52007PC0470

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 14.8.2007

KOM(2007) 470 slutlig

2007/0169 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om godkännande, på Europeiska gemenskapens vägnar, av den första och andra ändringen av UNECE:s Esbokonvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. UNECE:s Esbokonvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (nedan kallad ”konventionen”) undertecknades av gemenskapen och dess medlemsstater den 26 februari 1991. Konventionen godkändes av gemenskapen den 27 juni 1997[1].

2. Vid parternas andra möte som hölls 2001 antogs beslut II/14 om en ändring av Esbokonventionen. Dels utvidgas genom denna ändring definitionen av ”allmänheten” i artikel 1(x) i konventionen för att förtydliga att den allmänhet som får delta i förfarandena inom ramen för konventionen omfattar det civila samhället och i synnerhet icke-statliga organisationer, dels innebär ändringen att länder som inte är medlemmar i ECE kan ansluta sig till konventionen efter godkännande vid parternas möte. Både det utvidgade tillämpningsområdet för termen ”allmänheten” och det förhållandet att länder utanför UNECE-regionen kan ansluta sig till konventionen är viktiga instrument för att sörja för allmänhetens medvetenhet om miljöfrågor och främja ett mer omfattande genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen. Den första ändringen av konventionen bidrar därmed till att stärka miljöskyddspolitiken och göra den mer effektiv.

3. I gemenskapslagstiftningen genomförs definitionen av ”allmänheten” i de tillämpliga bestämmelserna i direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EIA-direktivet)[2], ändrat genom direktiven 97/11/EG[3] och 2003/35/EG[4]. Definitionen står i överensstämmelse med konventionens ändrade text.

4. Vid parternas tredje möte som hölls 2004 antogs genom beslut III/7 en andra ändring av Esbokonventionen. Genom denna ändring får berörda parter möjlighet att delta när det fastställs vad bedömningen skall innehålla, förteckningen över verksamheter i bilaga I till konventionen revideras och institutionella frågor inom ramen för konventionen regleras, t.ex. övervakning av efterlevnaden, befogenheter vid parternas möte och ändringarnas ikraftträdande. De relevanta gemenskapsbestämmelserna (EIA-direktivet) är förenliga med denna ändring av Esbokonventionen och behöver sålunda inte revideras med anledning av ändringen.

5. Vid ministerkonferensen på temat ”Miljö för Europa” i oktober 2007 är det viktigt att Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna visar sitt engagemang för internationell miljöpolitik och agerar gemensamt för att främja de mål som uppställs med miljökonventioner som antagits inom ramen för UNECE-forumet. Gemenskapens samordning av medlemsstaternas ståndpunkter under förhandlingarna var mycket framgångsrik. Man bör arbeta på samma sätt inför antagandet av ändringarna av Esbokonventionen. Syftet bör vara att gemenskapen och medlemsstaterna i möjligaste mån skall kunna deponera sina ratifikations-, godkännande- eller godtagandeinstrument samtidigt.

6. Gemenskapen bör godkänna dessa ändringar av Esbokonventionen.

2007/0169 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om godkännande, på Europeiska gemenskapens vägnar, av den första och andra ändringen av UNECE:s Esbokonvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag[5],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[6], och

av följande skäl:

1. UNECE:s Esbokonvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (nedan kallad ”Esbokonventionen”) syftar till att fastställa parternas skyldigheter att bedöma miljökonsekvenserna av vissa verksamheter i ett tidigt skede av planeringen och förpliktar staterna att underrätta och samråda med varandra om alla större projekt som kan antas ha betydande skadlig miljöpåverkan över nationsgränserna.

2. Esbokonventionen godkändes av gemenskapen den 27 juni 1997.

3. Vid parternas möte 2001 antogs en ändring av Esbokonventionen som innebär dels att definitionen av ”allmänheten” ändras så att icke-statliga organisationer och andra föreningar omfattas, dels att länder utanför UNECE-regionen kan ansluta sig till konventionen. Tillämplig gemenskapslagstiftning, i synnerhet rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt[7], innehåller bestämmelser som överensstämmer med denna ändring av Esbokonventionen.

4. Den andra ändringen av Esbokonventionen antogs vid parternas möte 2004 och innebär att utsatta parter får delta när det fastställs vad bedömningen skall innehålla, att förteckningen över verksamheter i bilaga I till konventionen revideras och att institutionella frågor regleras. Denna ändring ändrar inte parternas skyldigheter i sig och förteckningen över dessa verksamheter omfattas redan av tillämplig gemenskapslagstiftning, dvs. direktiv 85/337/EEG.

5. Ändringarna av Esbokonventionen står öppna för ratificering, godkännande eller godtagande av parterna. Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna bör vidta de åtgärder som behövs för att i möjligaste mån kunna deponera sina ratifikations-, godkännande- eller godtagandeinstrument samtidigt.

6. Gemenskapen bör godkänna dessa två ändringar av Esbokonventionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den första och andra ändringen av UNECE:s Esbokonvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang godkänns härmed på gemenskapens vägnar.

