Ordlista till sammanfattningarna

Hjälp Öppna som pdf Skriv ut sidan 

Schengen (avtal och konvention)

Schengenavtalet undertecknades den 14 juni 1985 av Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Länderna enades därmed om att gradvis avlägsna gränskontrollerna vid sina inre gränser och införa fri rörlighet för alla medborgare i de undertecknande länderna, övriga EU-länder och vissa länder utanför EU.

Schengenkonventionen kompletterar avtalet och fastställer tillämpningsvillkor och garantier för att upprätta ett område utan inre gränskontroller. Konventionen undertecknades av samma fem länder den 19 juni 1990 och trädde i kraft 1995. Schengenavtalet och Schengenkonventionen, samt tillhörande avtal och regler, utgör tillsammans ”Schengenregelverket”, som sedan 1999 ingår i EU:s regelverk och har blivit en del av EU:s lagstiftning.

22 av 28 EU-länder ingår i Schengenområdet. Bulgarien, Cypern, Kroatien och Rumänien kommer att ansluta till området så småningom. Storbritannien och Irland har undantagsklausuler och upprätthåller sina gränskontroller. Fyra länder utanför EU ingår också i Schengenområdet, nämligen Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

EU-kandidatländerna måste godta hela Schengenregelverket när de går med i EU. Gränskontroller vid de inre gränserna upphävs (genom ett enhälligt beslut i rådet) först efter det att kommissionen och EU-landsexperter har gjort bedömningen att alla nödvändiga åtgärder för att upphäva de inre gränskontrollerna har vidtagits.