Bryssel den 14.7.2004

KOM(2004) 497 slutlig

2004/0169 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska fiskerifonden

(framlagt av kommissionen) {SEK(2004) 965}

MOTIVERING

Den rättsliga grunden för EU:s insatser inom den gemensamma fiskeripolitiken är avdelning II i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta.

Den gemensamma fiskeripolitiken har därför redan från början haft en betydande strukturell inriktning. Under de senaste 20 åren har strukturpolitiken för fisket inneburit en modernisering av fiskerinäringen i sin helhet. Detta arbete måste fortsätta, särskilt i de nya medlemsstaterna, och särskild tonvikt bör läggas vid att behålla arbetsplatser av god kvalitet och en tillräcklig ekonomisk livskraft inom näringen, att anpassa kapaciteten till de tillgängliga fiskeresurserna, tillgodose efterfrågan på produkter av hög kvalitet, införa mer miljö- och resursvänliga metoder, för att inte glömma den förbättring som pågår när det gäller levnads- och arbetsförhållandena.

De ekonomiska, sociala, miljömässiga och politiska villkoren ändras konstant. EU:s stödformer måste anpassas efter de uppgifter de är avsedda för så att de håller jämna steg med de krav som uppstår till följd av ändringar i fiskeri- och vattenbruksnäringen, på världsmarknaden, till följd av användningen av ny teknik, minskande fiskeresurser, behovet av hållbarhet, miljövänligt fiske, försämrad vattenkvalitet för vattenbruk, regional utvecklingspolitik och konsumenternas efterfrågan.

För att kunna förverkliga den gemensamma fiskeripolitikens särskilda mål måste EU se till att säkra både fiskets framtid på lång sikt och ett hållbart utnyttjande av resurserna och därmed driva igenom betydande strukturella anpassningar för att skapa jämvikt mellan resurserna och fiskekapaciteten. EU måste få de medel som krävs för att snabbare kunna avlägsna överskottskapacitet och ge högsta prioritet åt att övervaka återhämtnings- och förvaltningsplaner och andra nödåtgärder på ett ekonomiskt effektivt och socialt rimligt sätt.

EU måste mer beslutsamt stödja utvecklingen och spridningen av fiskemetoder som är mer förenliga med den marina miljön och fiskeresurserna, främja investeringar i selektiva fiskeredskap, inrättandet av boxar och stödja andra privata eller gemensamma initiativ för att främja selektivt fiske som sträcker sig längre än de skyldigheter som följer av EU-lagstiftningen.

Utvecklingen av vattenbruksnäringen kan också skapa lönsamma arbetstillfällen och ny ekonomisk verksamhet. Vattenbruksnäringen bör ingå som en del av den hållbara utvecklingen av kvalitetsprodukter, samtidigt som miljöeffekterna minskas.

För att skydda fiskeresurserna bör fångster och produkter utnyttjas på bästa sätt och avfall och fångst som kastas över bord bör begränsas med hjälp av modern marknadsföringspolitik och utveckling av lokala beredningsanläggningar för fiske- och vattenbruksprodukter. EU-stöd för sådana initiativ, som främst är avsedda att göra största möjliga mängd produkter lämpliga som livsmedel, riktar sig till mikroföretag och små företag.

I dessa tider med stora förändringar inom fiskerinäringen måste det vidtas åtgärder inte bara för att bevara de mänskliga resurserna inom fiskerinäringen, utan också för att förvärva de nya kunskaper som krävs för att bidra till ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna och utvecklingen av vattenbruket, särskilt genom att erbjuda dem som är sysselsatta inom fiskerinäringen lämplig fortbildning under deras yrkesverksamma liv, attrahera yngre människor och främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Den socioekonomiska strukturen i de kustområden där det bedrivs fiske kommer att påverkas och de måste klara de svårigheter som uppstår från bland annat ändringar inom fiskeri- och vattenbruksnäringen, utvecklingen på världsmarknaden, minskande fiskeresurser och behovet av ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och miljön och de måste ta särskild hänsyn till vattenkvaliteten för fisket och vattenbruket. EU måste kunna vidta kompletterande åtgärder i samband med omställning av områden som påverkas av omstruktureringen av fiskerinäringen. Det måste dock införas begränsningar för vilka områden som kan få stöd eftersom fonden inte är avsedd att täcka alla EU:s kust- och sjöområden.

För att ta större hänsyn till fiskeverksamhetens särskilda karaktär, som har samband med fiskerinäringens sociala uppbyggnad och de strukturella och naturbetingade skillnaderna mellan olika områden som berörs av fisket, bör det från Europeiska fiskerifonden vara möjligt att få mer direkt stöd i de fall det krävs enligt en politik för hållbar ekonomisk utveckling av kustområden, som helt och hållet ligger i linje med och som kompletterar andra EU-stöd, särskilt de fonder som rör strukturförändringar och konvergensmålet.

Mot bakgrund av de olika förhållanden som råder, de olika områden som EU består av och subsidiaritetsprincipen måste stöd från fonden till utveckling av kustområden ingå som ett led i en integrerad lokal plan som kretsar sig kring en lämplig regional strategi och som är anpassad efter de lokala förhållandena. Utformningen och genomförandet skall vara så decentraliserat som möjligt och företräde skall ges åt privata aktörer enligt ett nedifrån-och-upp-förfarande (s.k. bottom-up-approach).

Europeiska fiskerifonden skall i likhet med FFU spela två roller inom EU. För det första skall den som finansieringsinstrument utgöra en integrerad del av den gemensamma fiskeripolitiken, komplettera åtgärder för förvaltning av resurserna och hjälpa till att anpassa produktionssektorns strukturer och den gemensamma fiskeripolitikens övervakningsverktyg. För det andra skall den se till att värna om sammanhållningen mellan de befolkningsgrupper och områden som är verksamma inom fiskerinäringen.

Enligt detta förslag kommer Europeiska fiskerifonden att spela en större roll i utvecklingen och bevarandet av den ekonomiska och sociala strukturen i fiskesamhällena, där de ekonomiska alternativen är begränsade, samtidigt som den förverkligar de mål som satts upp i fördraget för den gemensamma fiskeripolitiken.

Fonden kommer att vara baserad på samma grunder och principer som de andra strukturfonderna, dvs. fleråriga program och övervakning, partnerskap, medfinansiering, subsidiaritet och koncentration på de minst gynnade områdena och de områden som hotas mest av effekterna av återhämtningsplaner för fiskbestånden.

Varje medlemsstat skall utarbeta en nationella strategiska plan och i denna ställa upp sina särskilda mål och prioriteringar för fondens insatser baserade på EU:s strategiska riktlinjer för den gemensamma fiskeripolitiken. Den strategiska planen, som skall innehålla en redogörelse för de stöd och ekonomiska bidrag som önskas från fonden och de övriga medel som krävs, skall användas som en referensram vid utarbetandet av de operativa programmen.

För att fonden skall fungera så effektivt som möjligt är förslaget baserat på förenklade stödformer och stödet får endast beviljas från en enda fond och enligt en enda förordning. De operativa programmen skall dessutom vara koncentrerade kring ett begränsat antal prioriteringar och inte innehålla alla tekniska detaljer som kan komma att göra dem svåra att följa och genomföra.

De fem prioriterade områdena är ”åtgärder för anpassning av EU:s fiskeflotta”, ”vattenbruk, beredning och handel med fiske- och vattenbruksprodukter”, åtgärder av gemensamt intresse", ”hållbar utveckling i kustfiskeområden” och ”tekniskt stöd”.

Fondens verksamhet skall genomföras genom förvaltning tillsammans med medlemsstaterna enligt budgetförordningen och vara baserad på proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna. På viktiga områden innehåller förslaget bestämmelser om förenkling och decentralisering:

Den nuvarande programprocessen i tre steg ersätts med två steg, varav det första är av strategisk natur och det andra operativt. Dessutom kommer de operativa programmen inte längre att följas av programkomplement med åtgärderna i detalj, utan endast att fastställa de insatser som prioriteras högst för stöd från fonden.

När det gäller den ekonomiska förvaltningen så har betalningssystemet förenklats och betalningarna kommer att göras på prioriteringsnivå och inte längre på åtgärdsnivå. Medfinansieringen kommer också att fastställas på prioriteringsnivå.

Kommissionen skall endast kräva att medlemsstaterna vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att med rimlighet kunna garantera en sund ekonomisk förvaltning så att den kan ta på sig ansvaret för genomförandet av gemenskapens budget. Begreppet proportionalitet skall också beaktas i samband med utvärdering, kontroll, rapportering och medlemskap i kommittén.

Reglerna för stödberättigande skall fastställas på nationell nivå, utom när det gäller en kort förteckning över åtgärder som inte godkänns. Förslaget inför också möjligheten till partiellt avslutande.

Slutligen förenklas regelverket radikalt eftersom detta utkast till förordning ersätter eller ändrar bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 1260/1999, (EG) nr 1263/1999, (EG) nr 2792/1999 och (EG) nr 366/2001.

Enligt den budgetplan som kommissionen föreslår för perioden 2007–2013[1] uppgår fondanslaget till 4 960 miljoner euro för ett utvidgat EU med 27 medlemsstater, vilket i stort sett ligger i linje med det belopp som avsattes för EU-15 under perioden 2000–2006 (3 700 miljoner euro). För att fördela de ekonomiska medlen mellan medlemsstaterna har kommissionen för avsikt att använda den metod, baserad på objektiva kriterier, som användes vid Europeiska rådets möte i Berlin 1999 för konvergensmålet och ta hänsyn till behovet av rättvis behandling av de regioner som påverkas av den så kallade statistiska effekten av utvidgningen. Medel som tilldelas regioner som inte omfattas av konvergensmålet kommer kommissionen att fördela mellan medlemsstaterna på grundval av följande objektiva kriterier: fiskerinäringens storlek i den berörda medlemsstaten, omfattningen av den anpassning som krävs av fiskeansträngningen, sysselsättningsnivån inom fiskerinäringen och pågående insatsers fortskridande.

Allmänheten och berörda parter rådfrågades om den framtida fonden för fisket för 2007–2013 vid en EU-konferens den 27–29 maj 2004 i Bundoran, Donegal County i Irland. På denna konferens fick cirka 300 deltagare möjlighet att lämna sina synpunkter. De företrädde inte bara hela näringen och statliga myndigheter utan också konsumenterna och icke-statliga organisationer. Slutsatserna från konferensen har i den mån det varit möjligt tagits med i detta förslag till förordning.

Av konsekvensbedömningen av förslaget framgår att flera effekter väntas av EFF-stödet, särskilt ett bidrag till ansträngningarna att uppnå balans mellan tillgängliga resurser och fiskenivåerna, en viss kompensation för de socioekonomiska svårigheter som uppstår till följd av verksamhetsutvecklingen inom näringen och den omstrukturering som måste göras, ett bidrag till att skydda den marina miljön och förbättra fiskeredskapens selektivitet, större säkerheten ombord på fartyg, bättre arbetsförhållanden, hälsa och produktkvalitet.

2004/0169 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska fiskerifonden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[2],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[3],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[5], och

av följande skäl:

Utvecklingen av EU:s fiskeflotta måste regleras, särskilt enligt de beslut som rådet och kommissionen skall fatta enligt kapitel II i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken[6].

Syftet med den gemensamma fiskeripolitiken bör vara att ge förutsättningar för ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser och vattenbruk i samband med en hållbar utveckling, med beaktande av miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter på ett väl avvägt sätt.

Tillämpningsområdet för den gemensamma fiskeripolitiken är bevarande, förvaltning och utnyttjande av levande akvatiska resurser och vattenbruk samt beredning och avsättning av fiskeri- och vattenbruksprodukter, när sådana verksamheter bedrivs inom medlemsstaternas territorier eller i gemenskapens fiskevatten eller av gemenskapens fiskefartyg eller medborgare i medlemsstaterna.

Enligt artikel 33.2 i fördraget måste hänsyn tas till näringens särskilda karaktär som är en följd av näringens sociala struktur och av strukturella och naturbetingade olikheter mellan olika regioner där fiske bedrivs.

Den del av den gemensamma fiskeripolitiken som gäller hållbar utveckling har sedan 1993 ingått i strukturfondsbestämmelserna. Genomförandet av denna inom ramen för hållbar utveckling bör fortsättningsvis göras genom Europeiska fiskerifonden.

Medlemsstaterna kan inte på ett tillfredsställande sätt förverkliga den gemensamma fiskeripolitikens mål för hållbar utveckling på grund av de strukturella problem som uppstår i samband med fiskerinäringens utveckling och de begränsade ekonomiska medel som står till medlemsstaternas förfogande i ett utvidgat EU. Målet kan bättre uppnås på EU-nivå genom flerårig finansiering inriktad på relevanta prioriteringar. Enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget får EU därför vidta åtgärder.

Den gemensamma fiskeripolitiken skall omfatta de EU-prioriteringar för hållbar utveckling som fastställdes vid Europeiska rådets möten i Lissabon och i Göteborg.

I programarbetet bör det ses till att fondens verksamhet samordnas med de andra fonder som är inriktade på hållbar utveckling och med strukturfonderna och Europeiska investeringsbanken så att samordningen också omfattar kombinerade bidrag och lån.

Fondens verksamhet och de insatser den hjälper till att finansiera bör överensstämma med annan EU-politik och all EU-lagstiftning.

EU:s insatser bör komplettera medlemsstaternas eller bidra till dessa och för att ett betydande mervärde skall kunna tillföras bör partnerskapet stärkas. Detta gäller de regionala och lokala myndigheterna, de andra behöriga myndigheterna, inklusive miljö- och jämställdhetsmyndigheterna, arbetsmarknadens parter, näringslivets organisationer och andra behöriga organisationer. Berörda parter bör medverka i förberedelsen, övervakningen och utvärderingen av stödåtgärderna.

EU får vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget och i enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel. Denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt för att förverkliga det målet.

De resurser som används av kommissionen och medlemsstaterna kan differentieras för att förenkla genomförandet av fondens verksamhet och för att klargöra medlemsstaternas respektive kommissionens ansvarsområden.

Enligt artikel 274 i fördraget skall medlemsstaterna samarbeta med kommissionen för att säkerställa överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning. I denna förordning fastställs därför villkoren för när kommissionen får utöva sina befogenheter för att genomföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

För att fondens verksamhet skall vara effektiv och medge insyn, krävs det att medlemsstaternas och EU:s ansvar fastställs noggrant. Respektive ansvarsområden bör fastställas för varje etapp inom programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll. Enligt subsidiaritetsprincipen bör genomförandet av de olika stödåtgärderna och övervakningen av dem främst vara medlemsstaternas ansvar, utan att detta påverkar kommissionens befogenheter.

Genom artiklarna 2 och 3 i fördraget garanteras undanröjande av bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främjande av jämställdhet mellan dem.

Kommissionen bör med hjälp av en objektiv och tydlig metod göra en vägledande fördelning av de åtagandebemyndiganden som anslagits, med en övervägande koncentration på de regioner som omfattas av konvergensmålet.

De tillgängliga medlen från fonden bör indexregleras schablonmässigt inför programplaneringen och vid behov bör en teknisk justering av denna indexreglering göras före den 31 december 2010.

För att förstärka hävstångseffekten av gemenskapsmedlen, genom att i möjligaste mån använda privata finansieringskällor och för att ta hänsyn till insatsernas lönsamhet bör fondens stödformer diversifieras och stödets storlek differentieras för att främja EU:s intressen, stimulera utnyttjandet av olika typer av ekonomiska medel och för att begränsa fondernas bidrag genom att stimulera användningen av lämpliga stödformer.

För att stärka den strategiska aspekten av den gemensamma fiskeripolitiken i linje med EU:s prioriteringar för hållbar utveckling av fisket och vattenbruket bör rådet, på förslag av kommissionen, anta strategiska riktlinjer som definierar de prioriterade stödområdena inom den gemensamma fiskeripolitiken.

För att rationalisera programarbetet bör åtskillnad göras mellan kommissionens och medlemsstaternas ansvarsområden. Det bör därför föreskrivas att kommissionen, på förslag av medlemsstaterna, antar de strategier och prioriterade stödformer för utvecklingen som skall vara styrande för programarbetet, storleken på stödet från EU och genomförandebestämmelserna, medan medlemsstaterna beslutar om tillämpningen.

Behovet av förenkling och decentralisering gör att programarbetet och den ekonomiska förvaltningen bör ske endast på prioriteringsnivå eftersom programkomplement och gemenskapens ramar för stöd avskaffas.

Programsystemet bör förenklas i form av att det införs en enda programperiod på sju år. Stödformerna och antalet stödordningar bör därför begränsas och i allmänhet endast utformas som ett operativt program per medlemsstat.

Det bör fastställas kriterier för att definiera stödberättigade områden. Identifieringen av de regioner och områden som är prioriterade på gemenskapsnivå bör därför vara baserad på det gemensamma systemet för klassificering av regioner som upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS)[7].

För att lindra den gemensamma fiskeripolitikens negativa socioekonomiska effekter bör det införas kompletterande åtgärder i form av en politik för utveckling av kustområden.

Med hänsyn till de olika förhållanden som råder och de olika områdena i hela EU och till subsidiaritetsprincipen bör strategin för att utveckla områden med kustnära fiske vara en del av en integrerad lokal plan som kretsar sig kring en lämplig regional strategi, som är anpassad efter de lokala förhållandena och som bör vara så decentraliserad som möjligt, ge företräde åt lokala aktörer, vara baserad på ett nedifrån-och-upp-förfarande (s.k. bottom-up-approach), tillåta insatser i mindre skala och garantera ett stort deltagande av aktörer från den privata sektorn.

Rådets antagandet av fleråriga återhämtningsplaner är en absolut prioritering och de bör åtföljas av planer för anpassning av fiskeansträngningen som finansieras genom fonden.

Om ett fiskeavtal mellan EU och ett tredjeland inte förnyas eller det sker en kraftig nedskärning av fiskemöjligheterna enligt en internationell överenskommelse bör det också införas fleråriga förvaltningsplaner för fiskeansträngningen i syfte att anpassa flottan till de nya förhållandena.

Det bör föreskrivas att fiskeansträngningen kan anpassas i samband med medlemsstaternas eller kommissionens antagande av nödåtgärder enligt artikel 7 respektive 8 i förordning (EG) nr 2371/2002.

EU:s fiskeflotta bör minskas så att den anpassas till de tillgängliga resurser som den har tillträde till.

Det kommer att krävas kompletterande socioekonomiska åtgärder för att genomföra omstruktureringen av fiskeflottan.

Det bör antas närmare föreskrifter för ersättning och ekonomisk kompensation till fiskare och fartygsägare vid tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten eller vid införandet av tekniska begränsningar på viss utrustning ombord på fartyg eller på vissa fiskemetoder.

Det är av avgörande betydelse för fiskerinäringen att det uppnås hållbar balans mellan de akvatiska resurserna och utnyttjandet av dem med hänsyn till de miljömässiga effekterna. Det bör därför vidtas lämpliga åtgärder inte bara för att säkra livsmedelskedjan utan också för att säkra vattenbruksnäringen och beredningsindustrin.

