Ordlista till sammanfattningarna

Hjälp Öppna som pdf Skriv ut sidan 

Förbud mot diskriminering (Principen om)

Syftet med lagen om förbud mot diskriminering är att alla på ett likvärdigt och rättvist sätt ska kunna få tillgång till de möjligheter som finns i ett samhälle. Denna princip innebär i allt väsentligt att personer som befinner sig i samma situation ska behandlas på samma sätt och inte behandlas mindre gynnsamt på grund av en viss ”skyddad” egenskap som de besitter.

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt förbjuder diskriminering utifrån nationalitet. Det gör det också möjligt för rådet att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Diskriminering på grund av nationalitet har alltid varit förbjudet enligt EU-fördragen (liksom diskriminering på grund av kön när det gäller arbetsmarknad). De andra diskrimineringsgrunderna nämndes för första gången i Amsterdamfördraget.

År 2000 antogs två direktiv: direktivet om likabehandling, som förbjuder diskriminering utifrån sexuell läggning, religiös övertygelse, ålder och funktionshinder på arbetsmarknadsområdet; samt direktivet om likabehandling oavsett ras, som förbjuder diskriminering utifrån ras eller etnisk tillhörighet, åter igen när det gäller arbetsmarknad, men även sett till tillgång till välfärdssystemet och social trygghet, samt varor och tjänster.

År 2009 infördes genom Lissabonfördraget en horisontell klausul i syfte att integrera kampen mot diskriminering i alla EU:s politiska beslut och åtgärder (artikel 10 i fördraget om EU:s funktionssätt). På detta område i kampen mot diskriminering ska ett särskilt lagstiftningsförfarande användas: rådet måste agera enhälligt och efter att ha erhållit Europaparlamentets samtycke.

Europeiska medborgare kan utöva sin rätt till rättslig prövning i händelse av direkt eller indirekt diskriminering, särskilt i fall då de behandlas annorlunda i jämförbara situationer eller när en ofördelaktig behandling inte kan motiveras av ett legitimt och proportionerligt mål.