Tematiska bestämmelser

INLEDNING

Syftet med Nicefördraget är främst att ta itu med de olösta problemen från Amsterdamfördraget, men det innehåller även andra ändringar som inte har direkt anknytning till institutionerna. De viktigaste är följande:

GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER

I Amsterdamfördraget framhölls respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna genom ändringen av artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i artikel 7 i samma fördrag framfördes hypotesen om ett medlemslands åsidosättande av dessa principer. Nicefördraget och dess åtgärder för att förebygga sådana överträdelser är en komplettering till detta förfarande.

Enligt artikel 7 i EU-fördraget kan Europeiska rådet alltså fastslå att ett medlemsland allvarligt och ihållande åsidosätter grundläggande rättigheter. När detta fastslagits kan rådet tillfälligt upphäva vissa av medlemslandets rättigheter (till exempel rätten att rösta i rådet). I Nicefördraget kompletteras detta förfarande med ett förebyggande system. På förslag från en tredjedel av medlemsländerna eller från Europaparlamentet eller kommissionen, kan rådet med en majoritet på fyra femtedelar av sina medlemmar och efter parlamentets samtycke konstatera att det finns en klar risk att ett medlemsland allvarligt åsidosätter de grundläggande rättigheterna och lämna lämpliga rekommendationer till detta land. Enligt denna artikel är domstolen behörig (artikel 46 i EU-fördraget) endast i fråga om tvister som avser procedurreglerna, men inte i frågor om huruvida besluten enligt denna bestämmelse varit välgrundade eller lämpliga.

SÄKERHET OCH FÖRSVAR

Genom Amsterdamfördraget infördes två nya perspektiv i fråga om dels den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik, dels en eventuell integrering av Västeuropeiska unionen (VEU) i unionen. Nicefördraget innebär några ytterligare ändringar när det gäller säkerhet och försvar.

Det ändrar artikel 17 i EU-fördraget på så sätt att bestämmelserna om förhållandet mellan unionen och VEU utgår (införlivande i unionen av VEU:s krishanteringsfunktioner).

Även kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (fördragets nya benämning på den politiska kommittén), som är en av de permanenta politiska och militära strukturer på vilken EU:s autonoma och operativa försvarspolitik vilar, får en utökad roll. Enligt artikel 25 i EU-fördraget kan rådet för en tidsbegränsad krishanteringsinsats bemyndiga kommittén att själv fatta lämpliga beslut om politisk kontroll över och strategisk ledning av krishanteringsinsatsen.

STRAFFRÄTTSLIGT SAMARBETE

Genom Nicefördraget kompletterades artikel 31 i EU-fördraget genom att Eurojust omnämns och dess uppgifter beskrivs (Europeiska enheten för rättsligt samarbete). Eurojust kommer att inom ramen för det straffrättsliga samarbetet bidra till god samordning mellan de nationella åklagarmyndigheterna.

EUROPEISKA POLITISKA PARTIER

Genom Nicefördraget kompletterades artikel 191 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) där de europeiska politiska partiernas roll uttryckligen erkänns. En rättslig grund lades till som gör det möjligt för gemenskapens lagstiftare att enligt medbeslutandeförfarandet fastställa regler för politiska partier på EU-nivå, särskilt när det gäller villkor om deras erkännande och regler om finansiering.

KOMMITTÉN FÖR SOCIALT SKYDD

I och med den nya artikeln 144 i EG-fördraget infördes genom Nicefördraget kommittén för socialt skydd. Kommittén hade upprättats av rådet i enlighet med dess slutsatser från Europeiska rådet i Lissabon. Denna kommitté är en rådgivande kommitté vars syfte är att främja samarbete mellan medlemsländerna och med kommissionen i fråga om socialt skydd.

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar

Ämne

EG-fördraget

144

Kommittén för socialt skydd

191

Europeiska politiska partier

EU-fördraget

6 och 7

Grundläggande rättigheter (risk för åsidosättande och sanktioner)

17

Förhållandet mellan EU och VEU

25

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik

31

Eurojust

Senast ändrat den 13.09.2007