Det gemensamma europeiska luftrummet II

Reformen av det europeiska flygledningssystemet bör göra det möjligt att möta den planerade kraftiga ökningen av flygtrafiken under kommande år. Syftet är även att öka säkerheten, minska kostnaderna och förseningarna liksom det här transportmedlets inverkan på miljön.

RÄTTSAKT

Meddelande från EU-kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 25 maj 2008: ”Det gemensamma europeiska luftrummet II: mot en hållbarare och effektivare luftfart” [KOM(2008) 389 slutgiltig – Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Reformen om det gemensamma europeiska luftrummet som har föreslagits av kommissionen vilar på fyra huvudpelare: resultaten, gemensam säkerhet, ny teknik och förvaltning av markkapacitet.

Första pelaren: reglering av resultaten

Kommissionen föreslår tre åtgärder på det här området:

Bättre resultat för flygledningssystemet: ett oberoende organ för resultatövervakning ska se över och bedöma systemets prestanda föreslå gemenskapsövergripande mål (förseningar, kostnadsminskningar, kortare rutter...). Dessa mål ska sedan godkännas av kommissionen som vidarebefordrar dem till de nationella tillsynsmyndigheterna som anordnar samråd för att utarbeta förslag till nationella och regionala mål som är tvingande.
Enklare integration av tjänster: det handlar om att omsätta alla pågående initiativ avseende funktionella luftrumsblock i verkliga instrument för regional integration och därmed uppnå resultatmål. Dessa block bör inrättas senast i slutet av 2012.
En förstärkt förvaltning av nätet: den här funktionen kompletterar resultatregleringen och omfattar en rad uppgifter som utförs av olika aktörer, bland annat designen av det europeiska ruttnätet, samordning av ankomst- och avgångstider och hanteringen av tillämpningen av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (SESAR).

Andra pelare: gemensamma säkerhetsramar

Kommissionen framhåller att den ökande lufttrafiken i Europa, trafikstockningarna i luften och på flygplatserna förutsätter en gemensam europeisk strategi för en harmoniserad utveckling av säkerhetsbestämmelser och deras korrekta genomförande för att luftfartens säkerhetsnivå ska kunna bibehållas eller höjas. Därför föreslår kommissionen utvidga behörigheten för den europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) till att även omfatta de återstående viktiga säkerhetsområdena:

flygplatser och flygledning/lufttrafiktjänster.

Tredje pelaren: bana väg för ny teknik

Kommissionen noterar att det nuvarande flygledningssystemet, som använder föråldrad teknik och är starkt fragmenterad, har nått sina gränser. EU måste därför snabbt utveckla systemet, i synnerhet genom att implementera SESAR, för att kunna höja säkerhetsnivån och kapaciteten för hanteringen av trafiken.

Fjärde pelaren: förvaltning av markkapacitet

Kommissionen framhåller vikten av att genomföra investeringar för att flygplatskapaciteten ska kopplas till flygledningskapaciteten, för att nätet ska förbli effektivt och påminner om åtgärderna i handlingsplanenför att öka kapaciteten, effektiviteten och säkerheten på flygplatserna i Europa.

Gemenskapens observationsorgan för flygplatskapacitet

Kommissionen kommer att inrätta ett observationsorgan bestående av representanter för medlemsstaterna, berörda myndigheter och andra parter, som ska utbyta och övervaka uppgifter och information om flygplatskapacitet på ett övergripande plan. Observationsorganet ska även bistå kommissionen med råd om utveckling av gemenskapens flygplatskapacitet.

Eurocontrol

Syftet med den interna reformen av Eurocontrol är att anpassa organisationens förvaltningsstruktur till det gemensamma europeiska luftrummet. När den här formen verkligen inleds har kommissionen för avsikt att bygga ut samarbetet med Eurocontrol för genomförandet av sina strategier.

Bakgrund

Kommissionen har konstaterat att det gemensamma europeiska luftrummet, som inrättades 2004, inte har uppfyllt förväntningarna på flera viktiga punkter såsom integrationsprocessen, som gick ut på att införa funktionella luftrumsblock, flygledning, kostnadseffektivitet och effektiv design av det europeiska luftnätet. Luftrumsanvändarna och flygpassagerarna betalar i onödan för bristande effektivitet i flygkedjan, i form av både tid och drivmedelsförbrukning samt pengar.

Kommissionen anser därför att de fyra direktiven (549/2004, 550/2004, 551/2004 och 552/2004) om det gemensamma luftrummet bör ändras i syfte att förbättra luftfarten, anpassa lagstiftningen till de senaste årens förändringar och åstadkomma ett sammanhängande luftrum, ett gemensamt europeiskt luftrum.

See also