31998D0263

RÅDETS BESLUT av den 30 mars 1998 om principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i anslutningspartnerskapet med Republiken Lettland (98/263/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av anslutningspartnerskap (1), särskilt artikel 2 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Europeiska rådet uttalade vid sitt möte i Luxemburg att anslutningspartnerskap är ett nytt instrument som utgör kärnan i den förstärkta strategin inför anslutningen.

Enligt förordning (EG) nr 622/98 skall rådet med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen besluta om de principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som ingår i de enskilda anslutningspartnerskapen, så som de kommer att föreläggas varje kandidatland, samt om efterföljande betydande anpassningar som är tillämpliga på dem.

Gemenskapens stöd är villkorat av att väsentliga faktorer uppfylls, och särskilt av att åtagandena i Europaavtalen respekteras och av att det sker framsteg i uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna. Om en väsentlig faktor saknas får rådet, genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, vidta lämpliga åtgärder avseende allt stöd inför anslutningen.

Europeiska rådet i Luxemburg beslutade att genomförandet av anslutningspartnerskapet och framstegen med att anta gemenskapens regelverk kommer att granskas inom Europaavtalsorganen.

I kommissionens yttrande gavs en objektiv analys av Republiken Lettlands förberedelser för medlemsskap och det fastställdes ett antal prioriterade områden där ytterligare insatser bör göras.

För att förbereda medlemsskap bör Republiken Lettland inrätta ett nationellt program för antagande av gemenskapens regelverk. I detta program bör en tidsplan anges för att uppnå de prioriteringar och mellanliggande mål som fastställs i anslutningspartnerskapet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 622/98 skall de principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som ingår i Republiken Lettlands anslutningspartnerskap anges i bilagan till denna förordning, vilken utgör en integrerande del av detta beslut.

Artikel 2

Genomförandet av anslutningspartnerskapet skall granskas inom Europaavtalsorganen och rådets lämpliga organ till vilka kommissionen regelbundet skall rapportera.

Artikel 3

Detta beslut skall träda i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 30 mars 1998.

På rådets vägnar

M. BECKETT

Ordförande

(1) EGT L 85, 20.3.1998, s. 1.

BILAGA

LETTLAND

1. Mål

Syftet med anslutningspartnerskapet är att inom en och samma ram fastställa de prioriterade verksamhetsområden som anges i kommissionens yttrande om Lettlands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen, de finansiella medlen för att hjälpa Lettland att förverkliga dessa prioriteringar samt villkoren för detta stöd. Anslutningspartnerskapet kommer att utgöra en ram för ett antal politiska instrument som kommer att användas för att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig för medlemskap. Hit hör bland annat det nationella program för antagandet av gemenskapens regelverk som skall antas av Lettland, den gemensamma utvärderingen av prioriteringarna i den ekonomiska politiken, pakten mot organiserad brottslighet och vägledningen till den inre marknaden. Dessa instrument är alla olika och kommer att utarbetas och genomföras på olika sätt. De kommer inte att utgöra en integrerande del av detta partnerskap men de prioriteringar de innehåller kommer att vara förenliga med partnerskapet.

2. Principer

De viktigaste prioriterade områden som fastställts för varje kandidatland rör landets förmåga att uppfylla Köpenhamnskriterierna, enligt vilka det för medlemskap krävs följande:

- Kandidatlandet skall ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

- En fungerande marknadsekonomi liksom kapacitet att hantera det konkurrenstryck och de marknadskrafter som råder inom unionen.

- Förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, inbegripet att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

Vid sitt möte i Madrid underströk Europeiska rådet att kandidatländerna måste anpassa sina administrativa strukturer för att kunna tillämpa gemenskapspolitiken på ett friktionsfritt sätt efter anslutningen. Vid sitt möte i Luxemburg framhöll Europeiska rådet att införlivandet av gemenskapens regelverk med lagstiftningen är nödvändig, men inte i sig tillräcklig. Det är nödvändigt att tillse att regelverket verkligen tillämpas.