Det bör antas närmare föreskrifter för beviljande av stöd till vattenbruk, beredning och avyttring av fiske- och vattenbruksprodukter samtidigt som man ser till att dessa näringsgrenar behåller sin ekonomiska lönsamhet. Det bör därför ställas upp ett begränsat antal prioriterade mål för stöd och strukturstödet bör rikta sig till mikroföretag och små företag.

Gemensamma insatser som görs inom branschen bör också ingå bland fondåtgärderna.

Fonden bör i form av tekniskt stöd lämna stöd för utvärderingar, studier, pilotprojekt och erfarenhetsutbyte för att främja nydanande synsätt och metoder för ett enklare och mera öppet genomförande.

Medlemsstaternas decentraliserade genomförande av fondens insatser bör ge tillräckliga garantier för de närmare bestämmelserna för och kvaliteten på genomförandet, resultaten och utvärderingen av insatserna, en sund ekonomisk förvaltning och kontrollen.

Effektiviteten hos och effekten av strukturfondernas verksamhet är även avhängig av en förbättrad och fördjupad utvärdering. Medlemsstaternas och kommissionens befogenheter i detta avseende samt närmare föreskrifter som garanterar utvärderingens tillförlitlighet bör fastställas.

Stödformerna bör utvärderas med avseende på förberedelsen av dem, granskningen samt bedömningen av deras effekt, och utvärderingsförfarandet bör integreras i övervakningen av stödformerna. Målet för och innehållet i varje steg av utvärderingen bör därför definieras.

För att göra det möjligt att effektivt förverkliga partnerskapet och främja EU:s stödformer på ett lämpligt sätt är det lämpligt att stödformerna ges vidast möjliga offentlighet. De myndigheter som ansvarar för förvaltningen av stödformerna har ansvaret för detta samt för att hålla kommissionen informerad om de åtgärder som vidtagits.

För att kunna garantera ett effektivt och korrekt genomförande bör medlemsstaternas skyldigheter preciseras i fråga om förvaltnings- och kontrollsystemen och när det gäller att intyga utgifterna samt för att kunna förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter och överträdelser av gemenskapens lagstiftning.

Det bör utses en förvaltningsmyndighet, en attesterande myndighet och en kontrollmyndighet för varje stödformspaket och deras ansvarsområden bör fastställas. Ansvarsområdena i fråga bör huvudsakligen omfatta sunt ekonomiskt genomförande, organisation av utvärdering, attestering av stödmottagarnas utgifter, kontroll och skyldigheterna i fråga om offentlighet och att gemenskapens lagstiftning iakttas. Regelbundna möten mellan kommissionen och berörda nationella myndigheter om övervakningen av stödet bör föreskrivas.

Det bör fastställas att styrkommittén är en instans som utses av medlemsstaten och som skall granska förvaltningsmyndighetens förvaltning av stödformen, garantera att riktlinjerna och genomförandebestämmelserna för stödformen iakttas och granska utvärderingen av stödet.

Indikatorerna och årsrapporterna om genomförandet är av största betydelse för övervakningen, varför dessa bör fastställas mer noggrant för att de tillförlitligt skall återspegla hur långt stödåtgärderna har kommit och kvaliteten i programarbetet.

Utan att det påverkar kommissionens gällande befogenheter när det gäller ekonomisk kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen inom detta område förstärkas.

Bestämmelserna och förfarandena för åtaganden och utbetalningar bör förenklas. Budgetåtaganden bör därför göras en gång per år i enlighet med de fleråriga budgetplanerna och finansieringsplanen för stödåtgärderna. Betalningarna bör ske i form av förskott och därefter som ersättning för faktiska utgifter. I enlighet med gällande rättspraxis skall eventuell ränta på förskottet anses som medel för den berörda medlemsstaten, och för att förstärka fondens effekt är det viktigt att den används till samma ändamål som själva förskottet.

En sund ekonomisk förvaltning bör garanteras genom att man ser till att utgifterna är motiverade och verifierade och genom att fastställa utbetalningsvillkor som är kopplade till att väsentliga skyldigheter beträffande övervakning av programarbetet, den ekonomiska kontrollen och tillämpningen av gemenskapens lagstiftning fullgörs.

För att kunna garantera en sund förvaltning av gemenskapens medel måste utgiftsprognoserna och genomförandet förbättras. Medlemsstaterna bör därför regelbundet överlämna sina prognoser om användningen av gemenskapens medel till kommissionen. Förseningar i verkställandet bör medföra att förskottet återbetalas och att medlen automatiskt återtas.

För att säkerställa att strukturfondernas verksamhet är ändamålsenlig bör en effektiv övervakning ske. Övervakningen bör därför förbättras och ansvarsområdena fastställas mer exakt, särskilt bör åtskillnad göras mellan förvaltningsuppgifter och övervakningsuppgifter.

För att de åtgärder som medfinansieras av fonden skall vara effektiva i praktiken bör det betalas ut ett förskott på 7 % över en tvåårsperiod i mån av tillgång.

I syfte att åstadkomma en sund ekonomisk förvaltning och effektivitet bör regeln (N+2) gälla i samband med automatiska återtagande av medel.

Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[8] bör de åtgärder som behövs för genomförandet av denna förordning antas antingen enligt det rådgivande förfarandet i artikel 3 eller, när det gäller förvaltningsförfarandet, enligt förvaltningsförfarandet i artikel 4 i nämnda beslut.

Särskilda övergångsbestämmelser bör fastställas som gör det möjligt att förbereda de nya programmen så snart denna förordning träder i kraft och som garanterar att stödet till medlemsstaterna inte avbryts i avvaktan på att planerna och stödformerna utarbetas enligt det nya systemet.

Rådets förordningar (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 och (EG) nr 2792/1999 av den 17 december 1999 om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiske- och vattenbruksnäringen, beredning och avyttring av fiske- och vattenbruksprodukter och andra bestämmelser bör upphöra att gälla. De upphävda bestämmelserna bör dock fortsätta att gälla för de stödformer, insatser och projekt som godkänts fram till och med den 31 december 2006 så att de kan genomföras på ett riktigt sätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

SYFTE OCH ALLMÄNNA REGLER

KAPITEL ITillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Tillämpningsområde

Genom denna förordning inrättas Europeiska fiskerifonden (nedan kallad ”fonden”) och fastställs ramarna för EU:s stöd till en hållbar utveckling av fiskerinäringen och i kustfiskeområdena.

Artikel 2

Geografiskt tillämpningsområde

Åtgärderna i denna förordning skall gälla inom hela Europeiska unionens territorium.

Genom undantag från punkt 1 skall medlemsstaterna, för det stöd som avses i avdelning IV kapitel IV när det gäller hållbar utveckling i kustfiskeområden, välja ut de områden som berättigar till stöd utifrån de kriterier som fastställs i artikel 42.3 och 42.4.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

fiskerinäring: den sektor inom ekonomin som omfattar all verksamhet i samband med produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter.

fiskare: varje person som i sitt yrke, i den mening som medlemsstaten avser, är verksam ombord på ett fartyg för yrkesmässigt fiske.

person verksam inom fiskerinäringen: varje person som utövar sitt yrke inom den fiskerinäring som definieras i a första.

fiskefartyg: ett fiskefartyg i den mening som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002.

vattenbruk: uppfödning eller odling av vattenorganismer med metoder som är avsedda att öka produktionen av organismen i fråga utöver miljöns naturliga kapacitet. Organismerna förblir den fysiska eller juridiska personens egendom under uppfödningen eller odlingen och fram till och med skörden.

mikroföretag och små företag: mikroföretag eller små företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag[9].

operativt program (OP): det dokument som läggs fram av medlemsstaten och godkänns av kommissionen och som omfattar ett antal sammanhängande prioriteringar.

programarbete: det stegvisa förfarande för organisation, beslutsfattande och finansiering som syftar till att genomföra de för EU och medlemsstaterna gemensamma fleråriga åtgärderna för att förverkliga fondens prioriterade mål.

prioritering: ett av de områden som prioriteras i strategin för ett operativt program och som omfattar ett antal åtgärder som är närbesläktade och som definieras i EU:s strategiska riktlinjer.

åtgärd: en rad insatser som syftar till att genomföra en prioritering.

insats: ett projekt som genomförs av en eller flera stödmottagare.

stödmottagare: de offentliga eller privata aktörer, organ eller företag som ansvarar för att sätta igång eller genomföra projekten. När det gäller stöd enligt artikel 87 i fördraget skall stödmottagaren vara de offentliga eller privata företag som genomför en enskild insats och får statligt stöd.

offentliga utgifter: alla offentliga utgifter som uppkommer vid nationella eller regionala myndigheter eller från Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller liknande utgifter, inbegripet utgifter som uppkommer vid offentligrättsliga organ i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG[10].

konvergensmål: det mål som fastställs i artikel 3.2 i rådets förordning (EG) nr …../2004 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden[11].

KAPITEL II

Syfte och uppdrag

Artikel 4

Syfte

Stöd från fonden skall syfta till att

stödja den gemensamma fiskeripolitiken för att se till att levande akvatiska resurser utnyttjas på ett sätt som skapar de nödvändiga förutsättningarna för hållbarhet i ekonomin, miljön och samhället,

främja en hållbar balans mellan EU-flottans resurser och kapacitet,

förbättra driftsstrukturernas konkurrenskraft och utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag inom fiskerinäringen,

värna om miljöskyddet och naturresurserna,

uppmuntra hållbar utveckling och förbättringar av livskvaliteten i havs-, sjö- och kustområden som påverkas av fiske- och vattenbruksverksamhet,

främja jämställdhet mellan kvinnor och män i utvecklingen av fiskerinäringen och kustfiskeområdena.

Artikel 5

Uppdrag

Stöd till fiskerinäringen skall ges genom Europeiska fiskerifonden (nedan kallad ”fonden” eller ”EFF”). De åtgärder som genomförs enligt denna förordning skall bidra till att förverkliga de allmänna målen i artikel 33 i fördraget och de mål som fastställs som en del av den gemensamma fiskeripolitiken. De skall åtfölja och vid behov komplettera EU:s övriga stödinstrument och politikområden.

KAPITEL III

Principer för stöd

Artikel 6

Komplementaritet, konsekvens och förenlighet

Fonden skall ge stöd som kompletterar nationella, regionala och lokala åtgärder och som gör att EU:s prioriteringar integreras i åtgärderna.

Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att stöd från fonden är förenligt med unionens verksamhet, politikområden och prioriteringar.

Medlemsstaterna skall ansvara för att insatser som finansieras genom fonden är förenliga med bestämmelserna i fördraget och i de rättsakter som antagits enligt fördraget samt med unionens politikområden och åtgärder, särskilt när det gäller konkurrens, offentlig upphandling, miljöskydd och miljöförbättring.

De insatser som fonden finansierar får inte direkt eller indirekt bidra till ökad fiskeansträngning.

Bestämmelserna i artikel 16 i förordning (EG) nr 2371/2002 skall gälla.

Artikel 7

Statligt stöd

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 skall artikel 87–89 i fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar till företag inom fiskerinäringen.

Artikel 87–89 i fördraget skall inte tillämpas på medlemsstaternas obligatoriska ekonomiska bidrag till åtgärder som medfinansieras av EU och som ingår i ett operativt program enligt avdelning III kapitel I.

Åtgärder som inbegriper offentlig finansiering och som går utöver bestämmelserna i denna förordning när det gäller obligatoriska ekonomiska bidrag enligt punkt 2, skall behandlas som ett helt paket med avseende på punkt 1.

Artikel 8

Partnerskap

Beslut om stöd från fonden skall fattas av kommissionen i nära samarbete, nedan kallat partnerskap, mellan kommissionen och medlemsstaten. Medlemsstaten skall inom ramen för gällande nationella regler och praxis ingå ett partnerskap med de myndigheter och organ som utses av medlemsstaten, bl. a.

behöriga regionala, lokala och andra offentliga myndigheter,

arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer,

alla andra relevanta organ som företräder det civila samhället, miljöorganisationer, icke-statliga organisationer och organ för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Medlemsstaterna skall utse de partner som är mest representativa på nationell, regional eller lokal nivå inom näringslivet, arbetsmarknaden eller andra områden (nedan kallade ”partner”). Medlemsstaten skall skapa förutsättningarna för ett brett och effektivt deltagande av alla relevanta organ, enligt nationella regler och nationell praxis, med beaktande av behovet av att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och en hållbar utveckling genom integrering av kraven på miljöskydd och miljöförbättring.

Partnerskapet skall genomföras i full överensstämmelse med partnernas institutionella, juridiska och finansiella befogenheter.

Partnerskapet skall omfatta förberedelse och övervakning av den nationella strategiska plan som föreskrivs i artikel 15 samt förberedelse, genomförande och övervakning av de operativa programmen. Medlemsstaterna skall se till att samtliga relevanta parter deltar i de olika etapperna av programarbetet inom den tidsfrist som fastställts för varje etapp.

Artikel 9

Subsidiaritet och proportionalitet

Medlemsstaterna skall ansvara för genomförandet av de operativa programmen. Ansvaret skall ligga på lämplig nivå enligt de krav på förvaltning och kontroll som fastställs i denna förordning.

Kommissionens och medlemsstaternas resurser kan variera beroende på storleken på EU-stödet. Variationerna skall i synnerhet gälla resurserna för utvärdering, kontroll och kommissionens deltagande i de övervakningskommittéer som föreskrivs i artikel 61 och för årsrapporterna om operativa program.

Artikel 10

Gemensam förvaltning

Kommissionen skall genomföra den del av gemenskapens budget som avsatts för fonden tillsammans med medlemsstaterna i enlighet med artikel 53 i rådets förordning (EG) nr 1605/2002. Budgeten för tekniskt stöd enligt artikel 45.1 skall däremot förvaltas direkt av kommissionen. Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att principen för en sund ekonomisk förvaltning följs i enlighet med artikel 274 i fördraget.

Kommissionen skall utöva sina befogenheter för att genomföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget på följande sätt:

Kommissionen skall kontrollera att det i medlemsstaterna finns korrekt fungerande förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med avdelning VII kapitel I.

Kommissionen skall helt eller delvis avbryta, hålla inne eller tillfälligt dra in betalningar enligt artikel 84–86 om de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen inte uppfyller kraven och tillämpa eventuella andra nödvändiga finansiella korrigeringar i enlighet med artiklarna 97 och 98.

Kommissionen skall kontrollera återbetalningen av förhandsfinansiering och automatiskt återta budgetmedel enligt artikel 78.2 och artiklarna 87 och 91.

Genom dessa åtgärder skall kommissionen kunna försäkra sig om att medlemsstaterna utnyttjar fonden på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med principen för en sund ekonomisk förvaltning i den mening som avses i artiklarna 27 och 28 i rådets förordning (EG) nr 1605/2002.

Bestämmelserna i del II avdelning II i förordning (EG) nr 1605/2002 skall tillämpas på stöd från fonden.

Artikel 11

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och integreringen av ett jämställdhetsperspektiv främjas i de verksamheter som fonden medverkar i, däribland utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen.

Medlemsstaterna skall se till att främja insatser för att förbättra kvinnornas roll inom fiskerinäringen.

KAPITEL IV

Finansieringsram

Artikel 12

Medel och koncentration

De medel som under perioden 2007–2013 finns tillgängliga för åtaganden från fonden skall uppgå till 4 963 miljoner euro i 2004 års priser enligt den årliga fördelning som redovisas i bilaga I.

0,8 procent av de medel som avses i punkt 1 skall avsättas för tekniskt stöd från kommissionen enligt artikel 45.

Beloppen i punkt 1 skall indexregleras från och med den [….] med [….] per år inför programarbetet och senare budgetering i Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Fördelningen av de budgetmedel som avses i punkt 1 och som inte fördelas enligt punkt 2 skall ske på ett sådant sätt att det blir en betydande koncentration till regioner som omfattas av konvergensmålet.

Kommissionen skall se till att de totala årliga anslagen från fonden enligt denna förordning och från ERUF och ESF enligt förordning (EG) nr (….) inklusive bidrag från ERUF till finansieringen av den gränsöverskridande delen av Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet enligt förordning (EG) nr (….) och av föranslutningsinstrumentet enligt förordning (EG) nr (….) samt från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) enligt förordning (EG) nr (….) inklusive de bidrag som ursprungligen kommer från EUGFJ:s garantisektion och som avser konvergensmålet, inte för någon medlemsstat överskrider 4 procent av den medlemsstatens BNP, beräknad vid den tidpunkt då det interinstitutionella avtalet antogs.

Förordningarna för de andra finansieringsorganen som nämns förutom Europeiska fiskerifonden innehåller en liknande bestämmelse.

Artikel 13

Ekonomisk fördelning

Kommissionen skall göra en vägledande fördelning mellan medlemsstaterna av de åtagandebemyndiganden som anslagits för programperioden 2007–2013, och särskilt redovisa den del som bidrar till konvergensmålet, med hjälp av följande objektiva kriterier: fiskerinäringens storlek i medlemsstaten, mått på i vilken omfattning fiskeansträngningen måste anpassas, antalet sysselsatta inom fiskerinäringen och kontinuiteten i pågående åtgärder.

AVDELNING II

STRATEGISKA RIKTLINJER

KAPITEL I

STRATEGISKA RIKTLINJER

Artikel 14

EU:s strategiska riktlinjer

EU:s strategiska riktlinjer för utvecklingen av den gemensamma fiskeripolitiken skall utgöra ramen för hur fondens verksamhet utformas och genomförs. De skall ge referensramarna för fondens bidrag till genomförandet av den nationella strategiska plan som avses i artikel 15.

Rådet skall på EU-nivå anta de strategiska riktlinjerna för en hållbar utveckling i fiske- och vattenbruksnäringen och i unionens kustfiskeområden för perioden 2007-2013.

Riktlinjerna skall innehålla prioriteringarna för stöd på detta område enligt avdelning IV i denna förordning.

EU:s strategiska riktlinjer skall antas enligt förfarandet i artikel 37 i fördraget senast tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Riktlinjerna skall vid behov ses över efter halva tiden mot bakgrund av den utvärdering som skall göras enligt artikel 48.4.

KAPITEL II

Nationell strategisk plan

Artikel 15

Nationell strategisk plan

Senast tre månader efter det att de strategiska riktlinjerna har antagits skall varje medlemsstat, innan de lämnar in det operativa programmet, anta en nationell strategisk plan för fiskerinäringen.

Den nationella strategiska planen skall efter nära samråd med parterna lämnas in till kommissionen varvid hänsyn skall tas till resultatet av den utvärdering som avses i artikel 47.

Medlemsstaten och kommissionen skall diskutera den nationella strategiska planen.

Den nationella strategiska planen skall täcka alla aspekter av den gemensamma fiskeripolitiken och sätta prioriteringarna, målen och tidsfristerna för dess genomförande särskilt med avseende på

att minska fiskeansträngningen och fiskekapaciteten och fastställa vilka resurser och tidsfrister som finns för att uppnå målet för fisket och flottan i fråga,

att utveckla vattenbruksnäringen och berednings- och saluföringsindustrin,

genomförandestrategin för att uppfylla kraven på inspektion och kontroll av fiskeverksamhet och insamling av data och annan information om den gemensamma fiskeripolitiken,

strategin för tillgången på fiskeriprodukter och utvecklingen av fiskeverksamheten utanför gemenskapens vatten,

strategin för att utveckla kustområdena och kriterierna för att definiera dessa områden.

