonstellationer än utrikes frågor i enlighet med artikel 9c.9 i fördraget om Europeiska unionen.”

a)   Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:      1.   För beslut som kräver enkel majoritet ska rådet besluta med en majoritet av sina medlemmar. 2.   När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, ska kvalificerad majoritet, med avvikelse från artikel 9c.4 i fördraget om Europeiska unionen, från och med den 1 november 2014 och med förbehåll för de bestämmelser som fastställs i protokollet om övergångsbestämmelser, definieras som minst 72 % av rådets medlemmar, vilka ska företräda medlemsstater som tillsammans omfattar minst 65 % av unionens befolkning. 3.   Från och med den 1 november 2014, och med förbehåll för de bestämmelser som fastställs i protokollet om övergångsbestämmelser, ska kvalificerad majoritet i de fall då, med tillämpning av fördragen, inte samtliga rådsmedlemmar deltar i omröstningen definieras på följande sätt:   a)   Kvalificerad majoritet ska definieras som minst 55 % av de rådsmedlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen i dessa stater. En blockerande minoritet ska minst omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall ska kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.   b)   När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, ska kvalificerad majoritet, med avvikelse från led a, definieras som minst 72 % av de rådsmedlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen i dessa stater.”

b)   Punkt 4 ska utgå, och punkt 3 ska betecknas punkt 4.

”Artikel 207 1.   En kommitté som består av ständiga representanter för medlemsstaternas regeringar ska ansvara för att förbereda rådets arbete och för att utföra de uppdrag som rådet ger den. Kommittén får anta beslut i procedurfrågor i de fall som anges i rådets arbetsordning. 2.   Rådet ska biträdas av ett generalsekretariat, som ska lyda under en generalsekreterare som utses av rådet. Rådet ska besluta med enkel majoritet om generalsekretariatets organisation. 3.   Rådet ska besluta med enkel majoritet i procedurfrågor och när det antar sin arbetsordning.”

”Artikel 210 Rådet ska fastställa löner, arvoden och pensioner för Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionens ledamöter, ordförande, ledamöter och justitiesekreterare vid Europeiska unionens domstol samt rådets generalsekreterare. Rådet ska också fastställa alla betalningar som utgår i stället för sådan ersättning.”

”Artikel 211a I enlighet med artikel 9d.5 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionens ledamöter utses genom ett system med rotation som ska fastställas med enhällighet av Europeiska rådet och grundas på följande principer:   a)   Medlemsstaterna ska behandlas fullständigt jämlikt när det fastställs i vilken ordning och hur länge deras medborgare ska vara ledamöter av kommissionen; skillnaden mellan det totala antalet mandatperioder för medborgare från två givna medlemsstater får därför aldrig överstiga ett.   b)   Om inte annat följer av led a, ska var och en av de på varandra följande kommissionerna ha en sådan sammansättning att det på ett tillfredsställande sätt speglar samtliga medlemsstaters demografiska och geografiska spridning.”

”Kommissionens ledamöter ska avhålla sig från varje handling som är oförenlig med deras skyldigheter. Medlemsstaterna ska respektera deras oberoende och inte söka påverka dem när de utför sina uppgifter.”

a)   Andra stycket ska ersättas med följande två stycken:      ”För den entledigade, avsatta eller avlidna kommissionsledamotens återstående mandattid ska rådet, i samförstånd med kommissionens ordförande och efter att ha hört Europaparlamentet samt i enlighet med kriterierna i artikel 9d.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen, till ny ledamot utse en ersättare av samma nationalitet.Rådet får med enhällighet på förslag av kommissionens ordförande besluta att en ersättare inte behöver utses, särskilt om återstoden av ledamotens mandattid är kort.”

b)   Följande nya femte stycke ska införas:      ”Om unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik begär sitt entledigande, avsätts eller avlider, ska en ersättare utses för återstoden av hans eller hennes mandattid i enlighet med artikel 9e.1 i fördraget om Europeiska unionen.”

c)   Sista stycket ska ersättas med följande:      ”Om samtliga kommissionsledamöter begär sitt entledigande, ska de kvarstå i ämbetet och fortsätta att handlägga löpande ärenden till dess att ersättare har utsetts för återstoden av mandatperioden i enlighet med artikel 9d i fördraget om Europeiska unionen.”

