Ordlista till sammanfattningarna

Hjälp Öppna som pdf Skriv ut sidan 

Civilrättsligt samarbete

I ett europeiskt område med verklig rättvisa ska medborgarna och företagen fritt kunna hävda sina rättigheter. Den främsta målsättningen med det civilrättsliga samarbetet är att förbättra samarbetet mellan EU-ländernas myndigheter för att undanröja varje hinder som följer av de olika juridiska och administrativa systemens olikheter (ömsesidigt erkännande och verkställighet av rättsliga avgöranden, lika tillgång till rättsväsendet och harmonisering av nationell lagstiftning).

År 1993 införlivades det civilrättsliga samarbetet i avdelning VI i Maastrichtfördraget. I och med Amsterdamfördraget flyttades det civilrättsliga samarbetet till avdelning IV i EU-fördraget (nya artikel 65). Genom Amsterdamfördraget blev alltså det civilrättsliga samarbetet en ”gemenskapsfråga” och infogades under området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Europeiska rådet i Tammerfors (oktober 1999) gjorde principen om ömsesidigt erkännande av domstolsavgöranden till den egentliga hörnstenen i det juridiska samarbetet, både i civil- och straffrättsliga frågor, inom EU.

I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft i december 2009 flyttades det civilrättsliga samarbetet till avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tillsammans med alla andra aspekter av området frihet, säkerhet och rättvisa. Sedan dess fattas beslut på det här området i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, utom i frågor som gäller familjerätten.

År 2014 presenterade Europeiska kommissionen ett meddelande där man fastställde de politiska prioriteringar som ska göras för att gå vidare mot ett fullt fungerande europeiskt område med rättvisa, inriktat på förtroende, rörlighet och tillväxt.