Artikel 16

Den nationella strategiska planens innehåll

Den nationella strategiska planen skall innehålla en sammanfattande beskrivning av

förhållandena inom fiskerinäringen i sin helhet,

miljökonsekvensbedömningen,

den vägledande fördelningen av de offentliga finansiella medel som finns tillgängliga för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken och, vid behov för varje nationell prioritering för stöd, uppgifter om den del som fonden medfinansierat och den del som finansierats med nationella offentliga medel.

KAPITEL III

Strategisk uppföljning

Artikel 17

Strategisk rapport från kommissionen och medlemsstaterna

Medlemsstaterna skall senast den 30 april 2011 lämna en rapport till kommissionen om genomförandet av den nationella strategiska planen och däri sammanfatta den viktigaste utvecklingen, trender och utmaningar, även när det gäller genomförandet av de strategiska riktlinjerna.

Kommissionen skall senast den 31 oktober 2011 lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet av de nationella strategiska planerna och EU:s strategiska riktlinjer.

Kommissionen skall informera den fondkommitté som inrättas genom artikel 100.

AVDELNING III

PROGRAMARBETE

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser för fonden

Artikel 18

Det operativa programmets innehåll

De operativa programmen skall innehålla strategi, prioriteringar och särskilda mål med avseende på den gemensamma fiskeripolitiken och andra gemensamma politikområden.

Stödåtgärderna skall endast genomföras i form av operativa program. Medlemsstaterna skall ta fram ett operativt program på nationell nivå i nära samarbete med näringslivets och arbetsmarknadens regionala och lokala parter inom fiskerinäringen samt övriga lämpliga organ i enlighet med deras institutionella struktur.

Varje operativt program skall omfatta följande:

Programmets prioriteringar enligt de strategiska riktlinjerna, deras särskilda mål, om möjligt uttryckt kvantitativt, förväntad effekt och deras överensstämmelse med den nationella strategiska planen.

En sammanfattande beskrivning av de viktigaste åtgärder som planeras för att genomföra prioriteringarna.

Hur programmet kompletterar insatser som planeras genom landsbygdsutvecklingsfonden och de andra strukturfonderna.

En finansieringsplan med följande två tabeller:

Första tabellen skall visa den årliga fördelningen enligt artikel […] av den planerade tilldelningen för anslagen från fonden. Finansieringsplanen skall i totalbeloppet för fondens bidrag särskilja anslagen för konvergensmålet. Det totala bidraget från fonden skall vara förenligt med den gällande budgetplanen.

Andra tabellen skall för hela programperioden och för varje prioritering specificera den planerade finansiella tilldelningen för anslagen från gemenskapen och från de nationella offentliga medlen, storleken på bidraget från fonden till varje prioritering och det belopp som avsatts för tekniskt stöd. Vid behov skall tabellen särskilja fondens bidrag till regioner som omfattas av konvergensmålet från de nationella offentliga motpartsmedlen.

De operativa programmen skall tas fram i överensstämmelse med de strategiska riktlinjerna och den nationella strategiska planen.

Artikel 19

Genomförandebestämmelser för operativa program

Varje medlemsstat skall se till att de berörda genomförandebestämmelserna särskilt omfattar följande:

Medlemsstaterna skall utse alla de myndigheter som anges i artikel 57.

En beskrivning av de förfaranden för att förvalta de operativa programmen som avses i artikel 58.

De insatser som är avsedda att förbättra och modernisera förvaltningsstrukturerna för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och stärka de administrativa resurserna för förvaltning och kontroll av fonden.

En beskrivning av utvärderings- och övervakningssystemen, inbegripet sammansättningen av den övervakningskommitté som avses i artiklarna 46 respektive 61–63.

De förfaranden för kontroll av genomförandet av det operativa programmet som avses i artikel 60.

En definition av förfarandena för penningflödena för att garantera insyn.

De åtgärder som enligt artikel 50 är avsedda att ge de operativa programmen offentlighet.

En beskrivning av de regler som har överenskommits mellan kommissionen och medlemsstaten för datoriserat utbyte av de uppgifter som behövs för att kraven i denna förordning rörande betalning, övervakning och utvärdering skall uppfyllas.

Medlemsstaten skall utse det oberoende kontrollorgan som avses i artikel 69.3.

För var och en av de stödformer som avses i avdelning IV skall medlemsstaten i sitt operativa program fastställa villkoren och reglerna för deras tillämpning. Programmet skall i synnerhet klart och tydligt ange syftet med varje planerad åtgärd.

Artikel 20

Utarbetande och godkännande

Varje medlemsstat skall utarbeta ett operativt program på nationell nivå efter nära samråd med parterna. Programmet skall läggas fram för kommissionen senast tre månader efter det att medlemsstaten har antagit sin nationella strategiska plan.

Kommissionen skall bedöma det föreslagna operativa programmet för att fastställa om det bidrar till de mål och prioriteringar som anges i EU:s strategiska riktlinjer och i den nationella strategiska planen och beakta den förhandsbedömning som avses i artikel 47.

Om kommissionen anser att ett operativt program inte är förenligt med EU:s strategiska riktlinjer eller den nationella strategiska planen skall den be medlemsstaten se över det föreslagna programmet.

Kommissionen skall godkänna varje operativt program senast fem månader efter det att medlemsstaten formellt har lämnat in det, förutsatt att det operativa programmet har utarbetats enligt artikel 18.

Artikel 21

Varaktighet och översyn

Operativa program skall omfatta perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

Varje operativt program skall granskas på nytt om det har uppstått svårigheter vid genomförandet eller skett betydande strategiska förändringar eller med anledning av sund förvaltning och, vid behov, ändras, på medlemsstatens eller kommissionens initiativ, för återstoden av perioden efter godkännande av den övervakningskommitté som avses i artikel 61. Vid översynen skall särskild hänsyn tas till kommissionens årsrapporter och andra resultat av den årliga undersökningen, särskilt för att se över eller förbättra den gemensamma fiskeripolitikens prioriteringar och resultat och slutsatser från den utvärdering efter halva tiden som avses i artikel 48.

Kommissionen skall vid en begäran om översyn av ett operativt program fatta ett beslut senast tre månader efter det att medlemsstaten formellt lämnade in begäran.

Artikel 22

Kumulering och överlappning

Under stödperioden skall en insats berättiga till stöd endast från en fond eller ett av EU:s finansieringsorgan. Medlemsstaterna skall se till att denna bestämmelse följs.

AVDELNING IV

PRIORITERINGAR

KAPITEL I

PRIORITERING 1: ÅTGÄRDER FÖR ATT ANPASSA EU:S FISKEFLOTTA

Artikel 23

Tillämpningsområde

Fonden skall bidra till följande finansiering:

Offentligt stöd till fartygsägare och besättning som berörs av nationella planer för att anpassa fiskeansträngningen om dessa planer utgörs av följande åtgärder:

Återhämtningsplaner enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Nödåtgärder enligt artiklarna 7 och 8 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Nationella planer för att anpassa fiskeansträngningen till följd av att ett fiskeavtal mellan EU och ett tredjeland inte har förnyats eller till följd av kraftiga nedskärningar av fiskemöjligheterna enligt ett internationellt avtal eller annan överenskommelse.

Förvaltningsplaner enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Nationella planer för utträde ur flottan med en varaktighet av högst två år som en del av de åtaganden som fastställs i artiklarna 11–13 i förordning (EG) nr 2371/2002 när det gäller anpassning av gemenskapsflottans fiskekapacitet.

Investeringar ombord på fartyg enligt artikel 27.

Socioekonomisk kompensation till stöd för flottförvaltningen, inklusive fortbildning.

Artikel 24

Program för att anpassa fiskeansträngningen

Varje medlemsstat skall i sin nationella strategiska plan lägga fram sin strategi för att anpassa fiskeansträngningen. Medlemsstaten skall prioritera finansiering av de åtgärder som avses i artikel 23 a första strecksatsen.

De nationella planer för anpassning av fiskeansträngningen som avses i artikel 23 a första strecksatsen skall innehålla åtgärder för definitivt upphörande med fiskeverksamheten enligt bestämmelserna i artikel 25.

De får också omfatta åtgärder för tillfälligt upphörande av fiskeverksamheten enligt artikel 26 och alla andra berörda bestämmelser i detta kapitel.

I regioner som omfattas av konvergensmålet skall de nationella planerna för anpassning av fiskeansträngningen innehålla de socioekonomiska kompensationåtgärder som avses i artikel 28.

I regioner som inte omfattas av konvergensmålet skall medlemsstaterna lägga fram nationella socioekonomiska stödåtgärder i de nationella planerna för anpassning av fiskeansträngningen.

Varaktigheten av de nationella planer för anpassning av fiskeansträngningen som avses i artikel 23 a får inte sträcka sig längre än två år.

I de fall som avses i artikel 23 a första, andra och fjärde strecksatserna skall de nationella planerna antas av medlemsstaten senast två månader efter den dag då rådet eller kommissionen fattade sitt beslut.

I de fall som avses i artikel 23 a tredje strecksatsen skall medlemsstaterna anta omstruktureringsplaner för berörda fartyg och fiskare senast två månader efter kommissionens underrättelse.

Artikel 25

Offentligt stöd för definitivt upphörande

Fonden skall ge stöd för medfinansiering av definitivt upphörande av fartygs fiskeverksamhet, förutsatt att denna åtgärd utgör en del av en plan för anpassning av fiskeansträngningen enligt artikel 23 a. Definitivt upphörande av ett fartygs fiskeverksamhet kan endast uppnås genom skrotning av fartyget eller dess omställning till andra icke-kommersiella syften.

Offentligt stöd för definitivt upphörande som betalas till fartygens ägare skall avse fartygets fiskekapacitet och i förekommande fall de fiskerättigheter som hör till det.

För att underlätta genomförandet av nationella planer för anpassning av fiskeansträngningen får medlemsstaterna göra offentliga förslags- eller anbudsinfordringar.

Medlemsstaterna får också sätta nivån på det offentliga stödet med hänsyn till den bästa kostnadseffektiviteten utifrån ett eller flera av följande objektiva kriterier:

Fiskefartygets pris på den nationella marknaden eller fartygets försäkringsvärde.

Fartygets omsättning.

Fartygets ålder och dräktighet eller maskinstyrka uttryckt i GT eller kW.

Varje år skall medlemsstaterna i den årliga genomföranderapport som avses i artikel 65 meddela vilka resultat som uppnåtts i genomförandet av deras nationella planer för anpassning av fiskeansträngningen. Resultaten skall mätas med hjälp av relevanta indikatorer som definieras i de operativa programmen.

Artikel 26

Offentligt stöd för tillfälligt upphörande

I samband med de planer för anpassning av fiskeansträngningen som avses i artikel 23 a första, andra och fjärde strecksatserna får fonden bidra till finansieringen av stödåtgärder för tillfälligt upphörande av fiskares och fartygsägares fiskeverksamheten under en period av högst ett år, vilken kan förlängas med ett år.

Dessa åtgärder för tillfälligt upphörande skall vara förbundna med en plan för anpassning av fiskeansträngningen som ser till att det inom två år sker en definitiv kapacitetsminskning som minst uppgår till den minskning av fiskeansträngningen som det tillfälliga upphörandet leder till.

Fonden får bidra till finansieringen av ersättning för tillfälligt upphörande till fiskare och fartygsägare under högst sex månader vid en naturkatastrof eller någon annan exceptionell händelse som inte beror på resursbevarande åtgärder.

Varje år skall medlemsstaterna i den årliga genomföranderapport som avses i artikel 65 meddela vilka resultat som uppnåtts i genomförandet av åtgärderna för tillfälligt upphörande.

Hänsyn skall inte tas till återkommande säsongsanknutet upphörande av fiskeverksamheten vid beviljandet av ersättningar eller betalningar enligt denna förordning.

Artikel 27

Investeringar ombord på fiskefartyg och selektivitet

Fonden får bidra till finansieringen av sådan utrustning som

avses i artikel 11.5 i förordning (EG) nr 2371/2002,

gör det möjligt att ombord bevara fångster av sådana arter som inte längre får kastas över bord,

ingår i pilotprojekt som omfattar förberedelse eller prövning av nya tekniska åtgärder under en begränsad period som skall fastställas av rådet eller kommissionen,

minskar fiskets inverkan på livsmiljöer och havsbotten och på icke-kommersiella arter, utom fiskeredskap.

Fonden får bidra till finansieringen av investeringar för att uppnå selektivitet i fiskeredskapen, förutsatt att det berörda fartyget omfattas av en återhämtningsplan enligt artikel 23 a första strecksatsen, ändrar fiskemetod och lämnar det berörda fisket för att övergå till ett annat fiske där resurserna är sådana att fiske är möjligt och att investeringen endast gäller byte av fiskeredskapet för första gången.

Utöver de fall som beskrivs i punkt 2 får fonden bidra till finansieringen av det första bytet av fiskeredskap förutsatt att det nya redskapet är mer selektivt och uppfyller vedertagna kriterier och vedertagen praxis på miljöområdet som går utöver gällande lagstadgade krav.

Artikel 27a

Småskaligt kustfiske

I denna artikel skall med ”småskaligt kustfiske” avses fiske som bedrivs av fiskefartyg med en total längd på under tolv meter, och som inte använder släpredskap enligt förteckningen i tabell 2 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003 om registret över gemenskapens fiskeflotta[12].

Om fonden finansierar åtgärder enligt artikel 27 i denna förordning för småskaligt kustfiske skall den privata medfinansieringsnivå som anges för grupp 2 i tabellen i bilaga II minskas med 20 procent.

Om fonden finansierar åtgärder enligt artikel 28 i denna förordning skall den nivå som anges för grupp 3 i bilaga II tillämpas.

Fonden får bidra till betalningen av bidrag till fiskare och fartygsägare som bedriver småskaligt kustfiske för att

förbättra förvaltningen och kontrollen av villkoren för tillträde till vissa fiskeområden,

främja strukturerna för produktions- berednings- och saluföringskedjan för fiskeriprodukter,

främja frivilliga initiativ till att minska fiskeansträngningen för att bevara resurserna,

använda tekniska innovationer (tekniker för mer selektivt fiske som går utöver gällande lagstadgade krav) som inte ökar fiskeansträngningen.

De nivåer som fastställs för grupp 3 i tabellen i bilaga II till denna förordning skall tillämpas.

Artikel 28

Socioekonomisk kompensation för förvaltningen av flottan

Fonden får bidra till finansieringen av sådana socioekonomiska åtgärder som medlemsstaterna föreslår för fiskare som berörs av utvecklingen inom fisket och som omfattar

diversifiering av verksamheten i syfte att främja olika slags arbetstillfällen för människor som är yrkesverksamma inom fiskerinäringen,

projekt för omskolning till andra yrkesområden än havsfiske,

tidigt utträde ur fiskerinäringen, inbegripet förtidspensionering.

Fonden får också bidra till finansieringen av fortbildning och fortbildningsincitament för unga fiskare som vill bli ägare till ett fiskefartyg för första gången.

KAPITEL II

PRIORITERING 2: VATTENBRUK, BEREDNING OCH SALUFÖRING AV FISKE- OCH VATTENBRUKSPRODUKTER

Artikel 29

Investeringar i vattenbruk

Fonden får stödja investeringar i vattenbruk enligt de särskilda mål som skall ingå i de nationella strategiska planer som avses i artikel 15.

Sådana investeringar kan gälla nybyggnation, utbyggnad, utrustning och modernisering av produktionsanläggningar, särskilt i syfte att förbättra hygienvillkoren eller hälsovillkoren för människor eller djur och förbättra produktkvaliteten eller minska de negativa miljöeffekterna. Överföring av äganderätten till ett företag berättigar inte till EU-stöd.

Om investeringarna görs i syfte att garantera överensstämmelse med EU:s nyligen införda normer när det gäller miljö, folk- eller djurhälsa, hygien eller djurskydd, får stöd beviljas för att garantera överensstämmelse med de nya normerna endast inom de tidsfrister som fastställs i EU-lagstiftningen.

Fonden får inte finansiera investeringar som syftar till att öka produktionen av produkter för vilka det inte finns några normala avsättningsmöjligheter eller som skulle kunna inverka negativt på bevarandet av fiskeresurserna.

Stöd får inte beviljas till projekt enligt bilaga II till direktiv 85/337/EEG[13] om de uppgifter som anges i bilaga IV till samma direktiv inte har lämnats in.

Artikel 30

Åtgärder som berättigar till stöd

Fonden skall stödja investeringar som hjälper till att förverkliga ett eller flera av följande mål:

Diversifiering mot nya arter och produktion av arter med goda marknadsutsikter.

Införande av uppfödningsmetoder som kraftigt minskar miljöeffekterna jämfört med normala metoder inom fiskerinäringen

Stöd åt traditionellt vattenbruk som är viktigt för att bevara både den ekonomiska och sociala strukturen samt miljön.

Åtgärder av gemensamt intresse när det gäller vattenbruk enligt kapitel III i denna avdelning och yrkesutbildning.

Kompensation för användningen av produktionsmetoder inom vattenbruket som hjälper till att skydda miljön och bevara naturen.

Införande av åtgärder för folk- och djurhälsa.

Investeringsstöd får endast ges till mikroföretag och små företag.

Artikel 31

Stöd för miljöåtgärder inom vattenbruket

Fonden får bidra till finansieringen av kompensation för användning av vattenbruksmetoder som hjälper till att skydda och förbättra miljön och till att bevara naturen för att uppnå unionens mål när det gäller fisket och miljön.

Syftet med stödet är att främja

vattenbruksformer som omfattar skydd och förbättring av miljön, naturresurserna, den genetiska mångfalden och förvaltningen av landskapet och traditionella inslag i vattenbruksområden,

deltagande i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001[14],

ekologiskt vattenbruk i den mening som avses i förordning (EEG) nr 2092/91[15].

För att få bidrag enligt denna artikel måste projektens initiativtagare förbinda sig att i minst fem år följa miljökrav inom vattenbruket som går utöver ren tillämpning av normal god praxis inom vattenbruket. Fördelarna med sådana förpliktelser skall i förväg visas i en konsekvensbedömning som skall göras av ett organ som medlemsstaten utser.

Medlemsstaten skall varje år i sitt operativa program fastställa det högsta årliga beloppet av offentligt stöd som får beviljas som kompensation till ett vattenbruksföretag utifrån följande kriterier:

Förlorade intäkter.

Extra kostnader som eventuellt uppstår vid tillämpningen av miljövänliga vattenbruksmetoder.

Behovet av att ge ekonomiskt stöd för att genomföra projektet.

Artikel 32

Åtgärder för folk- och djurhälsa

Fonden får bidra till finansieringen av följande:

Kompensation till skaldjursodlare för tillfälligt upphörande med att skörda odlade blötdjur. Kompensationen får betalas ut i högst sex månader under hela perioden 2007–2013. Kompensation får ges om blötdjuren förorenats genom spridning av toxinbildande plankton eller det förekommer plankton som innehåller biotoxiner vilket gör att skörden tillfälligt måste upphöra för att skydda människors hälsa

i mer än fyra på varandra följande månader, eller

om förlusten till följd av att skörden tillfälligt upphört uppgår till mer än 35 procent av det berörda företagets årsomsättning, beräknad utifrån företagets genomsnittliga omsättning under de tre föregående åren.