”Artikel 224a En kommitté ska inrättas med uppgift att avge yttrande om kandidaternas lämplighet att utöva ämbetena som domare och generaladvokat i domstolen och tribunalen innan medlemsstaternas regeringar ombesörjer utnämningarna i enlighet med artiklarna 223 och 224. Kommittén ska bestå av sju personer utsedda bland före detta ledamöter av domstolen och tribunalen, ledamöter av nationella högsta domstolar och jurister med allmänt erkända kvalifikationer, varav en ska föreslås av Europaparlamentet. Rådet ska anta ett beslut som fastställer reglerna för kommitténs arbetssätt och ett beslut där dess ledamöter utses. Rådet ska besluta på initiativ av domstolens ordförande.”

a)   Första stycket ska ersättas med följande:      ”Europaparlamentet och rådet får i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet inrätta specialdomstolar som är knutna till tribunalen och som har till uppgift att i första instans pröva och avgöra vissa grupper av ärenden på särskilda områden. Europaparlamentet och rådet ska besluta genom förordningar, antingen på förslag av kommissionen och efter att ha hört domstolen eller på begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen.”

b)   I andra stycket ska ordet ”beslutet” ersättas med ”förordningen” och ordet ”rättsinstansens” ersättas med ”tribunalens”.

c)   I tredje stycket ska orden ”beslutet om upprättande av rättsinstansen” ersättas med ”förordningen om upprättande av specialdomstolen”.

d)   I sjätte stycket ska ordet ”beslutet” ersättas med ”förordningen” och följande mening läggas till i slutet: ”Avdelning I i stadgan för Europeiska unionens domstol och artikel 64 i denna ska under alla omständigheter tillämpas på specialdomstolarna.”

a)   I punkt 2 ska första och andra styckena ersättas med följande text som ska utgöra första stycket:      2.   Om kommissionen anser att den berörda medlemsstaten inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att följa domstolens dom, får kommissionen, efter att ha gett staten tillfälle att framföra sina synpunkter, väcka talan vid Europeiska unionens domstol. Därvid ska kommissionen ange det standardbelopp eller vite som den med hänsyn till omständigheterna anser det lämpligt att den berörda medlemsstaten ska betala.” [Ingen ändring i den svenska versionen.]

b)   Följande nya punkt 3 ska läggas till:      3.   Om kommissionen för ett ärende vidare till domstolen i enlighet med artikel 226 därför att den anser att den berörda medlemsstaten inte har uppfyllt sin skyldighet att underrätta om åtgärder för införlivande av ett direktiv som antagits i enlighet med ett lagstiftningsförfarande, får kommissionen, om den anser det lämpligt, ange det standardbelopp eller vite som denna stat ska betala och som kommissionen anser lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Om domstolen fastställer underlåtenheten, kan den ålägga den berörda medlemsstaten att betala ett standardbelopp eller vite som inte är högre än det belopp som kommissionen har angett. Skyldigheten att betala får verkan den dag som anges i domstolens dom.”

a)   I första stycket ska orden ”… de rättsakter som antas av Europaparlamentet och rådet gemensamt, …” ersättas med ”sådana lagstiftningsakter som antas”, orden ”och av Europeiska rådet” ska införas efter ”Europaparlamentet” i slutet av stycket, [ingen ändring i den svenska versionen], och följande mening ska läggas till i slutet: ”Den ska även granska lagenligheten av sådana akter antagna av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man.”

b)   I tredje stycket ska orden ”… som revisionsrätten eller ECB …” ersättas med ”… som revisionsrätten, Europeiska centralbanken eller Regionkommittén ...”.

c)   Fjärde stycket ska ersättas med följande:      ”Alla fysiska eller juridiska personer får på de villkor som anges i första och andra styckena väcka talan mot en akt som är riktad till dem eller som direkt och personligen berör dem samt mot en regleringsakt som direkt berör dem och som inte medför genomförandeåtgärder.”

d)   Följande nya femte stycke ska införas, och nuvarande femte stycket blir sjätte stycket:      ”I de akter genom vilka unionens organ och byråer inrättas kan särskilda villkor och former föreskrivas för talan som väcks av fysiska eller juridiska personer mot akter som antas av dessa organ eller byråer och som ska ha rättsverkan i förhållande till dem.”

a)   I första stycket ska orden ”rådet eller kommissionen” ersättas med ”Europeiska rådet, rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken”, och följande mening ska läggas till i slutet av stycket: ”Denna artikel ska på samma villkor tillämpas på de av unionens organ och byråer som underlåter att vidta åtgärder.”

b)   I tredje stycket ska orden ”eller byråer eller något av dess organ” införas efter ”gemenskapens institutioner”.

c)   Fjärde stycket ska utgå.

