EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Enhällighet

Enhällighet, där enighet mellan samtliga medlemsstater i EU måste uppnås, är en av de röstningsregler som gäller i rådet. Rådet måste vara enhälligt om ett antal politiska områden som medlemsstaterna betraktar som känsliga.

Samtliga politiska områden där rådet måste fatta enhälliga beslut anges i fördragen.

I samband med Europeiska enhetsakten, som undertecknades 1986, ändrades Romfördraget för att ge ny kraft åt den europeiska integrationen och fullborda den inre marknaden. Därmed minskades det antal politiska områden som krävde enhällighet för att anta lagstiftning.

Lissabonfördraget, som trädde i kraft 2009 och som är den senaste fördragsändringen, har medfört en ökning av det antal politiska områden där kvalificerad majoritet i rådet krävs.

Ett begränsat antal politiska områden betraktas som känsliga när det gäller enhällig omröstning:

  • skatter
  • social trygghet eller socialt skydd
  • nya medlemsländers anslutning till EU
  • EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), inklusive den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GFSP)
  • operativt polissamarbete mellan medlemsstaterna.

Dock kan övergångsklausuler som möjliggör undantag i lagstiftningsförfarandet och som tidigare fastställdes i fördragen, användas för förfaranden som tillåter att enhällig röstning byts ut av röstning med kvalificerad majoritet, eller för att ändra beslutsförfaranden som gäller för särskilda områden.

Övergångsklausuler kan till exempel ge europeiska rådet befogenheter att med enhällighet tillåta att rådet beslutar med kvalificerad majoritet, se följande:

  • Artikel 48.7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),
  • Artikel 31.3 i EU-fördraget (Gusp),
  • Artikel 312.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (den fleråriga budgetramen).

Dessutom kan övergångsklausuler ge Europeiska unionens råd befogenhet att genom enhällighet efter samråd Europaparlamentet besluta att det ordinarie lagstiftningsförfarande är tillämpligt för särskilda frågor, till exempel följande:

  • Artikel 81.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (familjerätt som har gränsöverskridande följder),
  • Artikel 153.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (socialpolitik),
  • Artikel 192.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (miljöpolitik).

Slutligen kan övergångsklausuler ge rådet befogenhet att genom enhällighet besluta om att använda sig av kvalificerad majoritet (artikel 333 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (närmare samarbete)).

Enligt artikel 293.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan rådet om det beslutar om ett förslag från kommissionen ändra detta genom enhällighet med vissa undantag.

SE ÄVEN:

Top