Bekämpning av patologiska risker inom vattenbruket för vilken en slaktplan har godkänts av kommissionen enligt villkoren i beslut 90/424/EEG[16].

Artikel 33

Investeringar i beredning och saluföring

Fonden får, enligt de särskilda strategier som skall ingå i de nationella strategiska planerna, stödja investeringar i beredning av produkter direkt avsedda som livsmedel och saluföring av fiske- och vattenbruksprodukter. Detta stöd är enbart avsett för mikroföretag och små företag.

Investeringarna kan gälla nybyggnation, utbyggnad, utrustning och modernisering av produktionsanläggningar, särskilt i syfte att förbättra hygien- eller hälsovillkoren för människor eller djur och förbättra produktkvaliteten eller minska de negativa miljöeffekterna. Överföring av äganderätten till ett företag berättigar inte till EU-stöd.

Artikel 34

Åtgärder som berättigar till stöd

Fonden skall stödja investeringar i beredning och saluföring i syfte att bygga upp, bygga ut, utrusta och modernisera företag.

Investeringar enligt punkt 1 skall bidra till att bevara eller öka sysselsättningen inom fiskerinäringen och till att uppnå ett eller flera av följande mål:

Förbättra arbetsförhållandena och yrkesutbildning.

Förbättra och övervaka folkhälsan och hygienkraven eller produktkvaliteten.

Minska de negativa miljöeffekterna.

Hjälpa till att förbättra användningen av sällan använda arter, biprodukter och avfall.

Använda nya tekniker eller utveckla e-handeln.

Saluföra produkter som huvudsakligen kommer från den lokala flottans landningar.

EU-stöd får inte beviljas för investeringar i detaljhandeln.

KAPITEL III

PRIORITERING 3: ÅTGÄRDER AV GEMENSAMT INTRESSE

Artikel 35

Principer för stöd

Fonden får stödja gemensamma åtgärder av begränsad varaktighet, som i normala fall inte skulle stödjas av ett privat företag, som genomförs med aktivt deltagande av branschfolk eller av organisationer som handlar på producenternas eller andra organisationers vägnar som har erkänts av förvaltningsmyndigheten och som bidrar till att förverkliga målen för den gemensamma fiskeripolitiken.

Artikel 36

Gemensam åtgärd

Fonden skall stödja gemensamma åtgärder som syftar till att

i väsentlig grad bidra till bättre förvaltning eller bevarande av resurserna eller till ökad insyn i marknaderna för fiske- och vattenbruksprodukter,

inbegripa gemensamma investeringar i utvecklingen av uppfödningsanläggningar, i avfallshanteringen eller vid köp av produktions-, berednings- eller saluföringsutrustning,

främja partnerskap mellan forskare och branschfolk inom fiskerinäringen, eller

bidra till de mål som fastställs i artikel 27a.4 i denna förordning.

Artikel 37

Åtgärder avsedda att skydda och utveckla den akvatiska faunan

Fonden får stödja åtgärder av gemensamt intresse avsedda att skydda och utveckla den akvatiska faunan, undantaget direkt utsättning. Åtgärderna måste bidra till att förbättra den akvatiska miljön.

Åtgärderna skall avse utplacering av fasta eller flyttbara anordningar för att skydda och utveckla den akvatiska faunan eller för att restaurera inre vattenvägar, inbegripet lekområden och vandringsvägar för vandrande arter.

Åtgärderna skall genomföras av offentliga eller halvoffentliga organ, erkända branschorganisationer eller andra organ som förvaltningsmyndigheten har utsetts för detta ändamål.

Artikel 38

Fiskehamnar

Fonden får stödja investeringar i fiskehamnar av intresse för alla fiskare som använder en hamn och som bidrar till förbättringen av de tjänster som erbjuds fiskarna.

Investeringarna skall avse

förbättring av villkoren för landning, beredning och lagring av fiskeriprodukter i hamnarna,

försörjningen med bränsle, is, vatten och elektricitet,

utrustning för underhåll och reparation av fiskefartyg,

förbättring av kajerna i syfte att öka säkerheten vid lastning eller landning av produkter,

datoriserad förvaltning av fiskeverksamheten.

Artikel 39

Marknadsföring och utveckling av nya avsättningsmöjligheter

Fonden får stödja gemensamma åtgärder avsedda att genomföra en kvalitets- och mervärdespolitik, marknadsföring eller utveckling av nya avsättningsmöjligheter för fiske- och vattenbruksprodukter.

Åtgärderna får inte rikta sig till varumärken eller hänvisa till ett särskilt land eller geografiskt område, utom i de fall då produkter erkänts enligt rådets förordning (EEG) nr 2081/92[17].

Investeringarna skall avse

genomförandet av nationella och transnationella säljkampanjer,

avsättning för överskottsarter eller underutnyttjade arter som kastas över bord eller som inte har något kommersiellt värde,

genomförande av en kvalitetspolitik för fiske- och vattenbruksprodukter,

främjande av produkter som framställts på ett miljövänligt sätt,

främjande av produkter som erkänts enligt förordning (EEG) nr 2081/92,

kvalitetscertifiering,

märkning, inbegripet märkning av produkter som fångats med hjälp av miljövänliga fiskemetoder,

säljkampanjer för produkter eller kampanjer för att förbättra fiskerinäringens image,

genomförande av marknadsundersökningar.

Artikel 40

Pilotprojekt

Fonden får stödja pilotprojekt för att skaffa fram och sprida ny teknisk kunskap som genomförs av en ekonomisk aktör, en erkänd branschorganisation eller ett annat behörigt organ som förvaltningsmyndigheten utsetts för det ändamålet i partnerskap med ett vetenskapligt eller tekniskt organ.

De pilotprojekt som avses i punkt 1 skall

under förhållanden som ligger nära de verkliga förhållandena inom produktionssektorn, testa den tekniska tillförlitligheten eller den ekonomiska bärkraften i en innovativ teknik, i syfte att inhämta och sedan sprida tekniska eller ekonomiska kunskaper om den testade tekniken,

göra det möjligt att utföra tester på förvaltningsplaner och planer för fördelning av fiskeansträngningen, och vid behov även besluta om fredade zoner, för att utvärdera de biologiska och ekonomiska konsekvenserna och försöksutsättning.

Ett pilotprojekt skall alltid omfatta tillräcklig vetenskaplig uppföljning för att ge betydande resultat.

Resultaten av projekt som finansieras enligt punkt 1 skall redovisas i tekniska rapporter som skall göras tillgängliga för allmänheten.

Artikel 41

Ändring eller omställning av fiskefartyg

Fonden får stödja ändringar av fiskefartyg, som för en medlemsstats flagg, som görs av offentliga eller halvoffentliga organ enbart för att bedriva utbildnings- eller forskningsändamål inom fiskerinäringen.

Fonden får stödja åtgärder för definitiv omställning av fiskefartyg till andra icke-kommersiella syften än yrkesfiske.

KAPITEL IV

PRIORITERING 4: HÅLLBAR UTVECKLING I KUSTFISKEOMRÅDEN

Artikel 42

Tillämpningsområde

Fonden skall utöver övriga EU-stöd stödja hållbar utveckling och förbättring av livskvaliteten i de kustfiskeområden som berättigar till stöd som ett led i en övergripande strategi för att stödja genomförandet av målen i den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt med beaktande av de socioekonomiska konsekvenserna.

Syftet med åtgärderna för hållbar utveckling i kustfiskeområdena skall vara följande:

Behålla det ekonomiska och sociala välståndet i dessa områden liksom värdet på fiske- och vattenbruksprodukterna.

Bevara och skapa nya arbetstillfällen i kustfiskeområdena genom att främja diversifiering eller ekonomisk och social omstrukturering av områden som står inför socioekonomiska svårigheter till följd av förändringar inom fiskerinäringen.

Främja kustmiljöns kvalitet.

Stödja och utveckla samarbete mellan nationella och transnationella kustfiskeområden.

Varje medlemsstat skall i sitt operativa program förteckna de områden som berättigar till stöd från fonden för hållbar utveckling i kustområden.

Ett kustfiskeområden är i allmänhet mindre än en NUTS 3-region med en havs- eller sjökust eller en flodmynning som förknippas med fiske. Området skall vara någorlunda sammanhängande ur geografisk, oceanografisk, ekonomisk och social synvinkel.

Området skall ha låg folktäthet, hög sysselsättningsgrad inom fiskerinäringen, fisket skall vara på tillbakagång och det får inte finnas någon kommun med mer än 100 000 invånare.

Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om de områden som berättigar till stöd enligt punkt 3.

Artikel 43

Åtgärder som berättigar till stöd

Stöd för hållbar utveckling i kustfiskeområden får beviljas för följande:

Omstrukturering och omledning av ekonomisk verksamhet, särskilt genom att främja grön turism, under förutsättning att dessa åtgärder inte ökar fiskeansträngningen.

Diversifiering av verksamheten genom att främja flera olika typer av sysselsättning för människor som är yrkesverksamma inom fiskerinäringen, genom att skapa ytterligare arbetstillfällen eller ersättningssysselsättning utanför fiskerinäringen.

Lokalt kommersiellt utnyttjande av fisk och skaldjur.

Stödja anläggningar avsedda för småskaligt fiske och främja turism.

Skydda havs-, sjö- och kustmiljön så att den förblir attraktiv, återskapa och utveckla byar och städer utmed kusten och skydda och utnyttja naturarvet och det arkitektoniska kulturarvet.

Återskapa produktionspotentialen inom fiskerinäringen när den skadats av natur- eller industrikatastrofer.

Stödja interregionalt och transnationellt samarbete mellan aktörer i kustfiskeområden, i synnerhet genom nätverk och spridning av bästa metoder.

Förvärva organisations- och presentationsfärdigheter för att förbereda och genomföra den lokala utvecklingsstrategin.

Fonden får i andra hand, upp till högst 15 procent av det berörda prioriterade insatsområdet, finansiera åtgärder för att främja och förbättra yrkeskunskaper, omskolning och arbetsmarknadstillträdet, särskilt för kvinnor, under förutsättning att dessa åtgärder ingår som ett led i en strategi för hållbar utveckling i kustområden och att de har direkt anknytning till de åtgärder som beskrivs i första stycket.

Stöd som ges enligt punkt 1 får inte användas för förnyelse eller modernisering av fiskefartyg.

De stödmottagare som avses i punkterna a och b i första och andra stycket skall vara personer som antingen är yrkesverksamma inom fiskerinäringen eller har arbeten som är beroende av fiskerinäringen.

Om en åtgärd enligt denna artikel även berättigar till annat EU-stöd skall medlemsstaten vid utarbetandet av sitt program klart ange om åtgärden stöds av fonden eller av ett annat EU-stöd.

Artikel 44

Deltagande i åtgärder för en hållbar utveckling i kustfiskeområden

Åtgärder till stöd för hållbar utveckling i kustfiskeområden skall genomföras inom ett visst territorium av en grupp lokala offentliga eller privata parter som bildats för det ändamålet, nedan kallad ”kustaktionsgrupp” (KAG). Varje KAG-grupp som bildas enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning skall väljas ut öppet efter en offentlig inbjudan att lämna in förslag.

Ett projekt som genomförs på initiativ av KAG-grupper skall vara till minst två tredjedelar av privat karaktär.

KAG-grupper är berättigade till stöd från fonden under förutsättning att de genomför integrerade lokala utvecklingsinsatser baserade på ett decentraliserat arbetssätt i ett visst territorium eller som riktar sig till en viss människokategori eller projekttyp. Medlemsstaten skall se till att KAG-grupperna har tillräckliga administrativa och ekonomiska resurser för att sköta de olika stödformerna och fullfölja de planerade insatserna.

Det område som KAG-gruppen ansvarar för bör vara homogent och ha tillräcklig kritisk massa mätt i personal-, finansiella och ekonomiska resurser för att stödja en genomförbar utvecklingsstrategi.

Olika KAG-grupper i en viss medlemsstat eller region skall beroende på den institutionella strukturens särskilda utformning bilda en gemensam förening med regler som garanterar att de fungerar korrekt.

KAPITEL V

PRIORITERAT INSATSOMRÅDE 5: TEKNISKT STÖD

Artikel 45

Tekniskt stöd

Fonden får på kommissionens initiativ eller för dess räkning upp till ett tak på 0,8 procent av dess årliga anslag finansiera de åtgärder för förberedelse, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering, revision och kontroll som är nödvändiga för att genomföra denna förordning. Åtgärderna skall genomföras i enlighet med artikel 53.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och övriga bestämmelser i den förordningen och i dess tillämpningsföreskrifter som gäller för denna typ av genomförande av budgeten.

Åtgärderna skall omfatta följande:

Studier som hänför sig till upprättandet av EU:s strategiska riktlinjer och kommissionens årsrapport.

Utvärderingar, expertutlåtanden, statistik och studier, även av allmän art som hänför sig till fondens verksamhet.

Åtgärder som riktar sig till parterna, fondens stödmottagare och allmänheten, även informationsåtgärder.

Åtgärder för informationsspridning, nätverk, ökad medvetenhet, främjande av samarbete och erfarenhetsutbyte i hela unionen.

Inrättande, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering.

Förbättring av utvärderingsmetoder och informationsutbyte som avser praxis på detta område.

Inrättande av nätverk av aktörer inom unionen och mellan olika länder när det gäller hållbar utveckling i kustfiskeområden i syfte att uppmuntra utbytet av erfarenheter och de bästa metoderna, stimulera och genomföra transregionalt och transnationellt samarbete samt spridning av information.

Fonden får på medlemsstaternas initiativ upp till ett tak på 5 procent av det totala anslaget för varje operativt program inom det operativa programmet finansiera åtgärder för förberedelse, förvaltning, övervakning, utvärdering, reklam, kontroll och revision av stöd till operativa program.

Fonden får på medlemsstaterna initiativ också inom varje operativt program finansiera åtgärder för förbättring av de administrativa resurserna i de medlemsstater som har områden som omfattas av konvergensmålet.

AVDELNING V

MÅLUPPFYLLELSE OCH OFFENTLIGHET

KAPITEL I

UTVÄRDERING AV OPERATIVA PROGRAM

Artikel 46

Allmänna bestämmelser

De operativa programmen skall förhandsbedömas, utvärderas efter halva tiden och utvärderas i efterhand enligt bestämmelserna i artiklarna 47–49.

Syftet med utvärderingarna skall vara att förbättra kvaliteten och måluppfyllelsen i fondens stöd och i genomförandet av de operativa programmen. De skall också bedöma den verkan de har med hänsyn till gemenskapens strategiska riktlinjer, de nationella strategiska planerna och de särskilda problem som medlemsstaterna har samtidigt som hänsyn tas till behovet av hållbar utveckling i fiskerinäringen och miljöeffekterna.

Måluppfyllelsen i fondens stöd skall mätas på grundval av följande kriterier:

Fondens sammanlagda verkan i förhållande till de mål som anges i artikel 4 i denna förordning.

Verkan av de prioriteringar som föreslagits i programmen.

Medlemsstaterna, eller om lämpligt kommissionen, skall se till att de utvärderingar som avses i punkt 1 genomförs i enlighet med proportionalitetsprincipen och i form av ett partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaten i fråga.

Medlemsstaterna skall avsätta de personal- och ekonomiska resurser som är nödvändiga för att utvärderingen skall kunna genomföras, ta fram och samla in nödvändiga uppgifter och använda de olika uppgifter som erhålls från övervakningssystemet.

Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 100.3 besluta vilka utvärderingsmetoder och normer som skall användas.

Utvärderingen skall genomföras av oberoende utvärderare. Resultaten skall offentliggöras, om inte den ansvariga utvärderingsmyndigheten uttryckligen motsäger sig detta, enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001[18].

Utvärderingarna skall finansieras genom de operativa programmens budget för tekniskt stöd om medlemsstaten ansvarar för genomförandet av dem och genom kommissionens budget för tekniskt stöd om den ansvarar för genomförandet av dem.

Artikel 47

Förhandsbedömning

Syftet med förhandsbedömningen skall vara att se till att det finns ett samband mellan EU:s strategiska riktlinjer, de nationella strategiska planerna och de operativa programmen och att budgetmedlen fördelas på bästa sätt till de operativa programmen samt att förbättra programkvaliteten.

Medlemsstaterna skall göra en förhandsbedömning av det operativa programmet i enlighet med proportionalitetsprincipen och de utvärderingsmetoder och normer som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 46.5.

Artikel 48

Utvärdering efter halva tiden

Syftet med utvärderingen efter halva tiden skall vara att bedöma effektiviteten i hela eller delar av det operativa programmet för att justera det och förbättra stödets kvalitet och genomförandet.

Ett operativt program skall utvärderas efter halva tiden enligt proportionalitetsprincipen och enligt en tidsplan som gör det möjligt att ta hänsyn till resultaten om programmet förlängs.

Utvärderingar efter halva tiden skall genomföras under medlemsstaternas ansvar och på förvaltningsmyndighetens initiativ i samråd med kommissionen enligt de utvärderingsmetoder och normer som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 46.5. De skall vidarebefordras till övervakningskommittén för det operativa programmet och till kommissionen.

Kommissionen skall göra en utvärdering efter halva tiden av genomförandet av EU:s strategiska riktlinjer enligt en tidsplan som gör det möjligt att använda resultaten om det beslutas att fortsätta programmet.

Artikel 49

Utvärdering i efterhand

Vid utvärderingen i efterhand granskas användningen av resurserna, det operativa programmets måluppfyllelse och ändamålsenlighet och den effekt det har i förhållande till de allmänna mål som anges i artikel 4 och till EU:s strategiska riktlinjer. Utvärderingen skall användas till att identifiera de faktorer som har bidragit till att genomförandet av de operativa programmen har varit mer eller mindre lyckat, även när det gäller hållbarhet och bästa metoder.

Utvärderingen i efterhand skall göras på kommissionens initiativ i samråd med medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten, som skall samla in de uppgifter som är nödvändiga för dess genomförande.

Utvärderingen i efterhand skall vara slutförd senast den 31 december 2015.

KAPITEL II

Information och offentlighet

Artikel 50

Information och offentlighet

Medlemsstaterna skall informera om och offentliggöra medfinansierade program och insatser. Informationen skall vara avsedd för EU-medborgarna. Den skall belysa gemenskapens roll och skapa öppenhet kring stöd från fonden.

Förvaltningsmyndigheten skall ha ansvaret för att

det operativa programmet offentliggörs för de potentiella stödmottagarna, branschorganisationer, arbetsmarknadens parter och näringslivet organisationer, organisationer för jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-statliga miljö- och fiskeriorganisationer; förvaltningsmyndigheten skall informera dem om de stödmöjligheter som finns och om reglerna och metoderna för tillträdet till dem,

informera stödmottagarna om storleken på EU:s medfinansiering,

informera EU-medborgarna om unionens roll i de operativa programmen och om resultatet av dem samt se till att stödmottagarna informerar EU-medborgarna om detta.