”Artikel 235a Domstolen är behörig att besluta om lagenligheten av en akt som antas av Europeiska rådet eller rådet i enlighet med artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen endast på begäran av den medlemsstat som är föremål för ett fastställande av Europeiska rådet eller rådet och endast när det gäller iakttagandet av de regler som avser förfarandet i den artikeln. Denna begäran ska inlämnas inom en månad från och med nämnda fastställande. Domstolen ska besluta inom en månad från begäran.”

”Artikel 240a Europeiska unionens domstol är inte behörig med avseende på bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken eller med avseende på akter som antas på grundval av dessa bestämmelser. Domstolen är dock behörig att kontrollera att artikel 25b i fördraget om Europeiska unionen följs och att pröva talan, utformad enligt artikel 230 fjärde stycket i det här fördraget om kontroll av lagenligheten av beslut om sådana restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer som rådet har antagit på grundval av avdelning V kapitel 2 i fördraget om Europeiska unionen. Artikel 240b När Europeiska unionens domstol utövar sina befogenheter med avseende på bestämmelserna i tredje delen avdelning IV kapitlen 4 och 5 om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, är den inte behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat eller av medlemsstaternas utövning av sitt ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten.”

”Artikel 241 Även om den frist som anges i artikel 230 femte stycket har löpt ut, får parterna i en tvist om en akt med allmän giltighet som antagits av någon av unionens institutioner eller byråer eller något av dess organ, med stöd av artikel 230 andra stycket inför Europeiska unionens domstol göra gällande att akten inte ska tillämpas.”

”Europaparlamentet och rådet får i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ändra bestämmelserna i stadgan, med undantag av avdelning I och artikel 64 i denna. Europaparlamentet och rådet ska besluta antingen på begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen, eller på förslag av kommissionen och efter att ha hört domstolen.”

”AVSNITT 4a EUROPEISKA CENTRALBANKEN Artikel 245a 1.   Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna ska utgöra Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta, vilka utgör Eurosystemet, ska föra unionens monetära politik. 2.   ECBS ska styras av Europeiska centralbankens beslutande organ. Huvudmålet för ECBS ska vara att upprätthålla prisstabilitet. Utan att åsidosätta detta mål ska det stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen för att bidra till att förverkliga unionens mål. 3.   Europeiska centralbanken är en juridisk person. Endast banken får tillåta utgivning av euron. Den ska vara oavhängig när den utövar sina befogenheter och förvaltar sin ekonomi. Unionens institutioner, organ och byråer samt medlemsstaternas regeringar ska respektera denna oavhängighet. 4.   Europeiska centralbanken ska besluta om de åtgärder som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter i enlighet med artiklarna 105–111a och 115c och på de villkor som fastställs i stadgan för ECBS och ECB. I enlighet med nämnda artiklar ska de medlemsstater som inte har euron som valuta, liksom deras centralbanker, behålla sina befogenheter på det monetära området. 5.   Inom området för sina befogenheter ska Europeiska centralbanken höras om varje utkast till unionsakt samt om varje utkast till rättsregler på nationell nivå, och den får avge yttranden.”

a)   I punkt 1 ska orden ”i medlemsstater som har euron som valuta” införas efter ”… nationella centralbankerna”.

b)   I punkt 2 ska nuvarande led a utgöra första stycket, och de tre styckena i nuvarande led b ska utgöra andra, tredje och fjärde styckena i punkten; i andra stycket ska orden ”… utses genom överenskommelse mellan medlemsstaternas regeringar på stats- eller regeringschefsnivå” ersättas med ”… utses av Europeiska rådet, som ska besluta med kvalificerad majoritet,”.

”Den ska bestå av en medborgare från varje medlemsstat. Dess ledamöter ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.”

a)   Punkt 1 och punkt 4 första stycket ska utgå. Punkterna 2–9 ska betecknas punkterna 1–8.

b)   I punkt 2, numera punkt 1, ska ordet ”länder” ersättas med ”stater”.

c)   I punkt 4, numera punkt 3, andra stycket första meningen ska ordet ”de” ersättas med ”revisionsrättens ledamöter”.

