EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32014R0665

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 665/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 när det gäller användningsvillkoren för det frivilliga kvalitetsbegreppet ”produkt från bergsområde”

OJ L 179, 19.6.2014, p. 23–25 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2014/665/oj

19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/23


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 665/2014

av den 11 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 när det gäller användningsvillkoren för det frivilliga kvalitetsbegreppet ”produkt från bergsområde”

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 31.3 och 31.4, och

av följande skäl:

(1)

Det har genom förordning (EU) nr 1151/2012 inrättats en ordning för frivilliga kvalitetsbegrepp för att göra det lättare för producenter av jordbruksprodukter att sprida information om sina produkters mervärdesskapande egenskaper eller kvaliteter på den inre marknaden. Förordningen fastställer användningsvillkoren för det frivilliga kvalitetsbegreppet ”produkt från bergsområde” och ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter om undantag från dessa villkor i vederbörligen motiverade fall och för att ta hänsyn till naturliga begränsningar som påverkar jordbruket i bergsområden. Förordningen ger också kommissionen befogenhet att anta delegerade akter om produktionsmetoder och andra kriterier som är relevanta för tillämpningen av begreppet.

(2)

För att undvika att konsumenterna vilseleds, bör användningen av begreppet ”produkt från bergsområde” för produkter av animaliskt ursprung klargöras. När det gäller produkter som djur producerar, t.ex. mjölk och ägg, bör produktionen ske i bergsområden. När det gäller produkter som framställs från djur, t.ex. kött, bör djuren födas upp i bergsområden. Eftersom jordbrukare ofta köper ungdjur, bör dessa djur tillbringa åtminstone de två sista tredjedelarna av sitt liv i bergsområden.

(3)

Alternerande beteshållning, även sådan där man alternerar mellan marker i bergsområden och marker som inte är belägna i bergsområden, är något som tillämpas i många delar av unionen för att dra nytta av säsongsbunden tillgång till bete. Det är en metod som sörjer för bevarande av betesmarker på högre höjd som inte lämpar sig för bete året runt och av traditionella kulturlandskap i bergsområden. Alternerande beteshållning har också direkta miljöfördelar, t.ex. minskad risk för erosion och laviner. För att alternerande beteshållning ska tillämpas även i fortsättningen bör begreppet ”produkt från bergsområde” få användas för produkter som framställts från vandrande djur, vilka tillbringar minst en fjärdedel av sina liv på betesmarker i bergsområden.

(4)

För att säkerställa att foder för lantbruksdjur huvudsakligen härrör från bergsområden, bör det klargöras att minst hälften av deras årliga animaliska föda, uttryckt som procentandel av torrsubstansen, bör bestå av foder som härrör från bergsområden.

(5)

Eftersom redan tillgängligt foder utgör mer än hälften av den årliga födan för idisslare i bergsområden, bör denna procentandel vara högre i deras fall.

(6)

På grund av naturliga begränsningar och det faktum att foder som framställs i bergsområden främst är för idisslare, härrör för närvarande endast en liten andel av fodret för svin från bergsområden. För att uppnå den nödvändiga balansen mellan de båda målen med begreppet ”produkt från bergsområde”, som anges i skäl 45 i förordning (EU) nr 1151/2012, samt säkerställa att svinuppfödning i bergsområden kan fortsätta och därigenom bevara landsbygdens struktur, bör andelen foder för svin som måste härröra från sådana områden utgöra mindre än hälften av djurens årliga föda.

(7)

Foderbegränsningar bör tillämpas för vandrande djur så länge som de befinner sig i bergsområden.

(8)

Eftersom alternerande beteshållning tillämpas även för bikupor, bör tillämpningen av begreppet ”produkt från bergsområde” på produkter från biodling klargöras. Eftersom socker för utfodring av bin normalt inte härrör från bergsområden, bör inga foderrestriktioner gälla för bin.

(9)

För att undvika att konsumenterna vilseleds, bör begreppet ”produkt från bergsområde” användas för produkter av vegetabiliskt ursprung endast om växterna odlas i bergsområden.

(10)

Bearbetade produkter bör tillåtas att som ingredienser innehålla råvaror såsom socker, salt eller örter som inte kan framställas i bergsområden, under förutsättning att de inte utgör mer än 50 % av den totala vikten av dessa ingredienser.