Medlemsstaterna skall varje år informera kommissionen om de initiativ som har vidtagits för att följa denna artikel.

AVDELNING V

STÖD FRÅN FONDEN

KAPITEL I

STÖD FRÅN FONDEN

Artikel 51

Det offentliga stödets storlek

Det maximala offentliga stödbeloppet anges i tabellen i bilaga II till denna förordning.

Artikel 52

Stöd från fonden

I beslutet om godkännande av ett operativt program skall det maximala stödet från fonden till varje prioritering anges.

Stödet från fonden skall beräknas i förhållande till de sammanlagda offentliga utgifterna.

Stödet från fonden skall fastställas per prioritering. Följande tak skall gälla för stödet:

Fonden får medfinansiera högst 75 procent av de offentliga utgifterna i regioner som omfattas av konvergensmålet.

Fonden får medfinansiera högst 50 procent av de offentliga utgifterna för operativa program i regioner som inte omfattas av konvergensmålet.

Fonden får medfinansiera högst 85 procent av de offentliga utgifterna för den del av det operativa programmet som rör de yttersta randområdena och de längst bort belägna grekiska öarna.

Genom undantag från de tak som anges i punkt 3 skall stödet från fonden vara

85 procent av de offentliga utgifterna för åtgärder som omfattas av artikel 23 a första strecksatsen i regioner som omfattas av konvergensmålet,

65 procent av de offentliga utgifterna för åtgärder som omfattas av artikel 23 a första strecksatsen i regioner som inte omfattas av konvergensmålet.

Stödet från fonden per prioritering skall vara minst 20 procent av de offentliga utgifterna.

Tekniskt stöd som genomförs på kommissionens initiativ eller för dess räkning får finansieras med 100 procent.

Det sammanlagda stöd som en insats beviljas från fonden och från andra stöd som beviljas genom EU-budgeten får inte överstiga 90 procent av de offentliga utgifterna för insatsen.

Artikel 53

Ingen ackumulering

Under stödperioden får en prioritering eller insats endast beviljas stöd från en EU-fond åt gången. En insats får endast få stöd från ett operativt program åt gången.

Artikel 54

Stödberättigande utgifter

Endast utgifter som faktiskt har betalats av stödmottagaren för genomförandet av en insats mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2015 berättigar till stöd från fonden. Medfinansierade insatser får inte ha avslutats före stödperiodens första dag.

Endast utgifter som har betalats för insatser som det har fattats beslut om av förvaltningsmyndigheten för det berörda operativa programmet eller under dess ansvar enligt de kriterier som övervakningskommittén fastställt i förväg, berättigar till stöd från fonden.

En ny utgift som införs vid en översyn av ett operativt program berättigar till stöd från och med den dag då kommissionen tar emot begäran om ändring av det operativa programmet.

Reglerna för stödberättigande utgifter skall fastställas på nationell nivå om inte annat följer av undantagen i denna förordning.

Följande utgifter berättigar inte till stöd:

Mervärdeskatt.

Skuldränta.

Förvärv av mark för ett belopp som är högre än 10 procent av de totala stödberättigande utgifterna för den berörda insatsen.

Logi.

Bestämmelserna i punkt 1–3 skall gälla utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 45.

Artikel 55

Insatsernas varaktighet

Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten skall se till att en insats får behålla sitt stöd från fonden endast om den inom sju år från dagen för den behöriga nationella myndighetens eller förvaltningsmyndighetens beslut om bidrag från fonden inte har genomgått någon betydande förändring

som påverkar dess karaktär eller villkoren för dess genomförande eller innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en otillbörlig förmån, och

som följer antingen av en förändring av ägandeförhållandena för en infrastruktur eller upphörande eller förändring av lokaliseringen för en produktionsverksamhet.

Förvaltningsmyndigheten skall informera kommissionen om varje ändring av det slag som anges i punkt 1.

Felaktigt utbetalda belopp skall återkrävas enligt avdelning VIII kapitel II.

Medlemsstaten skall se till att företag från vilka belopp återkrävs enligt punkt 3 inte får stöd från fonden.

AVDELNING VI

FÖRVALTNING, ÖVERVAKNING OCH KONTROLLER

KAPITEL I

Förvaltning och kontroller

Artikel 56

Allmänna principer för förvaltning och kontroller

De förvaltnings- och kontrollsystem för operativa program som medlemsstaterna inrättar skall sörja för följande:

En klar och tydlig definition av de berörda förvaltnings- och kontrollorganens arbetsuppgifter och en klar och tydlig fördelning av arbetsuppgifterna inom varje organ.

En klar och tydlig fördelning av arbetsuppgifterna mellan de organ som ansvarar för förvaltning, attestering av utgifter och kontroller inom varje organ.

Tillräckliga resurser till varje organ för att kunna utföra de arbetsuppgifter som den ålagts.

Effektiv internrevision.

Tillförlitlig bokföring, övervakning och ekonomisk rapportering i datoriserad form.

Ett effektivt system för rapportering och övervakning i de fall uppgifterna är delegerade.

Handböcker med anvisningar för de arbetsuppgifter som skall utföras.

Effektiva rutiner för att kontrollera att systemen fungerar korrekt.

System och förfarande som säkerställer en tillräcklig verifieringskedja.

De åtgärder som föreskrivs i punkterna b, c, d, f, g och h skall stå i proportion till de offentliga utgifterna för det berörda operativa programmet.

Artikel 57

Utnämning av myndigheter

För varje operativt program skall medlemsstaten utse följande:

En förvaltningsmyndighet, dvs. en myndighet eller ett offentligt eller privat nationellt, regionalt eller lokalt organ som medlemsstaten utser för att förvalta ett operativt program, eller medlemsstaten om den själv utför den uppgiften.

En attesterande myndighet, dvs. ett organ eller en lokal, regional eller nationell myndighet som medlemsstaten utser för att intyga utgiftsdeklarationer och ansökningar om utbetalningar innan de skickas till kommissionen.

En revisionsmyndighet, dvs. ett organ som bedriver sin verksamhet oberoende av den förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet som medlemsstaten utsett för varje operativt program och som skall ansvara för att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar väl.

Utöver de myndigeter som anges i punkt 1 skall medlemsstaten också utse ett behörigt organ som skall ta emot betalningar från kommissionen och ett eller flera organ som ansvarar för utbetalningen till stödmottagarna.

Medlemsstaten skall fastställa regler för sina förbindelser med dessa myndigheter och organ och deras förbindelser med kommissionen. Utan att det påverkar tillämpningen av denna förordning skall medlemsstaten fastställa regler för de ömsesidiga förbindelserna mellan dessa myndigheter, som skall utföra sina uppgifter i full överensstämmelse med den berörda medlemsstatens institutionella, juridiska och finansiella system.

Med förbehåll för artikel 56.1 b får flertalet eller alla förvaltnings-, utbetalnings-, attesterings- och kontrolluppgifter utföras av samma organ.

Artikel 58

Förvaltningsmyndighetens uppgifter

Förvaltningsmyndigheten skall ansvara för att det operativa programmet förvaltas och genomförs på ett effektivt och korrekt sätt, och har särskilt till uppgift att

se till att insatser väljs ut i enlighet med de kriterier som gäller för det operativa programmet och att de under hela genomförandeperioden överensstämmer med gällande EU-bestämmelser och nationell lag,

kontrollera att de medfinansierade produkterna och tjänsterna har levererats och att de deklarerade utgifterna för insatserna faktiskt har uppstått och att de överensstämmer med EU:s bestämmelser och nationell lag,

se till att det finns ett system för datoriserad registrering och lagring av detaljerade bokföringsuppgifter för varje insats inom ett operativt program och att de uppgifter om genomförandet som är nödvändiga för ekonomisk förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering samlas in,

se till att stödmottagare och andra organ som medverkar i genomförandet av insatser för antingen separat bokföring eller lämpliga bokföringskoder över alla transaktioner som rör insatsen,

se till att de utvärderingar av operativa program som avses i artikel 46 görs inom de tidsfrister som fastställs i denna förordning och uppfyller de kvalitetsnormer som överenskommits mellan kommissionen och medlemsstaten,

upprätta förfaranden som ser till att alla underlag för utgifter och kontroller som krävs för att uppnå en tillräcklig verifieringskedja bevaras enligt kraven i artiklarna 83 och 93.

se till att den attesterande myndigheten får all nödvändig information om de förfaranden och kontroller som genomförts för utgifter med avseende på attestering,

leda övervakningskommittén och förse den med de dokument som krävs för att kunna övervaka hur det operativa programmet har genomförts mot bakgrund av dess specifika mål,

utarbeta och lägga fram års- och slutrapporterna om genomförandet för kommissionen, efter det att övervakningskommittén har godkänt dem,

se till att kraven på information och offentlighet i artikel 50 följs.

Förvaltningsmyndigheten skall ha ansvaret för internrevisionen.

Artikel 59

Den attesterande myndighetens uppgifter

Den attesterande myndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

Att utarbeta och för kommissionen lägga fram elektroniska attesterade utgiftsdeklarationer och ansökningar om utbetalning.

Att intyga

att utgiftsdeklarationen är korrekt, härrör från tillförlitliga redovisningssystem och är grundad på kontrollerbara verifikationer,

att de deklarerade utgifterna överensstämmer med tillämpliga EU-bestämmelser och nationell lag och har uppstått i samband med insatser som valts ut enligt de kriterier som gäller för programmet och att de överensstämmer med gällande EU-bestämmelser och nationell lag.

Att se till att den inför attesteringen har mottagit nödvändiga uppgifter från förvaltningsmyndigheten om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som har gjorts med avseende på de utgifter som tagits upp i utgiftsdeklarationen.

Att vid attesteringen ta hänsyn till resultaten från samtliga revisioner som genomförts av revisionsmyndigheten eller under dennas ansvar.

Att i elektronisk form spara underlagen till de utgifter som anmälts till kommissionen.

Att se till att allt EU-stöd som har betalats ut felaktigt till följd av upptäckta oegentligheter återkrävs, eventuellt jämte ränta, och att bokföra de belopp som skall återkrävas, och i den mån det är möjligt betala tillbaka återvunna belopp till kommissionen genom att dra av dem från nästa utgiftsdeklaration.

Artikel 60

Revisionsmyndighetens uppgifter

Revisionsmyndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

Se till att revisioner genomförs i enlighet med internationellt accepterad revisionsstandard för att kontrollera att det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt.

Se till att ett lämpligt urval insatser omfattas av revision i syfte att verifiera deklarerade utgifter.

Inom sex månader efter godkännandet av det operativa programmet lägga fram ett revisionsprogram för kommissionen som omfattar de organ som kommer att utföra de revisioner som avses i a och b, den metod som skall användas, urvalsmetoden för granskning av insatser och den preliminära planeringen för revisionerna i syfte att se till att de viktigaste organen omfattas av revision och att revisionerna är jämnt fördelade över hela programperioden.

Att lägga fram ett kombinerat revisionsprogram enligt punkt c, om samma system används för flera operativa program.

Att senast den 30 juni varje år mellan 2008 och 2016

i) upprätta en årlig kontrollrapport med resultaten av de revisioner som genomförts enligt revisionsprogrammet för det operativa programmet under det gångna året och ange alla brister som konstaterats i förvaltnings- och kontrollsystemen för programmet. Uppgifterna för åren 2014 och 2015 kan tas upp i den slutrapport som skall åtfölja revisionsutlåtandet.

ii) avge ett yttrande huruvida förvaltnings- och kontrollsystemet har fungerat effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats in till kommissionen under det året är korrekta och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Att lämna uppgifter om revisioner och yttranden som kan samlas i en och samma rapport om ett gemensamt system används för flera operativa program.

Avge ett utlåtande vid programmets avslutande med en bedömning av om ansökan om slutbetalning är giltig och de underliggande transaktionerna i den slutliga utgiftsdeklarationen är lagliga och korrekta, vilket skall stödjas av en slutlig kontrollrapport.

Om de revisioner som avses i 1 a och b utförs av ett annat organ än revisionsmyndigheten, skall revisionsmyndigheten se till att detta organ i sin verksamhet har den oberoende ställning som krävs och att arbetet genomförs enligt internationellt accepterade revisionsstandarder.

KAPITEL II

Övervakning

Artikel 61

Övervakningskommitté

Medlemsstaten skall inrätta en övervakningskommitté för varje operativt program enligt överenskommelse med förvaltningsmyndigheten och efter samråd med parterna. Varje övervakningskommitté skall inrättas inom tre månader efter beslutet om godkännande av det operativa programmet.

Övervakningskommittén skall fastställa sin egen arbetsordning inom den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella ram och besluta om den tillsammans med förvaltningsmyndigheten.

Artikel 62

Sammansättning

Övervakningskommitténs ordförande skall vara en företrädare för medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten. En företrädare för kommissionen får på eget initiativ delta i övervakningskommitténs arbete som rådgivare.

Kommitténs sammansättning skall beslutas av medlemsstaten och omfatta de partner som avses i artikel 8 och förvaltningsmyndigheten.

Förvaltningsmyndigheten skall samordna övervakningskommitténs arbete.

Artikel 63

Uppgifter

Övervakningskommittén skall se till att de operativa programmen uppnår sina mål och är av tillfredsställande kvalitet. Kommittén skall därvid ha följande uppgifter:

Den skall inom fyra månader från det att det operativa programmet har godkänts granska och godkänna urvalskriterierna för de insatser eller projekt som finansieras. Urvalskriterierna skall ses över mot bakgrund av behoven för programarbetet.

Den skall regelbundet på grundval av dokument som förvaltningsmyndigheten lämnar in utvärdera de framsteg som görs för att uppnå det operativa programmets särskilda mål.

Den skall pröva resultaten från genomförandet, särskilt att målen för de olika prioriteringarna uppnås, samt den utvärdering efter halva tiden som avses i artikel 48.

Den skall granska och godkänna de årsrapporter och slutrapporter om genomförandet som avses i artikel 65 innan de sänds till kommissionen.

Den skall informeras om den årliga kontrollrapporten och om kommissionens eventuella synpunkter när den har granskat rapporten.

Den får på medlemsstatens initiativ informeras om den årsrapport som avses i artikel 17.

Den kan föreslå förvaltningsmyndigheten varje anpassning eller översyn av det operativa programmet som gör det möjligt att uppnå fondens mål eller att förbättra programmets förvaltning, inbegripet den ekonomiska förvaltningen.

Den skall beakta och godkänna varje förslag till ändring av innehållet i kommissionens beslut om stöd från fonden.

Artikel 64

Övervakning

Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall säkerställa kvaliteten i det operativa programmet.

Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall genomföra övervakningen med hjälp av de ekonomiska indikatorer samt genomförande-, resultat- och effektindikatorer som anges i det operativa programmet.

Om stödens art så medger, skall statistikuppgifterna delas upp efter kön och efter storleken på de företag som får stöd.

Kommissionen skall i partnerskap med medlemsstaterna undersöka vilka indikatorer som behövs för att övervaka och utvärdera det operativa programmet.

Artikel 65

Årsrapporter och slutrapporter

Förvaltningsmyndigheten skall för första gången 2008 och därefter senast den 30 juni varje år skicka en årsrapport till kommissionen om genomförandet av det operativa programmet. Förvaltningsmyndigheten skall senast den 30 juni 2016 lämna en slutrapport till kommissionen om genomförandet av det operativa programmet.

Alla årsrapporter och slutrapporten skall innehålla följande uppgifter:

Hur långt man kommit i genomförandet av det operativa programmet och av prioriteringarna i förhållande till deras särskilda kontrollerbara mål, när och vid den tidpunkt då det är möjligt med kvantifiering av de ekonomiska indikatorerna, genomförandeindikatorerna och resultat- och effektindikatorerna för prioriteringen.

Varje förändring av de allmänna förutsättningarna som är av direkt betydelse för genomförandet av stödformen, särskilt väsentlig socioekonomisk utveckling, ändringar av nationell, regional eller sektoriell politik samt deras eventuella återverkningar på överensstämmelsen mellan stöden från fonden och från andra finansieringskällor.

Det finansiella genomförandet av det operativa programmet med angivande för varje prioritering av de utgifter som har betalats till stödmottagaren och motsvarande offentliga bidrag, de sammanlagda betalningar som har erhållits från kommissionen och kvantifiering av de finansiella indikatorer som avses i artikel 64.2.

Det finansiella genomförandet skall anges per stödform enligt den uppdelning av prioriteringar som görs i avdelning IV.

De åtgärder som vidtagits av förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén i syfte att säkerställa kvaliteten och effektiviteten i genomförandet, särskilt följande:

Åtgärder för övervakning och utvärdering, inbegripet åtgärder för insamling av uppgifter.

En sammanfattning av alla problem av betydelse som uppstått vid genomförandet av det operativa programmet och de eventuella åtgärder som vidtagits, inbegripet svar på synpunkter som lämnats enligt artikel 67.

Användning av tekniskt stöd.

De åtgärder som har vidtagits för att se till att det operativa programmet får offentlighet.

En försäkran om att EU:s politik har följts vid genomförandet av det operativa programmet och i förekommande fall uppgifter om eventuella problem som uppståtts och åtgärder som vidtagits för att lösa dem.

Eventuell användning av stöd som betalats tillbaka till förvaltningsmyndigheten eller till någon annan offentlig myndighet under det operativa programmets genomförandeperiod.

Rapporterna skall anses godtagbara om de innehåller samtliga de uppgifter som anges i punkt 2 och gör det möjligt att förstå hur det operativa programmet har genomförts.

Kommissionen skall inom två månader fatta beslut om innehållet i förvaltningsmyndighetens årsrapport. För slutrapporten skall tidsfristen vara fem månader. Om kommissionen inte yttrar sig inom föreskriven tidsfrist skall rapporten anses vara godkänd.

Artikel 66

Kommissionens årsrapport

Senast den 31 december skall kommissionen för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning under det föregående året. Rapporten skall innehålla en sammanfattning av den viktigaste utvecklingen, de viktigaste tendenserna och utmaningarna i samband med genomförandet av de operativa programmen.

Rapporten skall vara baserad på kommissionens granskning och utvärdering av medlemsstaternas strategiska årsrapporter enligt artikel 17.1 och på andra tillgängliga uppgifter. I rapporten skall det redogöras för de uppföljningsåtgärder som medlemsstaterna och kommissionen har vidtagit eller skall vidta så att nödvändig uppföljning kan göras av rapportresultaten.

Rapporten skall också omfatta följande:

En sammanställning över fondens verksamhet i varje medlemsstat och en uppdelning för varje medlemsstat av de beviljade anslagen och de anslag som har betalats ut samt kommissionens och medlemsstaternas användning av tekniskt stöd.

En sammanställning över fondens samordning med strukturfonderna och Europeiska jordbruks- och landsbygdsutvecklingsfonden.

Resultaten från den utvärdering som avses i artikel 48, så snart de finns tillgängliga.

När det fjärde årsrapporten har lämnats in och när den rapport som omfattar programmets sista år har lämnats in, en sammanställning över de revisioner av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem som medlemsstaterna har gjort på kommissionens vägnar och om resultaten av de revisioner av stöd från fonden som medlemsstaten har gjort, eventuellt med uppgift om eventuella finansiella korrigeringar.