3. Prioriteringar och mellanliggande mål

Av kommissionens yttranden och rådets behandling av dessa har framgått hur stora ansträngningar kandidatländerna måste göra på vissa områden för att förbereda sig för anslutningen. Det har också bedömts att inget kandidatland för närvarande helt uppfyller Köpenhamnskriterierna. Denna situation kommer att göra det nödvändigt att fastställa olika etapper med prioriteringar med angivande, för varje prioritering, av bestämda mål vilka skall fastställas i samarbete med de berörda länderna. Uppnåendet av dessa mål kommer att påverka vilken grad av bistånd som beviljas, hur förhandlingarna med vissa länder utvecklas och inledandet av förhandlingar med andra länder. Prioriteringarna och mellanliggande mål har delats upp i två grupper, de på kort sikt och de på lång sikt. Som kortsiktiga betecknas de prioriteringar och mellanliggande mål som Lettland realistiskt sett kan förväntas uppnå under 1998 eller beträffande vilka Lettland i vart fall kan förväntas göra betydande framsteg inom samma frist. Med hänsyn till den korta tidsfristen och den administrativa kapacitet som fordras för att genomföra dem har endast ett mindre antal prioriteringar fastställts på kort sikt. Prioriteringarna under medellång sikt förväntas ta över ett år att uppnå, även om arbetet med dem kan och bör inledas under 1998.

Lettland kommer att uppmanas att till slutet av mars utarbeta ett nationellt program för antagandet av gemenskapens regelverk som bör innehålla en tidsplan för genomförandet av dessa prioriteringar och mellanliggande mål och, i de fall det är möjligt och relevant, uppgift om behovet av personella och finansiella resurser.

Av anslutningspartnerskapet kommer att framgå att Lettland måste ta itu med alla de frågeställningar som tas upp i yttrandet. Det kommer också att framhållas att det inte är tillräckligt att genomföra gemenskapens regelverk; det är dessutom nödvändigt att se till att regelverket faktiskt tillämpas i enlighet med de standarder som gäller inom unionen. På alla de områden som är förtecknade nedan krävs trovärdigt och effektivt genomförande av gemenskapens regelverk.

Med ledning av kommissionens yttrande och rådets behandling av detta har följande prioriteringar och mellanliggande mål, på kort respektive medellång sikt, fastställts för Lettland.

3.1 Prioriteringar på kort sikt (1998)

Politiska kriterier: Åtgärder för att göra naturalisationsförfarandena enklare så att icke-medborgare, inbegripet statslösa barn, kan bli bättre integrerade, och för att förbättra utbildningen i lettiska för icke-lettisktalande.

Ekonomiska reformer: Fastställande av prioriteringar på medellång sikt inom den ekonomiska politiken och gemensam utvärdering inom ramen för Europaavtalet, påskyndande av en marknadsorienterad omstrukturering av företagen, särskilt genom slutförande av privatiseringsprocessen, fortsatt förstärkning av banksektorn, modernisering av jordbrukssektorn och inrättande av ett fastighets- och egendomsregister.

Förstärkning av den institutionella och administrativa kapaciteten: Ytterligare strukturreformer av den offentliga förvaltningen behövs, särskilt av tull- och skatteförvaltningen, kapacitet för finansiell kontroll, förstärkning av jordbruksministeriet och fastställande av en utbildningsstrategi för rättsväsendet, förstärkning av de veterinärmedicinska och fytosanitära förvaltningarna, särskilt vad gäller resurserna vid de yttre gränserna, förstärkning av institutionerna på miljöområdet och påbörjande av arbetet med att upprätta de strukturer som krävs för regional- och strukturpolitiken.

Den inre marknaden: Detta omfattar ytterligare anpassning på områdena intellektuell och industriell äganderättigheter, offentlig upphandling, finansiella tjänster, konkurrens, statligt stöd och indirekt beskattning, antagande av en lag om statligt stöd och ökad insyn genom förbättring av förteckningen över statliga stöd samt förstärkning av den nya myndigheten med ansvar för konkurrensbegränsande samverkan.

Rättsliga och inrikes frågor: Detta omfattar ytterligare ansträngningar för att genomföra åtgärder för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet och för att fortsätta reformen av rättsväsendet.

Miljö: Fortsatt införlivande av ramlagstiftning, fastställande av detaljerade anpassningsprogram och genomförandestrategier rörande enskilda rättsakter. Planering och inledande av genomförandet av dessa program och strategier.

3.2 Prioriteringar på medellång sikt

Politiska kriterier: Påskyndad integration av icke-medborgare genom enklare naturalisationsförfaranden, även för statslösa barn.

