20. Bestämmelser om datum, tidsfrister, undantag, dispenser, förlängningar, liksom övergångsbestämmelser (angående de verkningar som rättsakten har på gällande förhållanden) och slutbestämmelser (ikraftträdande, tidsfrist för genomförande och under vilken tid som rättsakten skall tillämpas) skall anges exakt.
I bestämmelserna om tidsfrist för genomförande och tillämpning av rättsakterna skall en tidpunkt uttryckt i dag, månad och år anges. När det gäller direktiv skall dessa tidpunkter uttryckas på ett sätt som garanterar en lämplig genomförandeperiod.
I bindande rättsakter skiljer man, beroende på vilka rättsverkningar som eftersträvas, mellan när en rättsakt träder i kraft, blir gällande respektive börjar att tillämpas.
Ikraftträdande
Allmänt tillämpliga rättsakter träder i kraft den dag som anges i rättsakten, eller, i annat fall, den tjugonde dagen efter offentliggörandet.
I princip skall lagstiftningen lämna berörda parter tillräcklig tid för anpassning.
Skillnad måste göras mellan när rättsakten träder i kraft och när den börjar tillämpas, eftersom dessa tidpunkter inte nödvändigtvis sammanfaller. Ibland skall rättsakten börja tillämpas vid ett senare datum, eller, i de fall det är motiverat med retroaktiv verkan, före dagen för ikraftträdandet.
a) Dagen för ikraftträdande
Ikraftträdandet skall fastställas till ett visst datum eller till ett datum som bestäms i förhållande till dagen för offentliggörande.
Ikraftträdandet kan aldrig förläggas till förfluten tid.
Datumet får inte fastställas genom hänvisning till ett datum i en annan rättsakt.
Ikraftträdandet av en rättsakt som utgör rättslig grund för en annan rättsakt får inte vara beroende av när den sistnämnda rättsakten träder i kraft.
En rättsakt kan aldrig träda i kraft före den dag då den rättsakt som utgör dess rättsliga grund träder i kraft.
En rättsakts ikraftträdande får inte vara beroende av att ett villkor uppfylls som allmänheten inte kan känna till.
b) Riktlinjer för bestämmande av dagen för ikraftträdande
Praktiska skäl eller brådska kan motivera att rättsakten träder i kraft vid ett tidigare datum än den tjugonde dagen efter offentliggörandet. Ett sådant behov kan framför allt uppstå när det gäller förordningar. Då bör man gå till väga på följande sätt.
Ikraftträdande den tredje dagen efter det att rättsakten offentliggörs får endast ske i brådskande fall. Den brådskande karaktären skall prövas i varje enskilt fall.
En rättsakt får endast undantagsvis träda i kraft samma dag som den offentliggörs. Det får bara ske om åtgärdernas karaktär gör det absolut nödvändigt, till exempel för att undvika att det uppstår ett juridiskt tomrum eller för att förhindra spekulation (se punkt 20.6). En lämplig motivering skall ges i ett särskilt skäl, utom då förfarandet redan är välkänt för de berörda parterna, till exempel då det gäller förordningar där importtullar eller exportbidrag fastställs.
En rättsakt skall anses vara offentliggjord den dag då det nummer av EGT där rättsakten offentliggörs faktiskt finns tillgängligt på alla gemenskapsspråken hos Publikationsbyrån.
c) Brådskande åtgärder
De förordningar som kommer ut dagligen eller en gång i veckan, i vilka kommissionen fastställer importtullar (och/eller tilläggstullar på import inom vissa jordbrukssektorer) samt exportbidrag vid handel med tredje land, måstes antas vid en tidpunkt som ligger så nära den dag då de börjar tillämpas som möjligt, bland annat för att undvika spekulation.
Man har därför kommit överens om att sådana periodiskt återkommande förordningar träder i kraft samma dag som de offentliggörs eller första vardagen därefter.
d) Retroaktiv tillämpning av förordningar
En förordning får, i undantagsfall och om rättssäkerheten så tillåter, ges retroaktiv verkan. I dessa fall skall formuleringen ”Den skall tillämpas från och med den (...)” läggas till i den sista artikeln.