Artikel 67

Årlig granskning av programmen

Varje år när de årliga genomförande- och revisionsrapporter som avses i artiklarna 65 och 60.4 lämnas in skall kommissionen och förvaltningsmyndigheten, enligt de regler som skall fastställas i samråd med berörd medlemsstat och förvaltningsmyndighet, granska de framsteg som har gjorts i genomförandet av det operativa programmet, de viktigaste resultaten som har uppnåtts under det föregående året, det finansiella genomförandet och andra faktorer i syfte att förbättra genomförandet, inklusive aspekter av hur förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar.

Efter den granskningen får kommissionen lämna synpunkter till medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten. Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om de åtgärder som har vidtagits som svar på dessa synpunkter.

När de efterföljande utvärderingarna av det stöd som har beviljats under programperioden 2000–2006 finns tillgängliga skall de övergripande resultaten granskas vid den första årliga granskningen därefter.

KAPITEL III

Kontroller

AVSNITT 1

MEDLEMSSTATERNAS ANSVAR

Artikel 68

Sund ekonomisk förvaltning

Medlemsstaterna skall ansvara för en sund ekonomisk förvaltning av de operativa programmen och för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

De skall se till att förvaltningsmyndigheter, attesterande myndigheter, revisionsmyndigheter och andra berörda organ får tillräcklig vägledning i hur de förvaltnings- och kontrollsystem som avses i artikel 56–60 skall inrättas så att EU-stödet används på ett ändamålsenligt och korrekt sätt.

Medlemsstaterna skall förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter. De skall underrätta kommissionen om dessa i enlighet med gällande bestämmelser och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena fortskrider.

Om felaktigt utbetalda belopp till en stödmottagare inte kan återkrävas är medlemsstaten skyldig att betala tillbaka de belopp som Europeiska gemenskapernas budget har förlorat, utom om den kan bevisa att förlusten inte har uppstått på grund av oegentligheter eller försumlighet från medlemsstatens sida.

Artikel 69

Förvaltning och kontroller

Innan ett operativt program godkänns skall medlemsstaterna se till att förvaltnings- och kontrollsystem för operativa program har inrättats i enlighet med artikel 56–60. De skall se till att systemen fungerar effektivt under hela programperioden.

Medlemsstaterna skall inom tre månader efter godkännandet av det operativa programmet lämna in en beskrivning av systemen till kommissionen med uppgifter om bland annat förvaltningsmyndigheternas och de attesterande myndigheternas samt mellanliggande organs uppbyggnad och arbetsmetoder, de myndigheternas och organens interna revisionssystem, revisionsmyndigheten och andra organ som utför revisioner under dess ansvar.

Beskrivningen skall åtföljas av en rapport från ett oberoende revisionsorgan om resultaten av en bedömning av systemen och med ett yttrande om huruvida de överensstämmer med artikel 56–60. Om yttrandet innehåller förbehåll skall bristerna och hur allvarliga de är anges i rapporten. Medlemsstaten skall i samråd med kommissionen utarbeta en plan för vilka korrigerande åtgärder som skall vidtas och en tidsplan för dessa.

Det oberoende revisionsorganet skall utses senast den dag då det operativa programmet godkänns. Kommissionen får godkänna revisionsmyndigheten för det operativa programmet som oberoende revisionsorgan om den har de resurser som krävs. Det oberoende revisionsorganet skall i sin operativa verksamhet ha den oberoende ställning som krävs och utföra sitt arbete enligt internationellt accepterade revisionsstandarder

Avsnitt 2

KOMMISSIONENS ANSVAR

Artikel 70

Kommissionens ansvar

Kommissionen skall enligt förfarandet i artikel 69 försäkra sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem på grundval av de årliga kontrollrapporterna och sina egna kontroller av att systemen fungerar effektivt under det operativa programmets genomförandeperiod.

Utan att det påverkar tillämpningen av medlemsstaternas kontroller får kommissionens tjänstemän eller behöriga företrädare för kommissionen, med minst en arbetsdags varsel, utföra kontroller på plats för att verifiera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt, t.ex. kontroller av det operativa programmet insatser. Tjänstemän eller behöriga företrädare från medlemsstaten får delta i kontrollerna.

Kommissionen får kräva att en medlemsstat utför en kontroll på platsen för att verifiera att systemen fungerar korrekt eller att en eller flera transaktioner är korrekta. Kommissionens tjänstemän eller dess behöriga företrädare får delta i kontrollerna.

Artikel 71

Samarbete med medlemsstaternas kontrollorgan

Kommissionen skall samarbeta med revisionsmyndigheterna för de operativa programmen för att samordna deras respektive kontrollplaner och kontrollmetoder och omedelbart utväxla resultaten av de kontroller som gjorts av förvaltnings- och kontrollsystemen för att på bästa sätt utnyttja kontrollresurserna och undvika onödigt dubbelarbete. Kommissionen och revisionsmyndigheterna skall träffas regelbundet, i allmänhet minst en gång om året, för att tillsammans gå igenom den årliga revisionsrapport som lagts fram enligt artikel 60 och diskutera andra frågor som rör förbättringen av förvaltningen och kontrollen av de operativa programmen. Kommissionen skall lämna sina synpunkter på det kontrollprogram som läggs fram enligt artikel 60 senast tre månader efter att ha mottagit det eller vid det första mötet efter det.

Kommissionen skall för att fastställa sitt eget kontrollprogram identifiera de operativa program för vilka yttrandet om huruvida systemet överensstämmer med artikel 60 är utan förbehåll, eller för vilka förbehållen har dragits tillbaka efter korrigerande åtgärder, om revisionsmyndighetens kontrollprogram är tillfredsställande och om det har lämnats rimliga garantier för att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt på grundval av resultaten av kommissionens och medlemsstatens kontroller.

För de programmen får kommissionen underrätta berörda medlemsstater om att den huvudsakligen kommer att utgå från revisionsmyndighetens utlåtande när det gäller huruvida de deklarerade utgifterna är lagliga och korrekta och att den endast under särskilda omständigheter kommer att genomföra egna kontroller på platsen.

AVDELNING VIII

EKONOMISK FÖRVALTNING

KAPITEL I

Ekonomisk förvaltning

AVSNITT 1

BUDGETÅTAGANDEN

Artikel 72

Budgetåtaganden

EU:s budgetåtaganden för de operativa programmen (nedan kallade ”budgetåtaganden”) skall göras årligen under perioden 1 januari 2007–31 december 2013. Det första budgetåtagandet skall göras innan kommissionen fattar beslutet om att godkänna det operativa programmet. De följande åtagandena skall göras på grundval av det beslut att medge anslag från fonden som avses i artikel 20.

Avsnitt 2

UTBETALNINGAR

Artikel 73

Gemensamma regler för utbetalningar

Kommissionens utbetalningar av stöd från fonden skall göras i enlighet med budgetåtagandena. Alla betalningar skall överföras till det tidigaste öppna budgetåtagandet.

Betalningarna skall ske i form av förhandsfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalning. Betalningarna skall göras till det organ som medlemsstaten utsett.

Senast den 31 januari varje år skall medlemsstaterna skicka en uppdaterad prognos till kommissionen över antalet ansökningar om utbetalning under innevarande och påföljande budgetår.

All korrespondens rörande ekonomiska transaktioner mellan kommissionen och de myndigheter som medlemsstaterna har utsett skall göras elektroniskt i enlighet med de genomförandebestämmelser som kommissionen skall anta enligt förfarandet i artikel 100.3.

Artikel 74

Regler för beräkning av mellanliggande betalningar och slutbetalningar

Mellanliggande betalningar och slutbetalningar skall beräknas genom att medfinansieringssatsen för varje prioritering tillämpas på de offentliga utgifter som attesterats för den prioriteringen på grundval av en utgiftsdeklaration som attesterats av den attesterande myndigheten.

Artikel 75

Utgiftsdeklaration

Alla utgiftsdeklarationer skall för varje prioritering innehålla uppgifter om stödmottagarens faktiska utgifter för genomförandet av insatserna och motsvarande bidrag av offentliga medel. Stödmottagarnas utgifter skall styrkas av kvitterade fakturor eller redovisningsdokument med likvärdigt bevisvärde.

Endast när det gäller stödordningar i den mening som avses i artikel 87 i fördraget skall utgifter som styrkts för kommissionen vara utgifter som stödmottagaren betalat och för vilka en utbetalning har gjorts av det organ som beviljar stödet.

Artikel 76

Ackumulering av förhandsfinansiering och mellanliggande betalningar

Det sammanlagda beloppet av förhandsfinansiering och mellanliggande betalningar får inte överstiga 95 % av stödet till det operativa programmet.

När detta tak har nåtts skall den attesterande myndigheten fortsätta att överföra attesterade utgifter till kommissionen per den 31 december år n och de belopp som betalats tillbaka till fonden under året senast den 31 januari år n+1.

Artikel 77

Fullständiga utbetalningar till stödmottagare

Medlemsstaterna skall försäkra sig om att det utbetalande organet ser till att stödmottagarna får det sammanlagda beloppet av de offentliga medlen snarast möjligt och i sin helhet. Belopp får inte dras av eller hållas inne och det får inte tas ut ytterligare särskilda avgifter eller avgifter med motsvarande verkan som minskar dessa belopp till stödmottagarna.

AVSNITT 3

FÖRHANDSFINANSIERING

Artikel 78

Utbetalning

Efter det att kommissionen fattat beslut om att godkänna stöd från fonden till ett operativt program skall kommissionen betala ett förskottsbelopp till det organ som medlemsstaten utsett. Beloppet skall motsvara 7 % av stödet från fonden till det berörda operativa programmet.

Det organ som medlemsstaten utsett skall återbetala hela förhandsfinansieringen till kommissionen om ingen ansökan om utbetalning i samband med det operativa programmet har lämnats in inom 24 månader efter den dag då kommissionen gjorde den första delbetalningen av förhandsfinansieringen.

Om eventuella räntor på förhandsfinansieringen tjänats in skall dessa överföras till det operativa programmet i fråga och dras av från de offentliga utgifter som uppgivits i den slutliga utgiftsdeklarationen.

Det belopp som betalas som förhandsfinansiering skall räknas av från räkenskaperna när det operativa programmet avslutas.

AVSNITT 4

MELLANLIGGANDE BETALNINGAR

Artikel 79

Mellanliggande betalningar

Kommissionen skall göra de mellanliggande betalningarna under förutsättning att medlen finns tillgängliga och att den har fått rimliga garantier för att de förvaltnings- och kontrollsystem som medlemsstaterna inrättat för de operativa programmen är förenliga med artikel 56–60. Denna garanti skall vara baserade på rapporten från det oberoende revisionsorgan som avses i artikel 69.3.

Artikel 80

Godtagbara ansökningar om utbetalning

Varje mellanliggande betalning från kommissionen förutsätter att följande villkor är uppfyllda:

Kommissionen skall ha fått in en ansökan om utbetalning och en utgiftsdeklaration enligt artikel 73.

Inte mer än det maximala stödbeloppet från fonden får ha beviljat under varje prioriteringsperiod.

Förvaltningsmyndigheten skall ha överlämnat den senaste årsrapporten till kommissionen inom fastställd tidsfrist enligt artikel 65.3.

Det får inte ha förekommit några avbrott eller inställande av betalningarna enligt artikel 84 eller något motiverat yttrande från kommissionen angående en överträdelse enligt artikel 226 i fördraget i samband med de insatser för vilka utgifterna betalats enligt ansökan om utbetalning i fråga.

Under förutsättning att medel finns tillgängliga skall kommissionen göra den mellanliggande betalningen senast två månader efter den dag då en ansökan om utbetalning som uppfyller ovanstående krav registreras.

Kommissionen skall snarast möjligt informera medlemsstaten och den attesterande myndighet som ansvarar för utbetalningarna om något av villkoren i punkt 1 inte uppfylls.

Artikel 81

Utbetalningsförfarande

Kommissionen skall göra den mellanliggande betalningen senast 45 dagar efter den dag då en ansökan om utbetalning som uppfyller villkoren i föregående artikel registrerades.

Kommissionen skall snarast möjligt informera medlemsstaten och den attesterande myndighet som ansvarar för utbetalningen om något av villkoren inte uppfylls.

Den attesterande myndigheten skall se till att ansökningar om mellanliggande betalningar för operativa program, i den mån det är möjligt, lämnas in i samlad form tre gånger om året. Ansökan om utbetalning skall lämnas in senast den 31 oktober för att kommissionen skall göra en utbetalning samma år.

AVSNITT 5

SLUTBETALNING OCH AVSLUTANDE AV PROGRAM

Artikel 82

Villkor för slutbetalning

Kommissionen skall göra slutbetalningen om den har mottagit följande dokument senast den 30 juni 2016:

En ansökan om slutbetalning och en utgiftsdeklaration enligt artikel 65.

Slutrapporten om genomförandet av det operativa programmet, inklusive de uppgifter som avses i artikel 65.

Ett utlåtande enligt artikel 60.5 om att ansökan om slutbetalning är giltig tillsammans med den slutliga revisionsrapporten.

En förutsättning för slutbetalningen är att slutrapporten om genomförandet och utlåtandet om att ansökan om slutbetalning är giltig godkänns.

Om något av de dokument som avses i punkt 1 inte har inkommit till kommissionen senast den 30 juni 2016 skall kommissionen automatiskt återta resterande medel enligt artikel 87.

Under förutsättning att medel finns tillgängliga skall kommissionen betala resterande medel senast 45 dagar efter den dag då den godkänner slutrapporten och utlåtandet om att ansökan om slutbetalning är giltig. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 skall kommissionen återta resterande budgetåtagande sex månader efter utbetalningen.

Efter den 30 juni 2016 får inga ytterligare utgifter, som inte attesterats före det datumet, läggas till i en utgiftsdeklaration.

Utan hinder av resultaten av kommissionens eller Europeiska revisionsrättens revisioner, får det resterande belopp som kommissionen har betalat för det operativa programmet ändras inom nio månader från utbetalningsdagen eller, om det finns ett negativt saldo som medlemsstaten skall betala tillbaka, inom nio månader från den dag då debetnotan utfärdas.

Artikel 83

Arkivering av dokument

Förvaltningsmyndigheten skall se till att alla verifikationer som gäller utgifter och revisioner av det operativa programmet i fråga hålls tillgängliga för kommissionen och Europeiska revisionsrätten. Dokumenten skall finnas tillgängliga enligt nationella bestämmelser för dokuments arkiveringstid, dock minst fem år efter det operativa programmets avslutande. Dokumenten skall förvaras antingen som original eller vidimerade kopior på allmänt godkända databärare. Denna period får avbrytas om det inleds rättsliga förfaranden eller om kommissionen så begär med angivande av skälen till detta.

Avsnitt 6

AVBROTT, INNEHÅLLANDE OCH INSTÄLLANDE

Artikel 84

Avbrott

Den delegerade utanordnaren, i den mening som avses i budgetförordningen, skall avbryta betalningsfristen i högst sex månader om det råder tvivel om förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar korrekt eller om den delegerade utanordnaren begär ytterligare uppgifter från de nationella myndigheterna för att kunna övervaka de synpunkter som lämnats vid den årliga översynen. Kommissionen skall omedelbart underrätta medlemsstaten och den attesterande myndigheten om skälen till avbrottet. Medlemsstaten skall snarast möjligt vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till situationen.

Om det visar sig nödvändigt att fatta ett beslut enligt artiklarna 85 och 86 skall den avbrottstid som avses ovan förlängas med högst sex månader.

Artikel 85

Innehållande

Kommissionen skall fatta beslut om att från de mellanliggande betalningarna hålla inne 20 procent av de belopp som kommissionen skall utbetala om väsentliga delar av det korrigerande handlingsprogram som avses i artikel 69.3 har genomförts och de allvarliga brister i programmet som nämns i revisionsmyndighetens årsrapport enligt artikel 60.4 a har åtgärdats, men det fortfarande krävs ändringar för att ge kommissionen tillräckliga garantier när det gäller förvaltnings- och kontrollsystemen.

Alla beslut om innehållande skall fattas av kommissionen efter det att medlemsstaten har fått möjlighet att lämna synpunkter inom två månader.

Återstoden av de mellanliggande betalningarna skall betalas när alla nödvändiga åtgärder har vidtagits. I annat fall får en finansiell korrigering göras enligt artikel 96.

Artikel 86

Inställande

Kommissionen får ställa in samtliga eller en del av de mellanliggande betalningarna för prioriteringar eller program om

det finns allvarliga brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem som påverkar tillförlitligheten av den attesterande myndighetens förfarande för attestering av betalningarna och för vilken korrigerande åtgärder inte har vidtagits ,

utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration har samband med en allvarlig oegentlighet som inte har korrigerats, eller

en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 69.

Kommissionen får besluta att ställa in mellanliggande betalningar efter att medlemsstaten har fått möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader.

Kommissionen skall häva inställandet av de mellanliggande betalningarna om den anser att medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävdes för att kunna häva inställandet. Om medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder får kommissionen fatta beslut om att minska nettobeloppet eller dra in gemenskapens bidrag till det operativa programmet enligt artikel 96.

AVSNITT 7

AUTOMATISKT ÅTERTAGANDE

Artikel 87

Principer

Kommissionen skall automatiskt återta den del av budgetåtagandet för ett operativt program som inte har använts för betalning av förhandsfinansiering eller mellanliggande betalningar eller för vilken det inte har inkommit någon enligt artikel 80 godtagbar ansökan om utbetalning till kommissionen senast den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagandet ingicks för programmet.

Den del av åtagandena som fortfarande finns tillgänglig den 31 december 2015 skall automatiskt återtas om kommissionen inte har fått in en godtagbar ansökan om utbetalning senast den 30 juni 2016.

Om denna förordning träder i kraft efter den 1 januari 2007 skall den period efter vilken det första automatiska återtagandet av medel enligt punkt 2 får göras, förlängas för det första åtagandet med antalet månader mellan den 1 januari 2007 och dagen för det första budgetåtagandet.

Artikel 88

Undantag från tidsfristerna för återtagande

Om det i efterhand krävs ett beslut av kommissionen för att godkänna en stödordning skall den tidsfrist för automatiskt återtagande som avses i artikel 87 börja löpa den dag då kommissionen fattade beslutet efter det att den hade beslutat att godkänna det operativa programmet. De belopp som omfattas av detta undantag skall beräknas på grundval av en tidsplan som medlemsstaten lämnar in tillsammans med skälen till undantaget.

Artikel 89

Avbrytande av tidsfrister på grund av rättsliga förfaranden och administrativa överklaganden

Den period för automatiskt återtagande av medel som avses i artikel 87 skall avbrytas, för det belopp som gäller insatsen i fråga, under den tid det pågår rättsliga förfaranden eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan, under förutsättning att medlemsstaten underrättar kommissionen om orsaken till detta senast den 31 december år n+2. För den del av åtagandena som fortfarande är tillgänglig den 31 december 2015 skall den tidsfrist som avses i artikel 87.2 avbrytas på samma villkor som gäller för det belopp som har anknytning till de berörda insatserna.