Ekonomiska reformer: Konsolidering av privatiseringsprocessen, förstärkning av marknadsanpassade omstruktureringar i företags-, finans- och banksektorerna, utveckling av en rättslig ram för den offentliga servicesektorn och för finansiella tjänster, förstärkning av konkurrenspolitiken.

Ekonomisk politik: Regelbunden översyn av den gemensamma bedömningen inom ramen för Europaavtalen av prioriteringarna i den ekonomiska politiken, med fokus på uppfyllande av Köpenhamnskriterierna för medlemskap i unionen och gemenskapens regelverk rörande ekonomisk och monetär politik (samordning av den ekonomiska politiken, framläggande av konvergensprogram, undvikande av alltför stora underskott). Lettland förväntas inte införa euron omedelbart vid anslutningen, men förväntas dock föra en politik som syftar till faktisk konvergens i enlighet med unionens mål beträffande ekonomisk och social sammanhållning och till nominell konvergens som är förenlig med slutmålet, införandet av euron.

Förstärkning av den institutionella och administrativa kapaciteten: Förstärkning av gemenskapens lagstiftning om den inre marknaden och upprättande av institutioner som kan genomföra gemenskapens program för regional utveckling och gemenskapens jordbrukspolitik (inbegripet statistisk kompetens) inbegripet organ för bedrägeribekämpning, förstärkning av budgetprocessen och kapacitet för makroekonomiska prognoser, förbättring av rättsväsendets sätt att fungera, utbildning i gemenskapsrätt och dess tillämpning för tjänstemän inom rättsväsendet, förstärkning av institutioner med ansvar för rättsliga och inrikes frågor (för att se till att de får tillräcklig och välutbildad personal, särskilt poliser och gränsvakter samt personal i ministerier och domstolar), reformer av tull- och skatteförvaltningarna för att se till att de är redo att tillämpa gemenskapens regelverk och förstärkning av förvaltningarna med ansvar för livsmedelskontroll.

Den inre marknaden: Detta omfattar bland annat anpassning av lagstiftningen inom områdena tull, politik rörande den audiovisuella sektorn, statistik och finansiella tjänster, förbättring av strukturer för standardisering och bedömning av överensstämmelse samt upprättande av ett system för marknadsövervakning, och anpassning av den övergripande tekniska lagstiftningen om industriprodukter, ytterligare anpassning av konkurrenslagstiftningen, särskilt beträffande statligt stöd, förstärkning av de myndigheter som ansvarar för övervakningen av konkurrensbegränsande samverkan och statligt stöd, främjande av företagsutvecklingen, inbegripet små och medelstora företag, anpassning i förhållande till gemenskapens regelverk rörande telekommunikation, konsumentskydd och den inre marknaden för energi.

Rättsliga och inrikes frågor: Detta omfattar bland annat utvecklingen av effektiv gränsförvaltning, särskilt vid östgränsen, genomförande av invandringspolitiken och av asyl- och flyktinglagstiftning, anpassning till unionens viseringspolitik och slutförande av anpassningen till internationella konventioner, fortsatt kamp mot organiserad brottslighet (särskilt penningtvätt, narkotikahantering och människosmuggling) och korruption, särskilt med sikte på Schengen-regelverket.

Jordbruk: Detta omfattar bland annat anpassning till gemenskapens regelverk på jordbruksområdet (inbegripet veterinärmedicinska och fytosanitära frågor, särskilt vid yttre gränser), beaktande av jordbrukets miljöaspekter och den biologiska mångfalden, konsolidering av fastighetsstrukturen och utveckling av en landsbygdspolitik. Utveckling av kapaciteten att genomföra och säkerställa efterlevnaden av den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt de grundläggande förvaltningsmekanismerna och administrativa strukturerna för övervakning av jordbruksmarknaderna och genomförande av strukturåtgärder och åtgärder för utveckling av landsbygden, antagande och genomförande av veterinärmedicinska och fytosanitära krav, förbättring av vissa inrättningar för beredning av livsmedel och av anläggningar för provtagning och diagnosticering samt omstrukturering av jordbrukets livsmedelsindustri.

Fiske: Utveckling av kapaciteten att genomföra och säkerställa efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitiken.

Transport: Ytterligare insatser för anpassning till gemenskapens regelverk, särskilt beträffande vägtransport av gods (tekniska regler och beskattning), sjöfart (säkerhet) och järnvägstransport och för att tillhandahålla nödvändiga investeringar i transportinfrastruktur, inte minst för utbyggnad av de transeuropeiska näten.