De retroaktiva rättsverkningarna anges ofta i en annan artikel än den sista artikeln, genom formuleringen ”Under perioden (...)–(…)”, ”Från och med den (...) till och med den (…)” (till exempel i förordningarna om tullkvoter) eller formuleringen ”Med verkan från och med den (…)”.
e) Uppskjuten tillämpning av förordningar
Man skiljer ibland på förordningens ikraftträdande och den dag när den ordning som införs genom förordningen skall börja tillämpas. Tidpunkten för tillämpning av rättsakten kan skjutas upp till en senare dag. Det är till exempel fallet när det gäller förordningarna om upprättande av de gemensamma marknadsorganisationerna. Syftet med denna åtskillnad kan vara att nya organ som skapats genom förordningen, till exempel förvaltningskommittéer, omedelbart skall kunna bildas och att kommissionen skall kunna anta tillämpningsföreskrifter enligt vilka det krävs yttrande från dessa nya organ.
Om det visar sig nödvändigt att skjuta upp tillämpningen av en del av förordningen till en dag som ligger efter ikraftträdandet skall det klart fastställas i förordningen vilka bestämmelser det handlar om.
Tidpunkt då vissa direktiv och beslut blir gällande
Direktiv och beslut är bara bindande för dem som de riktar sig till. För direktiv och beslut som antagits enligt medbeslutandeförfarandet och när det gäller direktiv som riktar sig till samtliga medlemsstater sägs att de träder i kraft och inte att de blir gällande.
Alla andra direktiv och beslut delges däremot dem som de riktar sig till och blir gällande genom denna delgivning. Detta gäller också för direktiv och beslut som avses i artikel 163 andra stycket i Euratomfördraget.
Gemenskapernas beslut av eget slag ( sui generis-beslut) innehåller som regel inte någon bestämmelse om när de blir gällande; de anses normalt bli gällande den dag de antagits.
Beslut av partsammansatta organ som har inrättats genom avtal (och i undantagsfall gemenskapernas sui generis-beslut) innehåller bestämmelser om ikraftträdande och i förekommande fall om deras retroaktiva eller senarelagda tillämpning.
Tidpunkt då direktivet skall börja tillämpas
I vissa fall då rättsaktens adressater behöver skälig tid för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt rättsakten måste man skilja mellan den tidpunkt då rättsakten träder i kraft eller blir gällande och den tidpunkt då den skall börja tillämpas (se punkt a). Detta gäller framför allt direktiv. Artikeln som avser vid vilken tidpunkt rättsakten skall börja tillämpas skall föregå artikeln om ikraftträdande eller i förekommande fall artikeln som anger adressaterna.
För att inte nya hinder skall skapas genom att medlemsstaterna tillämpar olika bestämmelser fram till det datum då direktivet skall börja tillämpas bör man, särskilt när det rör sig om direktiv om fri rörlighet för varor, personer och tjänster, ange en bestämd dag när de nationella bestämmelser som antas för att följa direktivet skall börja tillämpas.
Genomförandet av icke-bindande rättsakter
Rättsakter som inte har rättsligt bindande verkan, till exempel EG:s och Euratoms rekommendationer, skall inte förses med något datum för när de blir gällande eller skall börja tillämpas. Rättsakternas adressater kan uppmanas att genomföra dessa före ett visst datum.
Angivande av giltighetstidens början
Om inte något annat uttryckligen anges börjar en tidsperiod klockan 00.00 den dag som anges
. De vanligaste uttrycken för att ange början av en tidsperiod är:
- från och med
- från (...) (till (...))
- sedan den
- med verkan från och med den (med verkan från den)
- blir gällande den
- träder i kraft den
Angivande av giltighetstidens slut
I slutbestämmelserna kan dessutom rättsaktens tillämpnings- och giltighetstid begränsas.
Om inte annat uttryckligen anges avslutas en period vid midnatt den angivna dagen. De vanligaste uttrycken för att ange slutet av en period är
- till och med
- skall tillämpas till och med ikraftträdandet av (...), dock längst till och med den
- (från den (...)) till den (...)
- skall upphöra den
- löper ut den
- skall upphöra att tillämpas den
|
