Genomförandet under 2007 av den europeiska grannskapspolitiken

Den europeiska grannskapspolitiken är ett ömsesidigt fördelaktigt partnerskap som leder till en modernisering av länderna som gränsar till Europeiska unionen (EU). Resultatet av strategin och de åtgärder som har vidtagits uppmuntrar till ytterligare reformer.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 3.4.08 om genomförandet under 2007 av den europeiska grannskapspolitiken [KOM(2008) 0164 slutlig - inte offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Detta meddelande redovisar det strategiska resultatet av genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken under 2007. Det utvärderar förbindelserna mellan EU och de som berörs av den europeiska grannskapspolitiken, samt de politiska och ekonomiska reformer som har genomförts i dessa länder.

Fördjupning av förbindelser

Partnerskaps- och samarbetsavtal (DE ES EN FR) har slutits med de östra grannländerna, med undantag av Vitryssland som kommer att få möjlighet att bli en aktiv partner till EU inom ramen för grannskapspolitiken om djupgående demokratiska och ekonomiska reformer genomförs som gör att landet närmar sig de gemensamma europeiska värderingarna.

Förbindelserna med Ukraina har intensifierats efter CPA 1998 och handlingsplanen EU-Ukraina. Förhandlingarna om ett nytt associeringsavtal inleddes 2007. Det kommer att fastställa en mycket mer ambitiös ram, underlätta fördjupningen av förbindelserna mellan EU och Ukraina inom alla områden, stärka den politiska samhörigheten och den ekonomiska integrationen mellan Ukraina och den Europeiska unionen, samtidigt som ett fördjupat område för ett fritt utbyte med EU skapas.

Associeringsavtal har slutits med de södra grannländerna inom ramen för Barcelonaprocessen. Undantagen är Syrien, där förbindelserna styrs av ett samarbetsavtal, och Libyen, där rådet har antagit de förhandlingsdirektiv som har föreslagits av kommissionen i syfte att i framtiden förhandla om ett ramavtal.

Tolv länder totalt har ingått ENP-handlingsplaner (EN), varav Libanon och Egypten under 2007. De strukturerar genomförandet av nationella reformer och stärker det bilaterala samarbetet med EU. Gemenskapens ekonomiska stöd baseras på prioriteringarna. Dessa riktade och differentierade instrument anpassas efter kapaciteten och behoven hos varje land. Under 2007 har även samarbetet med i synnerhet Israel, Marocko, Moldavien och Ukraina intensifierats.

Reformprogrammens framsteg

Samarbetet inom dialog och politisk reform ledde i Öst till ett gradvis närmande till grundläggande gemenskapsnormer och i syd till att integrera värderingarna i Barcelonaprocessen. De vidtagna åtgärderna har i synnerhet gällt det demokratiska styret, ett oberoende rättsväsende, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt hantering av migrationsströmmar.

En öppen politisk dialog mellan EU och samtliga partnerländer ska också göra det möjligt att främja lösningen av regionala konflikter.

Den makroekonomiska utvecklingen i de flesta ENP-partnerländerna

kännetecknades av en stark ekonomisk tillväxt under 2007. Samtidigt var de tvungna att kämpa mot hög arbetslöshet. Arbetslösheten var särskilt hög bland ungdomar i länderna i södra Medelhavsområdet. Minskning av inflation och handelsunderskott, förbättring av den ekonomiska styrningen, minskad arbetslöshet och förbättring av arbetsvillkor fortsätter att vara stora utmaningar.

I augusti 2008 offentliggjorde kommissionen en ekonomisk analys av EU:s grannländer 2007 (EN).

Sektorsreformerna har gjort att partnerländerna har framskridit på vägen mot modernisering av deras samhällen och deras integrering på den europeiska marknaden. Staternas förmåga att genomföra långsiktiga reformer utvärderas årligen genom en sektorslägesrapport (EN). Dialogen med EU på sektorsnivå syftar till att förbättra institutionernas verksamhet och att utveckla en förvaltning som är medborgarinriktad.

De regionala lägesrapporterna (EN) för handlingsplanerna presenteras också varje år. De gör det möjligt att utvärdera framsteg och identifiera områden där samarbetet bör stärkas. Kommande reformer bör förbättra handel, ekonomisk integration, mobilitet och hantering av regionala konflikter.

Den regionala samarbetsprocessen

Stärkandet av den grannskapspolitikens regionala dimension utförs inom ramen för befintliga processer.

Genom Europa-Medelhavsavtalet, "Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet" som inleddes den 13 juli 2008 i Paris, sker en regional dialog inom områdena:

samarbete inom politik, säkerhet och försvar
demokrati och det civila samhällets roll
ekonomiskt och finansiellt samarbete, särskilt i syfte att upprätta ett frihandelsområde
miljö, energi, tjänster och etableringsrätt
kulturellt, socialt och mänskligt samarbete, i synnerhet avseende utbildning, informationssamhället och jämställdhetsfrågor.

Det strategiska partnerskapet mellan EU och Afrika och dess första handlingsplan bidrar på ett viktigt sätt till den sektoriella dialogen och fördjupade förbindelser med de afrikanska parterna.

Svartahavssynergin kompletterar på en multilateral nivå de befintliga förbindelserna med Ryssland, Turkiet och grannskapspolitikens östra länder (med undantag av Vitryssland). En rapport om Svartahavssynergins första införandeår antogs i juni 2008.

Nya etapper

Andra generationens ENP-handlingsplaner, som är bättre anpassade efter mål och resurser för varje partner, bör gradvis leda till en rättslig konvergens med de europeiska normerna.

Ökad synlighet för reformer och att allmänhetens görs medveten om åtgärderna kommer också att bidra till framgång för samarbetet.

Bakgrund

Sedan genomförandet påbörjades, har den europeiska grannskapspolitiken bidragit till välstånd, stabilitet och säkerhet vid EU:s gränser. Denna politiks framgång visar på fördelarna med samarbete som är anpassat till behoven i partnerländerna.

See also