Texten till ändringarna åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som skall ha rätt att i enlighet med artikel 17 i Esbokonventionen deponera godkännandeinstrumentet rörande ändringarna hos Förenta nationernas generalsekreterare i dennes egenskap av depositarie.

Utfärdat i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande

[…]

ÄNDRINGAR AV ESBOKONVENTIONEN OM MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGAR I ETT GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMMANHANG

FÖRSTA ÄNDRINGEN

I slutet av artikel 1(x) skall följande införas efter ordet ”personer”:

”och de föreningar, organisationer eller grupper som utgörs av dessa personer i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis”

I artikel 17 skall en ny punkt införas efter punkt 2 med följande lydelse :

”3. Alla andra stater än de som avses i punkt 2 som är medlemmar i Förenta nationerna får ansluta sig till konventionen efter godkännande vid parternas möte. Vid parternas möte får en ansökan om anslutning från en sådan stat inte prövas eller godkännas innan denna punkt har trätt i kraft för alla stater och organisationer som var parter i konventionen den 27 februari 2001”.

De därpå följande punkterna skall numreras om.

I slutet av artikel 17 skall en ny punkt införas med följande lydelse :

”7. En stat eller organisation som ratificerar, godtar eller godkänner denna konvention skall anses samtidigt ratificera, godta eller godkänna den ändring av konventionen som anges i beslut II/14 som fattats vid parternas andra möte”.

ANDRA ÄNDRINGEN

I artikel 2 skall en ny punkt införas efter punkt 10 med följande lydelse :

”11. Om upphovsparten avser att genomföra ett förfarande i syfte att fastställa vad miljökonsekvensbedömningen skall innehålla bör den utsatta parten i lämplig omfattning få möjlighet att delta i detta förfarande”.

I artikel 8 skall följande ordalydelse införas efter ordet ”konvention”:

”och enligt dess protokoll som de är part i”

I artikel 11.2 skall led c ersättas med följande text :

”c) där så är lämpligt anlita och samarbeta med behöriga organ som har sakkunskap som är väsentlig för att uppnå denna konventions syften”,

I slutet av artikel 11 skall två nya led införas med följande lydelse :

”g) vid behov utarbeta protokoll till denna konvention,

(h) inrätta de biträdande organ som de anser nödvändiga för genomförandet av denna konvention”.

I artikel 14.4 skall andra meningen ersättas med en ny mening med följande lydelse :

”För parter som har ratificerat, godkänt eller godtagit dem träder de i kraft den nittionde dagen efter det att depositarien mottagit underrättelse om ratificering, godkännande eller godtagande från åtminstone tre fjärdedelar av det antal parter som förelåg vid tidpunkten för antagandet av ändringarna”.

Efter artikel 14 skall en ny artikel införas med följande lydelse :

”Artikel 14a

Övervakning av efterlevnaden

1. Parterna skall övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i denna konvention på grundval av efterlevnadsförfarandet, ett förfarande som inte är konfrontativt utan är inriktat på stöd och som antas vid parternas möte. Övervakningen skall bygga på, men inte vara begränsad till, en regelbunden rapportering från parterna. Vid parternas möte skall det fattas beslut om hur ofta den regelbundna rapporteringen från parterna skall ske och vilka uppgifter dessa regelbundna rapporter skall innehålla.

2. Efterlevnadsförfarandet kan tillämpas på varje protokoll som antas inom ramen för denna konvention”.

Bilaga I till konventionen skall ersättas med bilagan till detta beslut.

I bilaga VI skall en ny punkt införas efter punkt 2 med följande lydelse :

”3. Punkterna 1 och 2 får även tillämpas på varje protokoll till konventionen”.

Bilaga

FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHETER

1. Råoljeraffinaderier (utom fabriker som enbart tillverkar smörjmedel av råolja) och anläggningar för förgasning eller kondensering av minst 500 ton stenkol eller bituminös skiffer per dag.

2. a) Värmekraftverk och andra förbränningsanläggningar med en värmeproduktion på 300 megawatt eller mer.

b) Kärnkraftverk och andra kärnreaktorer, inbegripet demontering och avveckling av sådana kraftverk eller reaktorer 1 (utom forskningsanläggningar som producerar och omvandlar klyvbara och fertila material och vilkas maximala kapacitet inte överstiger 1 kilowatt kontinuerlig termisk last).

3. a) Anläggningar för upparbetning av utbränt kärnbränsle.

b) Anläggningar avsedda

- för framställning eller anrikning av kärnbränsle,

- för behandling av utbränt kärnbränsle eller högradioaktivt avfall,

- för slutförvaring av utbränt kärnbränsle,

- enbart för slutförvaring av radioaktivt avfall, eller

- enbart för lagring (planerad för mer än 10 år) av utbränt kärnbränsle eller radioaktivt avfall på annan plats än produktionsplatsen.

4. Stora integrerade anläggningar för primärsmältning av gjutjärn och stål och för produktion av andra icke-järnhaltiga metaller.

