Maastrichtfördraget om Europeiska unionen

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Fördraget om Europeiska unionen

VILKET SYFTE HAR FÖRDRAGET?

• Maastricht är ett ambitiöst fördrag. Det utgör grunden till Europeiska unionen och ligger till grund för EU:s pelarstruktur med tre pelare:
  • de europeiska gemenskaperna
  • en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
  • polisiärt och straffrättsligt samarbete.
• Bland de mest framträdande innovationerna för fördraget är att det
  • lägger grunden för den ekonomiska och monetära unionen, den gemensamma valutan (euron) och kriterierna för dess användning.
  • ger den rättsliga grunden för 6 nya gemensamma EU-strategier,
  • stärker Europaparlamentets befogenheter,
  • introducerar begreppet europeiskt medborgarskap.

VIKTIGA PUNKTER

De europeiska gemenskaperna (första pelaren)

Detta grupperar de traditionella verksamheterna, arbets- och beslutsprocesserna för de tre ursprungliga EU-organisationerna:

• Europeiska ekonomiska gemenskapen,
• Europeiska kol- och stålgemenskapen,
• Euratom.

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (andra pelaren)

Den syftar till att

• skydda EU:s gemensamma värderingar, grundläggande intressen och oberoende,
• stärka säkerheten för EU och dess medlemsländer,
• bevara fred och internationell säkerhet i enlighet med FN:s principer,
• främja internationellt samarbete,
• utveckla och befästa demokrati och rättsstatsprincipen samt respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Samarbete om rättsliga och inrikes frågor (tredje pelaren)

Detta syftar till att ge allmänheten en hög säkerhetsnivå genom att

• upprätta regler och kontroller för EU:s yttre gränser,
• bekämpa terrorism, organiserad brottslighet, narkotikahandel och internationellt bedrägeri,
• organisera brottsligt och civilrättsligt samarbete,
• skapa en europeisk polisbyrå (Europol) för informationsutbyte mellan nationella styrkor,
• bekämpa olaglig invandring,
• utforma en gemensam asylpolitik.

Ekonomiska och monetära unionen

EU-länderna ska

• samordna sin ekonomiska politik,
• tillhandahålla multilateral övervakning av denna samordning,
• respektera finansiell disciplin och budgetdisciplin.

Gemensam valuta (euro)

Detta

• introduceras i tre steg:
  • Fri rörlighet för kapital inom EU (från 1 januari 1990)
  • Konvergens av den nationella ekonomiska politiken (från och med den 1 januari 1994)
  • Skapandet av en gemensam valuta och en europeisk centralbank (från och med den 1 januari 1999)
• Fastställandet av kriterier för inflation, nivåer av offentlig skuld, räntor och växelkurser länder måste mötas innan de antar euron
• En undantagsklausul för Storbritannien (1) från 3:e etappen och en nationell folkomröstning i Danmark.

Ny politik

EU får ansvar för

• transeuropeiska nät (TEN),
• industripolitik,
• konsumentskydd,
• allmän och yrkesinriktad utbildning,
• ungdomsfrågor,
• kultur.

Socialt protokoll

• Detta utökar EU:s ansvar att
  • främja sysselsättningen,
  • förbättra levnads- och arbetsvillkor,
  • ge fullgott socialt skydd,
  • genomföra en social dialog,
  • utveckla mänskliga resurser för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning,
  • integrera personer som står utanför arbetsmarknaden.
• Storbritannien (1) har en undantagsklausul från det sociala protokollet.

Europeiskt medborgarskap

Detta ger varje invånare i ett EU-land rätten att

• röra sig fritt och bo var som helst i EU,
• rösta och kandidera till EU-val och lokalval där de bor,
• få diplomatiskt bistånd och skydd av andra medlemslands ambassader och konsulat,
• göra framställningar till Europaparlamentet och lägga fram klagomål om EU:s administrativa missförhållanden till Europeiska ombudsmannen.

Institutionella förändringar

Dessa omfattar

• ökade lagstiftningsbefogenheter för Europaparlamentet,
• fler majoritetsröstningar när EU:s regeringar antar lagstiftning,
• inrättande av en regionkommitté,
• tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, där EU bara agerar om det är mer effektivt på EU-nivå än på nationell nivå.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRDRAGET FÖR?

Fördraget undertecknades den 7 februari 1992. Det trädde i kraft den 1 november 1993.

BAKGRUND

Maastrichtfördraget, officiellt känt som Fördraget om Europeiska unionen, utgjorde starten för ”en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken” genom att ge de tidigare samhällena en politisk dimension.

HUVUDDOKUMENT

Fördraget om Europeiska unionen (EGT C 191, 29.7.1992, s. 1).

Senast ändrat 21.03.2018

(1) Den 1 februari 2020 lämnar Storbritannien EU och blir ett tredjeland (land utanför EU).