”AVSNITT 1 UNIONENS RÄTTSAKTER”

a)   Första stycket ska ersättas med följande:      ”När institutionerna utövar unionens befogenheter ska de anta förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden.”

b)   Fjärde stycket ska ersättas med följande:      ”Ett beslut är till alla delar bindande. Om ett beslut anger till vem eller vilka det riktar sig, är det bindande endast för dessa.”

”Artikel 249a 1.   Det ordinarie lagstiftningsförfarandet består i att Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen gemensamt antar en förordning, ett direktiv eller ett beslut. Detta förfarande definieras i artikel 251. 2.   I de särskilda fall som anges i fördragen ska ett särskilt lagstiftningsförfarande bestå i att Europaparlamentet med medverkan av rådet, eller rådet med medverkan av Europaparlamentet, antar en förordning, ett direktiv eller ett beslut. 3.   De rättsakter som antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande utgör lagstiftningsakter. 4.   I de särskilda fall som anges i fördragen kan lagstiftningsakter antas på initiativ av en grupp medlemsstater eller Europaparlamentet, på rekommendation av Europeiska centralbanken eller på begäran av domstolen eller Europeiska investeringsbanken. Artikel 249b 1.   Genom en lagstiftningsakt kan det till kommissionen delegeras befogenhet att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av lagstiftningsakten. Mål, innehåll, omfattning och varaktighet för delegeringen av befogenhet ska uttryckligen avgränsas i lagstiftningsakterna. De väsentliga delarna av ett område ska förbehållas lagstiftningsakterna och får därför inte bli föremål för delegering av befogenhet. 2.   Lagstiftningsakterna ska uttryckligen fastställa de villkor som ska gälla för delegeringen; dessa villkor kan vara följande:   a)   Europaparlamentet eller rådet får besluta att återkalla delegeringen.   b)   Den delegerade akten får träda i kraft endast om Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom den tidsfrist som anges i lagstiftningsakten. Vid tillämpning av leden a och b ska Europaparlamentet besluta med en majoritet av sina ledamöter och rådet besluta med kvalificerad majoritet. 3.   Adjektivet ’delegerad’ ska införas i rubriken till delegerade akter. Artikel 249c 1.   Medlemsstaterna ska vidta alla nationella lagstiftningsåtgärder som är nödvändiga för att genomföra unionens rättsligt bindande akter. 2.   Om enhetliga villkor för genomförande av unionens rättsligt bindande akter krävs, ska kommissionen eller, i särskilda vederbörligen motiverade fall och i de fall som anges i artiklarna 11 och 13 i fördraget om Europeiska unionen, rådet tilldelas genomförandebefogenheter genom dessa akter. 3.   Vid tillämpning av punkt 2 ska Europaparlamentet och rådet, genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, i förväg fastställa allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. 4.   Ordet ’genomförande’ ska införas i rubriken till genomförandeakterna. Artikel 249d Rådet ska anta rekommendationer. Det ska besluta på förslag av kommissionen i samtliga fall där fördragen föreskriver att rådet ska anta akter på förslag av kommissionen. Rådet ska besluta med enhällighet på de områden där enhällighet krävs för antagandet av en unionsakt. Kommissionen ska anta rekommendationer, vilket även gäller Europeiska centralbanken i de särskilda fall som anges i fördragen.”

1.   När rådet i enlighet med fördragen beslutar på förslag av kommissionen krävs enhällighet för att rådet ska kunna ändra förslaget, utom i de fall som avses i artiklarna 251.10, 251.13, 268, 270a, 272 och 273 andra stycket.”

a)   I punkt 1 ska orden ”till denna artikel” ersättas med ”till det ordinarie lagstiftningsförfarandet”.