5. Anläggningar för utvinning av asbest samt för behandling och omvandling av asbest och produkter som innehåller asbest; beträffande produkter av asbestcement med en årlig produktion av mer än 20 000 ton färdiga produkter, beträffande friktionsmaterial med en årlig produktion av mer än 50 ton färdiga produkter och beträffande annan asbestanvändning med en årlig förbrukning av mer än 200 ton.

6. Integrerade kemiska anläggningar.

7. a) Anläggning av motorvägar, motortrafikleder 2 /, järnvägslinjer för fjärrtrafik samt flygplatser 3 / med en banlängd av 2 100 meter eller mer.

b) Anläggning av en ny väg med fyra eller fler filer, eller uträtning och/eller breddning av befintlig väg med två eller färre filer för att få fyra eller fler filer, där en sådan väg, eller ett uträtat och/eller breddat avsnitt, skulle bli en sammanhängande vägsträcka på 10 km eller mer.

8. Rörledningar med stor diameter för transport av olja, gas eller kemikalier.

9. Hamnar liksom inre vattenvägar och insjöhamnar som medger trafik med fartyg på mer än 1 350 ton.

10. a) Anläggningar för omhändertagande av giftigt och farligt avfall genom förbränning, kemisk behandling eller deponering.

b) Anläggningar med kapacitet för mer än 100 ton per dag för bortskaffande av icke-farligt avfall genom förbränning eller kemisk behandling.

11. Stora dammar och reservoarer.

12. Grundvattenuttag eller system för konstgjord grundvattenbildning, där den årligen uttagna eller tillförda vattenvolymen uppgår till minst 10 miljoner kubikmeter.

13. Tillverkning av minst 200 ton torkad pappersmassa, papper och papp per dag.

14. Stora stenbrott, gruvprojekt, utvinning och bearbetning på platsen av metallhaltiga malmer eller kol.

15. Utvinning av kolväte till havs. Utvinning av råolja och naturgas för kommersiella ändamål, där den utvunna mängden överstiger 500 ton per dag för olja och 500 000 kubikmeter per dag för gas.

16. Stora anläggningar för lagring av olja, petrokemiska och kemiska produkter.

17. Avverkning av stora skogsområden.

18. a) Anläggningar för överföring av vattenresurser mellan flodområden, där denna överföring syftar till att förhindra eventuell vattenbrist och där den överförda vattenmängden överstiger 100 miljoner kubikmeter per år.

b) I alla andra fall anläggningar för överföring av vattenresurser mellan flodområden, när den genomsnittliga genomströmningen i avledningsområdet över flera år överstiger 2 000 miljoner kubikmeter per år och den överförda vattenmängden överstiger 5 procent av denna genomströmning.

I båda fallen är överföring av dricksvatten i vattenledningar undantagen.

19. Anläggningar för rening av avloppsvatten med en kapacitet som överstiger 150 000 personekvivalenter.

20. Anläggningar för djurhållning av fjäderfä eller svin med mer än

- 85 000 platser för gödkycklingar,

- 60 000 platser för hönor,

- 3 000 platser för slaktsvin avsedda för produktion (>30 kg), eller

- 900 platser för suggor.

21. Anläggning av luftledningar för elektrisk energi med en spänning av minst 220 kV och en längd av mer än 15 km.

22. Stora anläggningar för utnyttjande av vindkraft för energiproduktion (grupper av vindkraftverk).

____________________

1. Vid tillämpningen av denna konvention upphör kärnkraftverk och andra kärnreaktorer att vara sådana anläggningar när allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen.

2. I denna konvention avses med

motorväg : väg som är speciellt utformad och byggd för motortrafik och som inte betjänar fastigheter som gränsar till vägen samt

a) är försedd med, utom på speciella platser eller tillfälligt, skilda körbanor i båda trafikriktningarna, skilda åt med en avskiljande remsa som inte är avsedd för trafik, eller i undantagsfall, på annat sätt,

b) inte har korsningar i plan med några vägar, järnvägar eller spårvagnsspår eller gångstigar, och

c) är särskilt skyltad som en motorväg.

motortrafikled : väg enbart tillgänglig för motortrafik från trafikplatser i flera plan eller övervakade vägkorsningar och på vilken det särskilt är förbjudet att stanna eller parkera på körbanan.

3. I denna konvention avses med flygplats sådana flygplatser som stämmer med definitionen i 1944 års Chicagokonvention om upprättandet av Internationella civila luftfartsorganisationen (bilaga 14).

[1] Rådets beslut av den 27 juni 1997 om slutande, på gemenskapens vägnar, av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen) (förslag EGT C 104, 24.4.1992, s. 5; beslutet ej offentliggjort).

[2] EGT [L 175], [5.7.1985], s. [40].

[3] EGT [L 73], [14.3.1997], s. [5].

[4] EUT [L 156], [25.6.2003], s. [17].

[5] EUT C […], […], s. […].

[6] EUT C […], […], s. […].

[7] EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).