(11)

I vissa bergsområden i unionen saknas tillräckliga resurser för produktion av mjölk och mjölkprodukter av obehandlad mjölk, för slakt, styckning och urbening av slaktkroppar samt för pressning av olivolja. Naturliga begränsningar påverkar tillgången på lämpliga bearbetningsanläggningar i bergsområden, vilket gör bearbetningen svår och olönsam. Om produkterna bearbetas på en annan plats, men i närheten av bergsområden, ändrar detta inte deras karaktär vad gäller härkomst från bergsområden. Det bör därför vara tillåtet att tillämpa begreppet ”produkt från bergsområde” på sådana produkter när de bearbetas utanför bergsområden. Med tanke på var vissa medlemsstaters bearbetningsanläggningar är belägna och behovet av att uppfylla konsumenternas förväntningar, bör bearbetningen äga rum inom 30 km från bergsområdet i fråga.

(12)

För att de befintliga anläggningarna för produktion av mjölk och mjölkprodukter ska kunna fortsätta med sin verksamhet bör endast de som redan fanns på plats den dag då förordning (EU) nr 1151/2012 trädde i kraft få använda termen ”produkt från bergsområde”. Eftersom tillgången till sådana anläggningar i bergsområden varierar, bör medlemsstaterna tillåtas att införa strängare krav på avstånd eller fullständigt undanröja denna möjlighet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produkter av animaliskt ursprung

1.   Termen ”produkt från bergsområde” får tillämpas på produkter som djur i bergsområden framställt i enlighet med definitionen i artikel 31.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 och bearbetas i sådana områden.

2.   Termen ”produkt från bergsområde” får tillämpas på produkter som framställts från djur vilka under åtminstone de två sista tredjedelarna av sina liv fötts upp i bergsområden, om produkterna bearbetas i sådana områden.

3.   Genom undantag från punkt 2 får begreppet ”produkt från bergsområde” tillämpas på produkter som framställts från vandrande djur vilka under åtminstone en fjärdedel av sina liv fötts upp på betesmarker i bergsområden under alternerande beteshållning.

Artikel 2

Foder

1.   Vid tillämpningen av artikel 31.1 a i förordning (EU) nr 1151/2012 ska foder för lantbruksdjur anses komma huvudsakligen från bergsområden om den andel av djurets årliga föda som inte kan produceras i bergsområden, uttryckt som procentandel av torrsubstansen, inte överstiger 50 % och, när det gäller idisslare, 40 %.

2.   Genom undantag från punkt 1 får, när det gäller svin, andelen foder som inte kan produceras i bergsområden, uttryckt som procentandel av torrsubstansen, inte överstiga 75 % av den årliga födan.

3.   Punkt 1 ska inte tillämpas på foder för vandrande djur enligt artikel 1.3 som fötts upp utanför bergsområden.

Artikel 3

Produkter från biodling

1.   Termen ”produkt från bergsområde” får tillämpas på produkter från biodling om bina har samlat in nektar och pollen endast i bergsområden.

2.   Genom undantag från artikel 31.1 a i förordning (EU) nr 1151/2012 behöver socker för utfodring av bin inte härröra från bergsområden.

Artikel 4

Produkter av vegetabiliskt ursprung

Genom undantag från artikel 31.1 a i förordning (EU) nr 1151/2012 får uttrycket ”produkt från bergsområde” tillämpas på produkter av vegetabiliskt ursprung endast om växten odlats i bergsområden i enlighet med definitionen i artikel 31.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

Artikel 5

Ingredienser

När följande ingredienser används i produkter som avses i artiklarna 1 och 4, får de härröra från platser utanför bergsområden, under förutsättning att de inte utgör mer än 50 % av ingrediensernas totala vikt:

a)

Produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget, och

b)

örter, kryddor och socker.

Artikel 6

Bearbetning utanför bergsområden

1.   Genom undantag från artikel 31.1 b i förordning (EU) nr 1151/2012 och artikel 1.1 och 1.2 i denna förordning får följande former av bearbetning ske utanför bergsområden, förutsatt att avståndet från bergsområdet i fråga inte överskrider 30 km:

a)

Bearbetning för produktion av mjölk och mjölkprodukter i bearbetningsanläggningar som fanns på plats den 3 januari 2013.

b)

Slakt av djur samt styckning och urbening av slaktkroppar.

c)

Pressning av olivolja.

2.   Medlemsstater får i fråga om produkter som bearbetas på deras territorium besluta att undantaget i punkt 1 a inte ska tillämpas eller att bearbetningsanläggningarna ska vara belägna inom ett visst avstånd, som ska fastställas, på mindre än 30 km från bergsområdet i fråga.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 mars 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.


Top