b)   Punkt 2 andra och tredje styckena samt punkterna 3–7 ska ersättas med följande:      ”Första behandlingen 3.   Europaparlamentet ska anta sin ståndpunkt vid första behandlingen och översända den till rådet. 4.   Om rådet godkänner Europaparlamentets ståndpunkt, är akten i fråga antagen i den lydelse som motsvarar Europaparlamentets ståndpunkt. 5.   Om rådet inte godkänner Europaparlamentets ståndpunkt, ska det anta sin ståndpunkt vid första behandlingen och översända den till Europaparlamentet. 6.   Rådet ska lämna Europaparlamentet en fullständig redogörelse för de skäl som ledde till att rådet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen. Kommissionen ska lämna Europaparlamentet en fullständig redogörelse för sin ståndpunkt. Andra behandlingen 7.   Om Europaparlamentet inom tre månader efter detta översändande   a)   godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen, eller inte har beslutat något, ska akten i fråga anses som antagen i den lydelse som motsvarar rådets ståndpunkt,   b)   med en majoritet av sina ledamöter avvisar rådets ståndpunkt vid första behandlingen, ska den föreslagna akten anses som icke antagen,   c)   med en majoritet av sina ledamöter föreslår ändringar i rådets ståndpunkt vid första behandlingen, ska den ändrade texten översändas till rådet och kommissionen; kommissionen ska yttra sig över ändringarna. 8.   Om rådet inom tre månader efter det att Europaparlamentets ändringar har mottagits, med kvalificerad majoritet   a)   godkänner samtliga ändringar, ska akten i fråga anses som antagen,   b)   inte godkänner samtliga ändringar, ska rådets ordförande i samförstånd med Europaparlamentets ordförande inom sex veckor sammankalla förlikningskommittén. 9.   Rådet ska besluta med enhällighet om de ändringar som kommissionen har avstyrkt. Förlikning 10.   Förlikningskommittén, som ska bestå av rådets medlemmar eller företrädare för dessa och lika många företrädare för Europaparlamentet, ska ha till uppgift att, med en kvalificerad majoritet av rådets medlemmar eller företrädarna för dessa och en majoritet av de medlemmar som företräder Europaparlamentet, uppnå enighet om ett gemensamt utkast inom sex veckor efter det att den har sammankallats, på grundval av Europaparlamentets och rådets ståndpunkter vid andra behandlingen. 11.   Kommissionen ska delta i förlikningskommitténs arbete och ta alla nödvändiga initiativ för att närma Europaparlamentets och rådets ståndpunkter till varandra. 12.   Om förlikningskommittén inom sex veckor efter det att den har sammankallats inte godkänner ett gemensamt utkast, ska den föreslagna akten anses som icke antagen. Tredje behandlingen 13.   Om förlikningskommittén inom denna tid godkänner ett gemensamt utkast, ska Europaparlamentet och rådet var för sig ha sex veckor på sig från detta godkännande för att anta akten i fråga i enlighet med utkastet; Europaparlamentet ska därvid besluta med en majoritet av de avgivna rösterna och rådet med kvalificerad majoritet. Om så inte sker, ska den föreslagna akten anses som icke antagen. 14.   De tidsfrister på tre månader respektive sex veckor som anges i denna artikel ska på Europaparlamentets eller rådets initiativ förlängas med högst en månad respektive två veckor. Särskilda bestämmelser 15.   Om en lagstiftningsakt i de fall som anges i fördragen är föremål för det ordinarie lagstiftningsförfarandet på initiativ av en grupp medlemsstater, på rekommendation av Europeiska centralbanken eller på begäran av domstolen, ska punkt 2, punkt 6 andra meningen och punkt 9 inte tillämpas. I dessa fall ska Europaparlamentet och rådet till kommissionen översända utkastet till akt tillsammans med sina ståndpunkter vid första och andra behandlingen. Europaparlamentet eller rådet kan när som helst under förfarandet inhämta kommissionens yttrande, vilket kommissionen också kan avge på eget initiativ. Om den bedömer att det är nödvändigt, kan den också delta i förlikningskommittén i enlighet med punkt 11.”

”Artikel 252a Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska samråda och i samförstånd reglera formerna för sitt samarbete. I detta syfte får de med beaktande av fördragen ingå interinstitutionella avtal som kan vara bindande.”

”Artikel 253 Om fördragen inte anger vilken typ av akt som ska antas, ska institutionerna välja typ av akt i varje enskilt fall, med beaktande av tillämpliga förfaranden och proportionalitetsprincipen. Rättsakter ska motiveras och innehålla en hänvisning till de förslag, initiativ, rekommendationer, framställningar eller yttranden som föreskrivs i fördragen. När ett utkast till lagstiftningsakt läggs fram för Europaparlamentet och rådet, ska dessa avstå från att anta akter som inte anges i det lagstiftningsförfarande som är tillämpligt på det berörda området.”

