Ordlista till sammanfattningarna

Hjälp Öppna som pdf Skriv ut sidan 

Demokratiskt underskott

”Demokratiskt underskott” är en term som används av personer som menar att det råder brist på demokrati i EU:s institutioner och deras beslut, och att de är svåra att förstå för den vanliga medborgaren eftersom de är så komplicerade. Det riktiga demokratiska underskottet i EU tycks vara frånvaron av europeisk politik. EU-väljarna upplever att det inte finns något fungerande sätt att avvisa en ”regering” de inte gillar, eller att på något sätt ändra politikens förlopp.

Den nuvarande formen av europeiskt styre är sådant att det inte finns någon ”regering”.

Allmänheten är fortfarande i huvudsak pro-europeisk, men de förstår inte det politiska systemet, som ibland verkar hota deras livsstil.

Missnöjet med Europa har tagit sig uttryck i det låga valdeltagandet vid EU-valet, som var lägre än någonsin för valet år 2009 med i genomsnitt bara 43 % som röstade i EU.

Problemet med demokratisk legitimitet har varit en känslig fråga i alla etapper i den europeiska integrationen. Frågan behandlades på de konferenser mellan regeringarna som ledde till undertecknandet av Maastricht-, Amsterdam- och Nicefördragen, genom att Europaparlamentet fick mer befogenheter och man utökade antalet områden där parlamentet hade gemensamt beslutsfattande med rådet. Till följd av detta har Europaparlamentet utvecklats från en rådgivande församling till en medlagstiftare.

Lissabonfördraget har sedan stärkt Europaparlamentets finansiella, lagstiftande och tillsynsrelaterade befogenheter. Europaparlamentet har fått ett avsevärt inflytande i att utse kommissionen och dess ordförande.

Dessutom har det europeiska medborgarinitiativet skapats och betydelsen av dialog mellan civilsamhället och EU:s institutioner har erkänts. Slutligen har vissa rådssammanträden gjorts offentliga för att förbättra informationen till medborgarna.