Artikel 90

Undantag från automatiskt återtagande

Följande skall inte tas med i beräkningen av automatiskt återtagande:

Den del av budgetåtagandet för vilken en ansökan om utbetalning har lämnats in men vars utbetalning har avbrutits, hållits inne eller ställts in av kommissionen den 31 december år n+2. Huruvida dessa belopp slutligen skall tas med i beräkningen eller inte beror på hur det problem som orsakade avbrottet, innehållandet eller inställandet av betalningen löses.

Den del av budgetåtagandet för vilken en ansökan om utbetalning har lämnats in, men för vilken det fastställts ett tak, framför allt på grund av brist på budgetmedel.

Den del av budgetåtagandet för vilken det inte har varit möjligt att göra en godtagbar ansökan om utbetalning på grund av force majeure som allvarligt påverkat genomförandet av det operativa programmet. De nationella myndigheter som åberopar force majeure måste visa de direkta följderna för genomförandet av hela eller delar av det operativa programmet.

Artikel 91

Förfarande

Kommissionen skall i god tid informera den berörda medlemsstaten och de berörda myndigheterna varje gång det föreligger en risk för tillämpning av automatiskt återtagande av medel enligt punkt 2. Kommissionen skall informera den berörda medlemsstaten och de berörda myndigheterna om det belopp som det automatiska återtagandet av medel gäller, utifrån den information som den förfogar över.

Medlemsstaten har två månader på sig från den dag då den tar emot de uppgifterna att godkänna beloppet eller lämna sina synpunkter. Kommissionen skall göra det automatiska återtagandet av medel senast nio månader efter den tidsfrist som avses i artikel 87.

Fondens stöd till det operativa programmet skall minskas för året i fråga med det belopp som automatiskt återtagits. Medlemsstaten skall utarbeta en reviderad finansieringsplan och fördela det minskade stödbeloppet mellan det operativa programmets prioriteringar. Om så inte sker skall kommissionen proportionellt minska de belopp som avsatts för varje prioritering.

AVSNITT 8

PARTIELLT AVSLUTANDE

Artikel 92

Partiellt avslutande

Operativa program får avslutas partiellt under perioder som medlemsstaten själv bestämmer. Partiellt avslutande skall avse slutförda insatser för vilka en slutbetalning har gjorts till stödmottagaren senast den 31 december år n-1. I denna förordning skall en insats anses avslutad om verksamheten inom den insatsen verkligen har genomförts och stödmottagaren har fått en slutbetalning eller lämnat in ett dokument med motsvarande verkan till förvaltningsmyndigheten. De belopp som betalats ut för de avslutade projekten skall redovisas i utgiftsdeklarationen. Partiellt avslutande får göras under förutsättning att förvaltningsmyndigheten lämnar in följande till kommissionen senast den 30 juni år n:

En slutgiltig utgiftsdeklaration för insatserna i fråga.

Ett utlåtande från den revisionsmyndighet för programmet som avses i artikel 60 som intygar giltigheten av ansökan om slutbetalning avseende de avslutade projekten och intygar de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Artikel 93

Dokument

Förvaltningsmyndigheten skall för kommissionen hålla tillgänglig en förteckning över partiellt avslutade projekt för vilka en slutbetalning har gjorts.

Förvaltningsmyndigheten skall se till att alla verifikationer som gäller utgifter och revisioner av det operativa programmet i fråga hålls tillgängliga för kommissionen och Europeiska revisionsrätten. Dokumenten skall finnas tillgängliga i minst fem år från det år då det partiella avslutandet gjordes utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd. Dokumenten skall bevaras antingen som original eller vidimerade kopior på allmänt godkända databärare. Denna period skall avbrytas vid antingen rättsliga förfaranden eller på motiverad begäran från kommissionen.

Eventuella finansiella korrigeringar som gjorts enligt artiklarna 95 och 96 avseende projekt som avslutats partiellt skall betraktas som finansiella nettokorrigeringar.

AVSNITT 9

ANVÄNDANDE AV EURO

Artikel 94

Användande av euro

Beloppen i kommissionens beslut om operativa program, åtaganden och betalningar och i medlemsstaternas attesterade utgifter och ansökningar om utbetalning skall uttryckas och utbetalas i euro, i enlighet med de bestämmelser som kommissionen skall fastställa enligt det förfarande som avses i artikel 100.3.

KAPITEL II

Finansiella korrigeringar

AVSNITT 1

MEDLEMSSTATERNAS FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Artikel 95

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

Medlemsstaterna skall ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oegentligheter genom att agera vid alla uppenbara betydande ändringar som påverkar sättet och villkoren för utformning eller övervakning av stöd och genomföra de nödvändiga finansiella korrigeringarna.

Medlemsstaten skall genomföra de finansiella korrigeringar som är nödvändiga i samband med enskilda eller systematiska oegentligheter som upptäcks i insatser eller operativa program. De korrigeringar som görs av medlemsstaterna skall bestå i att EU-stödet helt eller delvis dras in. Medlemsstaten skall ta hänsyn till oegentlighetens art och allvarlighet samt den ekonomiska förlusten för fonden. De EU-medel som på detta sätt frigörs får medlemsstaten på nytt använda till och med december 2015 för det berörda operativa programmet enligt bestämmelserna i punkt 3. Medlemsstaterna skall till den årliga genomförande- och kontrollrapport som skall lämnas till kommissionen enligt artiklarna 60 och 65 foga en förteckning över de förfaranden för indragning som inletts under året i fråga.

Stöd från fonden som dragits in enligt punkt 2 får inte användas på nytt för insatser som omfattats av korrigeringen och inte heller, om en finansiell korrigering genomförs för ett systematiskt fel, för insatser där detta systematiska fel förekom. Medlemsstaterna skall i den rapport som avses i artikel 65 underrätta kommissionen om hur de har beslutat eller föreslår att på nytt använda de indragna medlen och, vid behov, ändra finansieringsplanen för det operativa programmet.

Vid systematiska oegentligheter skall medlemsstaten utvidga sin undersökning till att omfatta alla insatser som kan vara berörda.

Om belopp skall återkrävas till följd av en indragning enligt punkt 1, skall den myndighet eller det organ som är behörigt inleda återvinningen och underrätta den attesterande myndigheten och förvaltningsmyndigheten. Återvinningar skall rapporteras och redovisas.

AVSNITT 2

KOMMISSIONENS FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Artikel 96

Kriterier för korrigeringarna

Kommissionen får göra finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis dra in EU-stödet till ett operativ program om den efter den obligatoriska granskningen konstatera att

det finns allvarliga brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem som har äventyrat det EU-stöd som redan betalats till programmet,

utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration är oriktiga och inte har korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes,

en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 68 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

Kommissionen skall grunda sina finansiella korrigeringar på konstaterade enskilda fall av oegentligheter och ta hänsyn till hur systematisk oegentligheten är för att bedöma om det skall göras en fast eller en extrapolerad korrigering. Om oegentligheten gäller en utgiftsdeklaration för vilken en positiv försäkran har givits vid ett tidigare tillfälle i en årligt kontrollrapport enligt artikel 60.4 a skall det antas att problemet är systematiskt och medföra tillämpning av en fast eller en extrapolerad korrigering, om medlemsstaten inte inom två månader kan bevisa att detta antagande är felaktigt.

Kommissionen skall när det beslutar med vilket belopp korrigeringen skall göras ta hänsyn till oegentlighetens omfattning och till de finansiella effekterna av bristerna i de berörda operativa programmen.

Om kommissionen grundar sin uppfattning på uppgifter från externa revisorer, skall den dra sina egna slutsatser när det gäller de finansiella effekterna efter att har granskat det åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit enligt artikel 69, de rapporter som lämnats in enligt förordning (EG) nr 1681/94 och eventuella synpunkter från medlemsstaten.

Artikel 97

Förfarande

Innan kommissionen fattar beslut om en finansiell korrigering skall den inleda förfarandet genom att underrätta medlemsstaten om sina preliminära slutsatser och begära att medlemsstaten lämnar sina synpunkter inom två månader.

Om kommissionen föreslår finansiella korrigeringar grundade på en extrapolering eller ett schablonbelopp skall medlemsstaten ges möjlighet att genom en granskning av de berörda ärendena visa att den faktiska omfattningen av oegentligheten är mindre än vad kommissionen bedömer. Efter överenskommelse med kommissionen får medlemsstaten begränsa omfattningen av denna granskning till en lämplig andel eller ett lämpligt urval av de berörda ärendena. Utom i väl motiverade fall får den tid som ägnas åt denna granskning inte överstiga ytterligare två månader utöver den tvåmånadersperiod som avses ovan. Kommissionen skall beakta eventuella bevis som medlemsstaten lägger fram under denna period.

Om medlemsstaten invänder mot kommissionens preliminära slutsatser skall den inbjudas till överläggningar hos kommissionen, där båda parter i ett samarbete grundat på partnerskapet anstränger sig för att nå en uppgörelse om anmärkningarna och de slutsatser som därav kan dras. Om ingen överenskommelse uppnåtts skall kommissionen fatta beslut om den finansiella korrigeringen inom sex månader från och med dagen för överläggningarna. Om det inte hålls några överläggningar skall sexmånadersperioden börja löpa den dag då medlemsstaten tackade nej till inbjudan till överläggningar.

Artikel 98

Återbetalning

Återbetalningar till kommissionen skall göras före den förfallodag som anges i betalningskravet [utfärdat enligt artikel 72 i tillämpningsföreskrifterna för budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[19]. Förfallodagen skall vara den sista dagen i den andra månaden efter utfärdandet av betalningskravet.

Varje försening av en återbetalning skall medföra dröjsmålsränta från och med förfallodagen till och med den faktiska betalningsdagen. Dröjsmålsräntan skall vara en och en halv procentenhet högre än den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpade på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner den första arbetsdagen i den månad då förfallodagen inträffar.

Artikel 99

Medlemsstaternas skyldigheter

En finansiell korrigering som görs av kommissionen skall inte påverka medlemsstatens skyldighet att återkräva medel enligt artikel 96 och att återkräva statligt stöd enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 659/1999.

AVDELNING IX

KOMMITTÉ

Artikel 100

Kommitté och förfaranden

Kommissionen skall biträdas av Kommittén för Europeiska fiskerifonden (nedan kallad ”kommittén”).

Kommittén skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Den skall inrättas vid kommissionen.

När hänvisning sker till denna artikel skall förvaltningsförfarandet i artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall fastställas till en månad.

Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 101

Genomförandebestämmelser

Genomförandebestämmelserna för denna förordning skall antas enligt förfarandet i artikel 100.

Den typ av tekniskt stöd som kommissionen skall ge enligt artikel 45.1 skall fastställas enligt förfarandet i artikel 100.

AVDELNING X

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 102

Övergångsbestämmelser

Denna förordning skall inte påverka vare sig fullföljande eller ändring, inklusive helt eller delvis upphävande, av en stödform som rådet eller kommissionen har godkänt på grundval av förordningarna (EEG) nr 2052/88, (EEG) nr 4253/88, (EG) nr 1164/94, (EG) nr 1260/1999 och (EG) nr 2792/1999 och varje annan lagstiftning som är tillämplig på denna stödåtgärd den 31 december 2006.

När EU-stöd fastställs skall kommissionen ta hänsyn till alla åtgärder som rådet eller kommissionen redan har godkänt innan denna förordning träder i kraft och som har finansiella återverkningar under den period som omfattas av det stödet.

De delar av belopp som tilldelats sådana stöd som kommissionen beslutat om mellan den 1 januari 2000 och den 31 december 2006 för vilka kommissionen inte har mottagit de dokument som krävs för att avsluta stödet senast den dag då slutrapporten skall vara inlämnad, skall kommissionen automatiskt återta senast den 31 december 2010, och felaktigt utbetalade belopp skall återbetalas. De dokument som krävs för att avsluta stödet skall vara begäran om slutlig utbetalning, den slutliga genomförande- och kontrollrapporten och en försäkran från en från förvaltningsmyndigheten oberoende person eller avdelning som sammanfattar resultaten av de kontroller som gjorts och bedömer giltigheten av begäran om slutlig utbetalning och de transaktioners laglighet och korrekthet som ingår i den slutliga utgiftsdeklaration som avses i artikel 38.1 i förordning (EG) nr 1260/1999.

Belopp som avser insatser eller program som har skjutits upp till följd av rättsliga förfaranden eller administrativa överklaganden med uppskjutande verkan skall inte beaktas vid beräkningen av det belopp som automatiskt skall återtas.

Artikel 103

Upphävande av tidigare förordningar

Förordningarna (EG) nr 1263/1999 och (EG) nr 2792/1999 skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2007, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 102.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna skall anses vara hänvisningar till denna förordning.

Artikel 104

Översynsklausul

Rådet skall på förslag av kommissionen se över denna förordning senast den 31 december 2013.

Artikel 105

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Artikel 14 skall dock tillämpas från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […].

På rådets vägnar

Ordförande

[…]

BILAGA I

I enlighet med kommissionens meddelande om budgetplanen av den 10 februari 2004 skall den årliga fördelningen av budgetåtagandena för Europeiska fiskerifonden i 2004 års priser vara följande:

i miljoner euro

+++++ TABLE +++++

För alla regioner som omfattas av konvergensmålet i EU-15 skall de tillgängliga medlen för åtaganden i 2004 års priser vara 2 015 miljoner euro för perioden 2007–2013.

i miljoner euro

+++++ TABLE +++++

En kraftansträngning skall göras för att koncentrera budgetmedlen till de nya medlemsstater som omfattas av konvergensmålet. De medel som finns tillgängliga för åtagande för dessa medlemsstater skall i 2004 års priser vara 1 702 miljoner euro för perioden 2007–2013.

i miljoner euro

+++++ TABLE +++++

75 procent av de budgetåtaganden som finns tillgängliga för fonden i reala värden skall anslås till regioner som omfattas av konvergensmålet.

BILAGA IIMAXIMALT OFFENTLIGT STÖD

Stödnivå

För samtliga de åtgärder som avses i avdelning IV gäller följande gränser för EU:s stöd (A), den berörda medlemsstatens totala offentliga bidrag (nationellt, regional och annat) (B) och, i förekommande fall, privata aktörers stöd (C), uttryckta i procent av de stödberättigande kostnaderna:

Grupp 1: (icke-produktiva investeringar)

Stöd för definitivt upphörande med fiskeverksamhet (artikel 25), stöd för tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten (artikel 26), socioekonomisk kompensation (artikel 28), åtgärder för hållbar utveckling i kustfiskeområden (artikel 43), miljöåtgärder inom vattenbruket (artikel 31), åtgärder för folk- och djurhälsa (artikel 32), gemensamma åtgärder (artikel 36), åtgärder avsedda att skydda och utveckla den akvatiska faunan (artikel 37), utrustning och tjänster i fiskehamnar (artikel 38), marknadsföring och utveckling av nya avsättningsmöjligheter (artikel 39), pilotprojekt (artikel 40), ändring och omställning av fiskefartyg (artikel 41), tekniskt stöd (artikel 45).

Grupp 2: (produktiva investeringar)

Åtgärder för hållbar utveckling i kustfiskeområden (artikel 43), investeringar ombord på fiskefartyg (artikel 27), investeringar i vattenbruk (artikel 30), investeringar i beredning och saluföring av fiskeriprodukter (artikel 34), marknadsföring och utveckling av nya avsättningsmöjligheter (artikel 39).

Grupp 3

- Inom ramen för planer för anpassning av fiskeansträngningen enligt artikel 23 a första strecksatsen:

- Stöd för definitivt upphörande med fiskeverksamheten (artikel 25).

- Stöd för tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten (artikel 26).

- Socioekonomisk kompensation (artikel 28).

- Åtgärder för småskaligt kustfiske enligt artikel 27a.3 och 27a.4:

Grupp 4

Andra pilotprojekt än de som genomförs av offentliga organ (artikel 40).

Stödets storlek och omfattning för insatser som finansieras enligt denna förordning.

+++++ TABLE +++++

Den privata sektorns stöd för åtgärder enligt artikel 27a.2 skall minskas med 20 procent.

FICHE FINANCIÈRE LÉGISLATIVE

+++++ TABLE +++++

1. LIGNE(S) BUDGÉTAIRE(S) + INTITULÉ(S)

2. DONNÉES CHIFFRÉES GLOBALES

2.1 Enveloppe totale de l’action (partie B): millions d'euros en CE

2.2 Période d’application:

(années de début et d’expiration)

01 janvier 2007 au 31 décembre 2013.

2.3 Estimation globale pluriannuelle des dépenses:

a) Échéancier crédits d'engagement/crédits de paiement (intervention financière) (cf. point 6.1.1)

Millions d'euros (à la 3e décimale)

+++++ TABLE +++++

b) Assistance technique et administrative (ATA) et dépenses d’appui (DDA) (cf. point 6.1.2)

+++++ TABLE +++++

c) Incidence financière globale des ressources humaines et autres dépenses de fonctionnement(cf. points 7.2 et 7.3)

+++++ TABLE +++++

2.4 Compatibilité avec la programmation financière et les perspectives financières

[X] Proposition compatible avec la programmation financière existante.

Cette proposition est compatible avec la proposition de la Commission pour les perspectives financières 2007-2013 (Com (2004) 101 final du 10.02.2004). Elle s’inscrit dans le cadre de la rubrique 2 « conservation et gestion des ressources naturelles ».

[…] Cette proposition nécessite une reprogrammation de la rubrique concernée des perspectives financières,

[…] y compris, le cas échéant, un recours aux dispositions de l’accord interinstitutionnel.

2.5 Incidence financière sur les recettes

[X] Aucune implication financière (concerne des aspects techniques relatifs à la mise en œuvre d'une mesure).

[…] Incidence financière - L'effet sur les recettes est le suivant:

Millions d'euros (à la première décimale)

+++++ TABLE +++++

4. BASE JURIDIQUE

(Indiquer ici uniquement la base juridique principale.)

Articles 32 et 33 du Traité.

5. DESCRIPTION ET JUSTIFICATION

5.1 Nécessité d'une intervention communautaire[20]

5.1.1 Objectifs poursuivis

La présente proposition vise la mise en place d’un Fonds destiné à promouvoir le développement économique et social du secteur de la pêche, dans le cadre d’une gestion durable des ressources halieutiques conformément aux orientations arrêtées par la réforme de la politique commune de la pêche adoptée en Décembre 2002.

L’excès de capacité de flotte communautaire, en dépit des efforts entrepris dans le cadre des programmes structurels précédents (IFOP 1994-1999 et IFOP 2000-2006), demeure l’une des causes de la surexploitation de certains stocks. Le Fonds européen pour la pêche (FEP) devra désormais contribuer de manière décisive à la réduction nécessaire des capacités, notamment celles des flottes exerçant une pression sur les stocks menacés. Par ailleurs le Fonds devra accompagner la restructuration du secteur par un dispositif de mesures sociales et économiques de nature à limiter l’impact lié au déclin des activités de pêche ou aux mesures contraignantes prises en vertu de la politique de la conservation des ressources halieutiques.

L’aquaculture et la transformation communautaires demeurent confrontées à des problèmes de compétitivité, de productivité et de durabilité, ces domaines devraient faire l’objet d’un soutien ciblé, permettant aux entreprises de s’adapter aux contraintes de marché, environnementales et réglementaires auxquelles elles sont confrontées.