”Artikel 254 1.   Lagstiftningsakter som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska undertecknas av Europaparlamentets ordförande och rådets ordförande. Lagstiftningsakter som antas i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande ska undertecknas av ordföranden för den institution som har antagit dem. Lagstiftningsakterna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. De ska träda i kraft den dag som anges i dem eller, om det inte anges någon dag, den tjugonde dagen efter offentliggörandet. 2.   Icke-lagstiftningsakter som antas i form av förordningar, direktiv och sådana beslut som inte anger till vem eller vilka de riktar sig ska undertecknas av ordföranden för den institution som har antagit dem. Förordningar och direktiv som riktar sig till samtliga medlemsstater samt sådana beslut som inte anger till vem eller vilka de riktar sig ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. De ska träda i kraft den dag som anges i akterna eller, om det inte anges någon dag, den tjugonde dagen efter offentliggörandet. Övriga direktiv samt sådana beslut som anger till vem eller vilka de riktar sig ska delges den eller dem som de riktar sig till och får verkan genom denna delgivning.”

”Artikel 254a 1.   När unionens institutioner, organ och byråer fullgör sina uppgifter ska de stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration. 2.   Med beaktande av de tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor som har antagits på grundval av artikel 283 ska Europaparlamentet och rådet genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa bestämmelser för detta ändamål.”

”KAPITEL 3 UNIONENS RÅDGIVANDE ORGAN Artikel 256a 1.   Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska bistås av en ekonomisk och social kommitté och en regionkommitté, vilka ska ha rådgivande funktioner. 2.   Ekonomiska och sociala kommittén ska bestå av företrädare för organisationer för arbetsgivare, löntagare och andra företrädare för det civila samhället, särskilt inom socioekonomiska, medborgerliga områden och fackområden samt kulturella områden. 3.   Regionkommittén ska bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling. 4.   Ekonomiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs ledamöter ska inte bindas av några instruktioner. De ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. 5.   Reglerna i punkterna 2 och 3 för hur dessa kommittéer ska vara sammansatta ska regelbundet ses över av rådet med hänsyn till den ekonomiska, sociala och demografiska utvecklingen inom unionen. Rådet ska på förslag av kommissionen anta beslut för detta ändamål.”

”Kommitténs sammansättning ska fastställas i ett beslut som antas av rådet med enhällighet på förslag av kommissionen.”

a)   I punkt 1 ska första meningen ersättas med följande mening: ”Kommitténs ledamöter ska utses för en tid av fem år.”

b)   Punkt 2 ska ersättas med följande:      2.   Rådet ska besluta efter att ha hört kommissionen. Det får inhämta synpunkter från europeiska organisationer som representerar olika ekonomiska och sociala sektorer, eller det civila samhället, som berörs av unionens verksamhet.”

a)   Ett omnämnande av Europaparlamentet ska införas före omnämnandet av rådet i första, andra och tredje styckena.

b)   [Ingen ändring i den svenska versionen.]

c)   I tredje stycket ska orden ”och facksektionernas yttranden” ersättas med ”yttrande”.

d)   Fjärde stycket ska utgå.

a)   Första stycket ska utgå.

b)   Tredje stycket, numera andra stycket, ska ersättas med följande:      ”Kommitténs sammansättning ska fastställas i ett beslut som antas av rådet med enhällighet på förslag av kommissionen.”

c)   I fjärde stycket, numera tredje stycket, första meningen ska orden ”på förslag av respektive medlemsstater” utgå, och ordet ”fyra” ska ersättas med ”fem”; i fjärde meningen ska orden ”första stycket” ersättas med ”artikel 256a.3”.

d)   Sista stycket ska utgå.

a)   Ett omnämnande av Europaparlamentet ska införas före omnämnandet av rådet i första, andra, tredje och sista styckena.

b)   I första stycket ska ordet ”båda” utgå.

c)   Fjärde stycket ska utgå.

a)   I första stycket ska orden ”…, inbegripet de som hänför sig till Europeiska socialfonden, …” utgå, och de tre styckena ska betecknas punkt 1.

b)   Andra stycket ska ersättas med följande:      ”Unionens årliga budget ska fastställas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 272.”