Europeiska kommissionen

NLEDNING

Europeiska kommissionens storlek och sammansättning är "rester från Amsterdam", det vill säga frågor som den regeringskonferens som ledde till utarbetandet av Amsterdamfördraget inte lyckades lösa. Ett protokoll om institutionerna inför en utvidgning av EU bifogades fördragen. I detta protokoll föreskrevs att vid den första utvidgningen av EU skulle kommissionen bestå av en enda ledamot per medlemsland, under förutsättning att röstviktningen vid Europeiska unionens råd ändrats på ett sätt som alla medlemsländer kunnat godta.

Frågan om kommissionens storlek har stått i centrum för förhandlingarna inför det nya fördraget, eftersom vissa medlemsländer har förespråkat en mindre kommission och andra en kommission med en ledamot per medlemsland. Dessutom startade en diskussion om att kommissionsordförandens ställning behövde stärkas.

SAMMANSÄTTNING

Enligt artikel 213 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) ska för närvarande minst en medborgare från varje medlemsland ingå i kommissionen, men högst två ledamöter får vara av samma nationalitet. Den nuvarande kommissionen, i en union med 15 medlemsländer, består alltså av 20 ledamöter, varav en medborgare från vardera tio medlemsländer och två medborgare från fem andra medlemsländer. I Nicefördraget föreskrivs en ändring av denna bestämmelse i två etapper.

I protokollet om utvidgningen av Europeiska unionen, som bifogats Nicefördraget, föreskrivs i artikel 4 att det i kommissionen från och med den 1 januari 2005 ska finnas en medborgare från varje medlemsland. Genom anslutningsfördraget som undertecknades den 16 april 2003 i Aten ändras denna bestämmelse, eftersom den nya kommissionen ska tillträda redan den 1 november 2004 och då, som föreskrivet, ska bestå av en medborgare per medlemsland.

I protokollet om utvidgningen föreskrivs vidare att när unionen har 27 medlemsländer ska antalet kommissionsledamöter vara lägre än antalet medlemsländer. Det exakta antalet ledamöter ska fastställas genom ett enhälligt beslut av rådet. Kommissionens ledamöter ska utses på grundval av en jämlik rotation, för vilken rådet genom enhälligt beslut ska fastställa närmare föreskrifter på grundval av följande principer:

• Medlemsländerna ska behandlas på strikt lika villkor vid fastställandet av ordningen för övergång och tiden som ledamot när det gäller deras medborgare. Det får aldrig finnas två ledamöter av samma nationalitet i samma kollegium.
• Vart och ett av de på varandra följande kollegierna ska ha en sammansättning som på ett tillfredsställande sätt speglar unionens samtliga medlemsländers demografiska och geografiska spännvidd.

Rotationen ska börja gälla från och med den dag den första kommissionen tillträder efter det att det 27:e medlemslandet anslutits till unionen (alltså i princip från och med november 2009). Med andra ord kommer den kommission som tillträder under 2004 att utökas med en medborgare från varje land som under tiden anslutits till unionen.

NOMINERINGSFÖRFARANDEN

Innan Nicefördraget trädde i kraft utsågs kommissionen av medlemsländernas regeringar i samförstånd. Genom Nicefördraget införs att detta ska beslutas med kvalificerad majoritet, vilket är ett stort framsteg. Kommissionens ordförande utses alltså enligt det nya förfarande som beskrivs i artikel 214. Rådet, som ska sammanträda på stats- och regeringschefsnivå, ska med kvalificerad majoritet nominera den person som det vill utse till kommissionens ordförande. Nomineringen ska därefter godkännas av Europaparlamentet.

Medlemsländerna ska upprätta en förteckning över de personer de vill utse till kommissionsledamöter. Rådet ska med kvalificerad majoritet och i samförstånd med den nominerade ordföranden anta denna förteckning. Kollegiet ska sedan i sin helhet godkännas av Europaparlamentet. Efter parlamentets godkännande ska rådet genom beslut med kvalificerad majoritet formellt utse ordföranden och de övriga ledamöterna.

Artikel 215 har ändrats för att ta hänsyn till att beslut med kvalificerad majoritet införts i nomineringsprocessen. Nu preciseras i denna artikel också olika fall av upphörande av en kommissionsledamots ämbete, antingen genom frivilligt entledigande eller avsättning, eller genom dödsfall. Med undantag från då en ledamot avsätts ska en ledamot av kommissionen sitta kvar i ämbetet till dess att rådet har utsett en ersättare eller beslutat att någon ersättare inte behöver utses.

ORDFÖRANDENS ROLL

Sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft är det kommissionens ordförande som fastställer de politiska riktlinjerna för kollegiet som helhet. Genom den nya artikel 217 i Nicefördraget förstärks ordförandens roll ytterligare.

Det är nu ordförandens uppgift att besluta om kommissionens interna organisation för att garantera konsekvens, effektivitet och kollegialitet i kommissionens handlande. Principen om kollegialitet har därmed för första gången formellt uttryckts i fördragen.

Ordföranden ska tilldela kommissionsledamöterna deras uppgifter och får ändra ansvarsfördelningen under mandatperioden. Ordföranden ska utse vice ordföranden efter kollegiets godkännande. Varje ledamot av kommissionen är skyldig att begära sitt entledigande om ordföranden efter kollegiets godkännande begär detta.

ÖVERSIKTSTABELL

Senast ändrat den 13.09.2007