Sysselsättning och sociala frågor: Utveckling av lämplig arbetsmarknadspolitik och gemensam översyn av denna politik som förberedelse för deltagande i samordningen inom unionen, anpassning av arbetslagstiftningen och av lagstiftningen rörande hälsa och säkerhet i arbetet och utveckling av strukturerna för säkerställande av efterlevnaden, särskilt ett tidigt antagande av ramdirektivet om hälsa och säkerhet i arbetet, säkerställande av efterlevnaden av lika möjligheter för kvinnor och män, ytterligare utveckling av en aktiv och oberoende dialog mellan arbetsmarknadens parter, ytterligare utveckling av det sociala skyddet och vidtagande av åtgärder för att få folkhälsostandarderna i linje med unionens normer.

Miljö: Detta omfattar utveckling av strukturer och kapacitet för övervakning och genomförandekontroll, fortgående planering och genomförande av tillnärmningsprogram rörande enskilda rättsakter. Särskild vikt bör läggas vid luftföroreningar och dricksvattens-, spillvattens- och avfallssektorerna. Miljöskyddskraven och vikten av en hållbar utveckling måste integreras i fastställandet och genomförandet av nationell sektoriell politik.

Regionalpolitik och sammanhållning: Införande av en rättslig och administrativ ram samt en budgetram för en nationell politik som syftar till att på ett integrerat sätt utjämna de regionala skillnaderna, med sikte på deltagande i unionens strukturprogram efter anslutningen.

4. Programplanering

Anslagen från Phare för perioden 1995 1997 uppgick till sammanlagt 112 miljoner ecu. Förutsatt att Phare-budgeten för den kvarvarande perioden godkänns kommer kommissionen att bekräfta anslagen för 1998 och 1999. Lettland kan dessutom komma i fråga för bidrag från de stödmedel för att hjälpa länderna att komma ikapp (catch-up-facility) som planerats för 1998. Finansieringsförslag kommer att läggas fram för Phares förvaltningskommitté i enlighet med förordning (EEG) nr 3906/89. Samfinansiering med kandidatländerna kommer systematiskt att krävas för alla investeringsprojekt. Det finansiella stödet från år 2000 och framåt kommer att omfatta jordbruksstöd och ett strukturpolitiskt instrument vars åtgärdsprioriteringar kommer att vara av liknande slag som sammanhållningsfondens.

5. Villkorlighet

Gemenskapens stöd kommer att villkoras av att Lettland fullgör sina åtaganden enligt Europaavtalet liksom av fortsatta framsteg när det gäller uppfylla Köpenhamnskriterierna och av framsteg i genomförandet av detta anslutningspartnerskap. Om dessa allmänna villkor inte uppfylls kan rådet komma att besluta att tills vidare inställda det finansiella stödet på grundval av artikel 4 i förordning (EG) nr 622/98.

6. Övervakning

Genomförandet av anslutningspartnerskapet kommer att övervakas inom Europaavtalets ram. Detta kommer att börja 1998, innan kommissionen för rådet lägger fram sin första ordinarie rapport om Lettlands framsteg som också omfattar genomförandet av anslutningspartnerskapet.

Relevanta delar av anslutningspartnerskapet kommer att diskuteras i den behöriga underkommittén. Associeringskommittén kommer att behandla den allmänna utvecklingen, framsteg och problem vad gäller att uppfylla prioriteringarna och mellanliggande mål liksom mer specifika frågor som hänskjuts till kommittén från underkommittéerna. Associeringskommittén kommer att rapportera till associeringsrådet och genomförandet av anslutningspartnerskapet.

Phares förvaltningskommitté kommer att se till att finansieringsbesluten är förenliga med anslutningspartnerskapen.

Anslutningspartnerskapet kommer att ändras då så behövs i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 622/98. Kommissionen kommer, före slutet av 1999 och därefter med regelbundna mellanrum, att föreslå att detta partnerskap ses över, med avseende på vilket rådet kommer att fatta ett formellt beslut. I denna översyn kommer att tas upp frågan om det, mot bakgrund av de framsteg som Lettland har gjort när det gäller att nå de mål som fastställs i detta partnerskap, finns ett behov av att ange ytterligare mellanliggande mål.