Ordlista till sammanfattningarna

Hjälp Öppna som pdf Skriv ut sidan 

Europeiska sysselsättningsstrategin

Europeiska sysselsättningsstrategin lanserades vid Europeiska rådets möte i Luxemburg 1997. Den är EU:s viktigaste instrument för att samordna EU-ländernas reformer inom arbetsmarknad och socialpolitik. Mekanismen grundas på framtagande av riktmärken, övervakning och försök att lära av varandra, snarare än på lagstiftning.

Sedan 1997 har sysselsättningsstrategin genomgått flera förändringar, både när det gäller förvaltning och inriktning. År 2005 lanserades en ny version av strategin, nu som en del av Lissabonstrategin. Det innebar en sammanslagning av de europeiska riktlinjerna för sysselsättning och de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik, till en enda uppsättning integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning. Lissabonstrategin gjordes om 2010 i och med lanseringen av Europa 2020-strategin. EU-länderna kom överens om nya prioriteringar, som formulerades i nya mål och integrerade riktlinjer. Sedan 2011 är den europeiska sysselsättningsstrategin helt integrerad i den europeiska planeringsterminen, EU:s årliga samordningscykel för den ekonomiska politiken.

Europeiska sysselsättningsstrategin består av följande delar:

  • Den gemensamma sysselsättningsrapporten, som analyserar de största sysselsättningsrelaterade utmaningarna i EU-länderna och deras politiska svar på riktlinjerna för sysselsättning under året som gått.
  • Den årliga tillväxtöversikten, där EU:s makroekonomiska prioriteringar för att främja tillväxt och sysselsättning presenteras, som är startskottet för den europeiska planeringsterminen.
  • De integrerade riktlinjerna, som innehåller de huvudsakliga politiska prioriteringarna för sysselsättning och sociala frågor.
  • Landsspecifika rekommendationer, som ger skräddarsydda råd till EU-länderna om hur de kan hantera de utmaningar de står inför när det gäller ekonomi, sysselsättning och sociala frågor.