Les problèmes liés à l’évolution du secteur et à la rareté de la ressource frappent l’ensemble des activités économiques des zones pêche, il convient donc de mettre en place une politique de développement des zones côtières de pêche qui s’inscrit dans une démarche intégrée autour d’une stratégie territoriale pertinente et adaptée au contexte local.

Enfin, conformément aux objectifs fixés la PCP réformée, il conviendra d’accorder une importance accrue à la prise en compte de la dimension environnementale dans toutes les interventions du Fonds.

L’analyse d’impact réalisée par la DG FISH et mentionnée au point 5.1.2 développe davantage les objectifs poursuivis par les interventions du Fonds

5.1.2 Dispositions prises relevant de l’évaluation ex ante

a) d'expliquer comment et quand l'évaluation ex ante a été effectuée (auteur, calendrier et si le(s) rapport(s) est/sont disponible(s) ou comment l'information correspondante a été collectée[21].

L’analyse d’impact de la présente proposition réalisée par la DG pêche a été rédigée sur la base des évaluations disponibles notamment

- l’évaluation ex post des programmes IFOP pour la période 1994-1999,

- l’évaluation à mi-parcours des programmes IFOP pour la période 2000-2006,

- l’étude de l’impact de l’IFOP sur l’industrie de la transformation 1994-1999.

D’autres documents stratégiques ont été également pris en compte pour l’élaboration de cette proposition en particulier,

- le Livre Vert sur l’avenir de la PCP (mars 2001),

- la Communication de la Commission intitulée « une stratégie pour le développement durable de l’aquaculture européenne » - COM (2002)511 final du 19.9.2002,

- la Communication de la Commission « plan d’action pour pallier les conséquences sociales, économiques et régionales de la restructuration du secteur de la pêche de l’UE » -COM (2002) 600 du 6.11.2002.

b) de décrire brièvement les constatations et enseignements tirés de l'évaluation ex ante.)

La gestion des interventions soutenues par le Fonds sera plus décentralisée vers les Etats membres,,,, par analogie avec les règles de gestion qui régiront les nouveaux Fonds structurels et de cohésion et le nouvel instrument de développement rural. Un autre élément de simplification réside dans le choix d’un Fonds unique couvrant tout le territoire communautaire, régit par un règlement unique simplifié, se limitant à définir les principes et les critères d’intervention.

Les responsabilités de la Commission et des Etats membres seront également mieux définies à chaque stade de la programmation, du suivi, de l’évaluation et du contrôle. Au niveau de la programmation, cette proposition adopte le principe d’une feuille de route déterminant les objectifs stratégiques tels que prévu dans les conclusions du 3ème rapport de la Commission sur la cohésion économique de 2004. Ainsi le Conseil dans un premier temps adopte, sur proposition de la Commission, après avis du Parlement, des orientations stratégiques définissant les priorités d’intervention de la PCP et servant de cadre de référence pour la programmation du Fonds par les Etats membres. Les Etats membres adoptent à leur tour des plans stratégiques nationaux conformes aux orientations du Conseil, qui portent sur l’ensemble des volets de la PCP et indiquent les priorités et les objectifs pour sa mise en œuvre. Les programmes opérationnels des Etats membre devront tenir compte.

Les ressources du Fonds seront concentrées sur un nombre limité de priorités de manière à améliorer la transparence financière, la qualité et l’efficacité des interventions et faciliter l’évaluation de la valeur ajoutée communautaire. Ainsi la concentration de l’effort financier sur l’ajustement des capacités de pêche et l’atténuation des impacts socio-économiques qui en découlent devraient mieux contribuer à la réalisation des objectifs d’une pêche responsable et durable sur le plan économique, social et environnemental.

5.1.3 Dispositions prises à la suite de l’évaluation ex post

(Dans le cas du renouvellement d’un programme, il s’agit aussi de décrire brièvement les enseignements à tirer d’une évaluation intérimaire ou ex post.)

L’évaluation ex-post de l’impact du soutien de l’IFOP sur la période 1994-1999 montre que cet instrument n’a pas été suffisant pour enrayer la réduction des surcapacités de pêche, du fait, en partie, que l’IFOP s’est avéré difficile à gérer et inadapté pour susciter le retrait des navires ciblant les stocks halieutiques les plus menacés.

L’évaluation ex-post de l’impact du soutien de l’IFOP reçu par l’industrie de la transformation pour la période 1994-1999 montre que, quoique la politique communautaire en matière d’aide au secteur de la transformation ait évolué, vers des mesures de restructuration et un encouragement à l’adoption de techniques de production améliorant la compétitivité, des progrès restent à faire non seulement au niveau de la définition des priorités mais aussi à celui de la simplification des mécanismes de mise en œuvre de l’IFOP.

L’évaluation a mi-parcours des programmes relevant de la période 2000-2006 suggère que la programmation devrait être élaborée de manière partenariale, qu’il convient d’éliminer les mesures contradictoires pour la flotte (construction, modernisation versus démolition et déclassement) et de soutenir d’avantage des activités intra sectoriels, pour combattre la fragmentation du secteur. En ce qui concerne la gestion et le suivi des programmes, il est recommandé d’améliorer la promotion pour attirer d’avantage des projets, de simplifier les procédures administratives et de mieux définir les indicateurs de suivi.

5.2 Actions envisagées et modalités de l'intervention budgétaire

- L’adaptation des capacités de pêche :

Le fonds devra répondre à l’une des priorités de la PCP à savoir l’exploitation durable des ressources halieutiques. Il devra par conséquent accompagner la gestion de la flotte communautaire, aujourd’hui encore sur capacitaire, en visant en premier lieu les flottes pêchant des ressources en dessous des limites biologiques raisonnable. Le Fonds pourra accorder des aides aux armateurs et équipages affectés par des mesures d’ajustement des efforts de pêche lorsque celles-ci s’inscrivent dans le cadre :

- De plans de reconstitution ou de gestion de la ressource adoptés par le Conseil,

- De mesures d’urgence adoptée par la Commission ou les Etats membres pour la conservation,

- De la non reconduction d’un accord de pêche avec un pays tiers ou d’un arrangement international,

- De plans de sortie de flotte adoptés par les Etats membres sur une base volontaire.

Ces plans d’adaptation des capacités devront inclure des actions d’arrêt définitif des activités de pêche et pourront inclure des mesures d’arrêt temporaire.

Les crédits non alloués au titre de la réserve feront l’objet d’une programmation classique pour tous les autres domaines d’intervention ci-après. Dans ce cadre, le fonds apportera un concours financier aux plans de sortie de flotte qui seraient adoptés par les Etats membres suite à la non reconduction d’un accord ou d’un arrangement international, ou en vue d’adapter les capacités de leur flotte de pêche aux ressources disponibles dans le cadre de plans d’une durée limitée adoptés volontairement par les Etats membre.

Un soutien approprié sera accordé au financement d’équipements visant à améliorer la sécurité à bord, d’hygiène, la qualité des produits et des conditions de travail, l’expérimentation de nouvelles mesures techniques dans le cadre de projets pilotes et ou permettant de conserver les captures à bord ou de réduite l’impact de la pêche sur l’environnement marin.

Au titre de cette priorité « ajustement des efforts de pêche », des compensations socio-économiques pourront être octroyées en faveur des pêcheurs affectés par l’évolution de l’activité de pêche pour leur reconversion, la diversification de leur activité ou leur départ anticipé du secteur.

- Développement durable des zones côtières de pêche :

Le Fonds interviendra en faveur du développement durable des zones côtières, qui devra s’appuyer sur une stratégie territoriale pertinente et adaptée au contexte local, visant le maintien ou l’amélioration de la prospérité économique et sociale, la promotion de la valeur ajoutée des activités de pêche et d’aquaculture, le soutien à la diversification et à la reconversion économique et la promotion de l’environnement côtier. Le public visé dans ce cadre sera l’ensemble des communautés côtières liées au secteur, allant ainsi au-delà des pêcheurs et armateurs. La délimitation des zones éligibles incombera aux Etats membres sur la base de critères homogènes pour toute la Communauté et définis par la présente proposition. Afin de donner une préférence à la participation des acteurs de terrain, et de garantir une démarche ascendante à partir de la base, les stratégies de développement des zones côtières de pêches seront élaborées et mises en oeuvre par des regroupements de partenaires locaux publics et privés, sélectionnés par les Etats membres par le biais d’appels à propositions.

- Aquaculture, transformation et commercialisation des produits de la pêche et de l’aquaculture :

Les investissements dans ces secteurs devront s’inscrire dans une perspective de développement durable et d’amélioration de la compétitivité des entreprises, notamment à travers l’adaptation des conditions de production, le respect de la santé humaine et animale, de la qualité des produits et la réduction de l’impact de ces activités sur l’environnement. Les aides aux investissement dans les entreprises de transformation ou de commercialisation seront néanmoins limitées aux micro et petites entreprises.

- Mesures d’intérêt collectif

Les mesures d’intérêt collectif mises en œuvre par les professionnels et destinées à la protection et au développement de la faune aquatique constituent un autre domaine d’intervention du Fonds. Ces actions doivent être mises en œuvre par des organismes publics ou parapublics ou des organisations professionnelles ou similaires reconnues. Les autres domaines d’intervention au titre des mesures collectives éligibles sont les investissements dans les ports de pêche contribuant à l’amélioration des services offerts aux pêcheurs, la promotion et la recherche de nouveaux débouchés pour les produits de la pêche et de l’aquaculture dans le respect du droit de la concurrence, les projets pilotes dans le but d’acquérir ou de diffuser de nouvelles connaissance techniques, la transformation des navires de pêche à des fins exclusives de formation ou de recherche.

- Assistance technique

Dans la limite de 5 % des programmes opérationnels, le Fonds pourra concourir au financement d’actions de préparation, de gestion, de suivi, d’évaluation, d’information, de contrôle et d’audit des interventions. Par ailleurs le Fonds pourra apporter un soutien au renforcement de la capacité administrative nécessaire pour la gestion de la PCP et du Fonds, des Etats membres dont la totalité des régions relèvent de l’objectif de convergence.

A son initiative et pour son compte, et dans la limite de 0,8% de la dotation totale du Fonds, la Commission peut financer au titre du Fonds des mesures de préparation, de suivi et de mise en œuvre, d’évaluation, de contrôle et d’audit nécessaire à la mise en œuvre du Fonds.

Bien que ne relevant plus de la politique de cohésion pour la période 2007-2013, les interventions du fonds en conserveront les mêmes fondements à savoir les principes de partenariat, de subsidiarité et de concentration en faveur des régions les plus défavorisées. A ce titre, les taux d’intervention différenciés pour les différentes régions de la Communauté en vigueur pour les autres Fonds structurels (FEDER et FSE) seront d’application.

5.3 Modalités de mise en œuvre

La mise en oeuvre du Fonds relève de la gestion partagée entre la Commission et les Etats membres conformément à l’article 53 du règlement (CE) n° 1605/2002 à l’exception de l’assistance technique à l’initiative de la Commission effectuée en gestion directe. La Commission, sur proposition des Etats membres adopte les stratégies et les priorités de développement de la programmation et la participation financière communautaire. La mise en œuvre du Fonds et leur contrôle, en application du principe de subsidiarité, relève de la responsabilité des Etats membres.

6. INCIDENCE FINANCIÈRE

6.1 Incidence financière totale sur la partie B (opérationnelle) (pour toute la période de programmation)

6.1.1 Intervention financière

Crédits d'engagement en millions d'euros (à la 3e décimale)

+++++ TABLE +++++

L’allocation financière pour le FEP dans le cadre des perspectives financières proposées par la Commission[22] pour la période 2007-2013 est de EUR 4,96 milliard pour une Europe élargie à 25, ce qui correspond approximativement aux montants alloués pour l’Europe de 15 lors de la période 2000-2006 (EUR 3.7 milliard).

6.1.2 Assistance technique et administrative (ATA), dépenses d'appui (DDA) et dépenses TI (crédits d’engagement)

+++++ TABLE +++++

6.2. Calcul des coûts par mesure envisagée en partie B (opérationnelle) (pour toute la période de programmation)[23]

(Dans le cas où il y a plusieurs actions, il y a lieu de donner, sur les mesures concrètes à prendre pour chaque action, les précisions nécessaires à l'estimation du volume et du coût des réalisations.)

Les programmes opérationnels qui seront élaborés par les Etats membres se déclineront en 5 axes prioritaires pour les Etats membres concernés par des mesures relatives à la flotte et 4 axes prioritaires pour les pays qui ne seront pas concernés par ces mesures.

Ces axes sont détaillés au titre IV de la présente proposition, il s’agit respectivement de l’adaptation de la flotte de pêche communautaire ; de l’aquaculture, de la transformation et de la commercialisation des produits,,,, des mesures d’intérêt collectif, du développement des zones côtières de pêche ; et de l’assistance technique .

La répartition des crédits à l’intérieur de chaque enveloppe est de la compétence des Etats membres, elle doit néanmoins être compatible avec les orientations stratégiques prévues à l’article 13 de la présente proposition.

7. INCIDENCE SUR LES EFFECTIFS ET LES DÉPENSES ADMINISTRATIVES

Les besoins en ressources humaines et administratives seront couverts à l’intérieure de la dotation allouée à la DG gestionnaire dans le cadre de la procédure d’allocation annuelle.

L'allocation de postes dépendra d'une part de l'organisation interne de la prochaine Commission et d'autre part d'une éventuelle réallocation de postes entre services suite aux nouvelles perspectives financières.

7.1. Incidence sur les ressources humaines

+++++ TABLE +++++

7.2 Incidence financière globale des ressources humaines

+++++ TABLE +++++

Les montants correspondent aux dépenses totales pour 12 mois.

7.3 Autres dépenses de fonctionnement découlant de l’action

+++++ TABLE +++++

Les montants correspondent aux dépenses totales de l’action pour 12 mois.

(1) Préciser le type de comité ainsi que le groupe auquel il appartient :

+++++ TABLE +++++

8. SUIVI ET ÉVALUATION

8.1 Système de suivi

Un comité de pilotage est créé pour chaque programme opérationnel par l'État membre, en accord avec l'autorité de gestion après consultation des partenaires. Le comité de pilotage s'assure de l'efficacité et de la qualité de la mise en oeuvre de l'intervention. Il examine et approuve les critères de sélection des opérations financées, évalue périodiquementles progrès réalisés pour atteindre les objectifs spécifiques du programme opérationnel, examine les résultats de la mise en œuvre et examine et approuve le rapport annuel d'exécution et le rapport final d'exécution avant leur envoi à la Commission

L'autorité de gestion et le comité de pilotage assurent le suivi au moyen d'indicateurs de résultat, y compris les indicateurs physiques, d’impact et financiers définis dans le programme opérationnel. Ces indicateurs se réfèrent au caractère spécifique du secteur de l’Etat membre et aux objectifs poursuivis. La Commission en partenariat avec les Etats membres et en conformité avec le principe de proportionnalité examine les indicateurs nécessaires au suivi et à l’évaluation du programme opérationnel.

L'autorité de gestion envoie un rapport annuel d'exécution et de contrôle du programme opérationnel à la Commission, dans les six mois suivant la fin de chaque année civile entière de mise en oeuvre. Avant leur transmission à la Commission, chaque rapport est examiné et approuvé par le comité de pilotage.

8.2 Modalités et périodicité de l’évaluation prévue

Les programmes opérationnels des Etats membres pour la mise en œuvre du Fonds font l’objet d’une évaluation ex-ante, d’une évaluation intermédiaire et d’une évaluation ex-post conformément à des modalités convenues entre la Commission et les Etats membres. Le principe de proportionnalité est applicable aux évaluations.

L’évaluation ex-ante vise à assurer la cohérence entre les orientations stratégiques au niveau de la Communauté,,,, les plans stratégiques nationaux et les programmes opérationnels ainsi qu’à optimiser l’allocation des ressources budgétaires des programmes opérationnels et à améliorer la qualité de la programmation. Elle est conduite sous la responsabilité de l’Etat membre.

L’évaluation intermédiaire vise à examiner l’efficacité des programmes opérationnels en vue de leur adaptation pour améliorer la qualité des interventions et leur mise en œuvre. Elle est organisée à l’initiative de l’autorité de gestion, en concertation avec la Commission. Elle doit être conduite selon un calendrier permettant de tenir compte de ses conclusions en cas de reconduction du programme.

L’évaluation ex-post est conduite sous la responsabilité de la Commission en concertation avec l’Etat membre et l’autorité de gestion qui doit assurer la collecte des données nécessaires à sa réalisation. Elle est finalisée au plus tard deux ans à la fin de la période de programmation.

9. MESURES ANTIFRAUDE

La Commission s’assure de l’existence et du bon fonctionnement dans les Etats membres des systèmes de gestion et de contrôle. Elle se base également sur les rapports annuels de contrôle et sur ses propres contrôles sur place pour vérifier le bon fonctionnement des ces systèmes. La Commission coopère avec les autorités nationales d’audit des programmes opérationnels, avec lesquelles elles se réunit au moins une fois par an.

En cas de défaillance des systèmes de gestion et de contrôle nationaux, la Commission interrompt, retient ou réduit tout ou partie des paiements.

La Commission peut effectuer des corrections financière en annulant tout ou partie de la contribution communautaire pour un programme opérationnel lorsqu’elle constate qu’il existe des déficiences dans les systèmes de gestion et de contrôle qui mettent en péril les contributions communautaires déjà octroyées, que les déclarations des dépenses sont irrégulières et n’ont pas fait l’objet de mesures de correction par les Etats membres ou que les Etats membres n’ont pas donné suite aux observations formulées par la Commission sur le rapport annuel d’exécution et de contrôle établit par l’autorité de gestion.

[1] Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet – Bygga en gemensam framtid - Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 KOM(2004) 101 slutlig av den 10 februari 2004.

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] EUT C […], […], s. […].

[6] EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

[7] EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.

[8] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[9] EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

[10] EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

[11] EUT L […], […], s. […].

[12] EUT L 5, 9.1.2004, s. 25.

[13] Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, 5.7.1985, s. 40). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/35/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).

[14] EUT L 114, 24.4.2001, s. 1.

[15] Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 198, 22.7.1991, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 392/2004 av den 24 februari 2004 (EUT L 65, 3.3.2004).

[16] Rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet. Beslutet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99 av den 17 november 2003 (EUT L 325, 12.12.2003, s. 31).

[17] Rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 208, 24.7.1992, s. 1.) Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 av den 14 april 2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

[18] EUT L 145, 31.5.2003, s. 43.

[19] Förordning (EG) nr 2352/2002, EGT L 351, 28.12.2002, s. 29.

[20] Pour plus d'informations, voir le document d'orientation séparé.

[21] Pour les informations minimales obligatoires à présenter en ce qui concerne les initiatives nouvelles, voir le document SEC(2000) 1051.

[22] Communication de la Commission au Conseil et au Parlement européen. Construire notre avenir commun. Défis politiques et moyens budgétaires de l’Union élargie – 2007-2013. Document COM(2004) 101 final du 10.2.2004.

[23] Pour plus d'informations, voir le document d'orientation séparé.

52004PC0497