Mer effektiva och tillgängliga forskningsbidrag

Europeiska kommissionen lägger i detta meddelande fram flera riktlinjer som ska förenkla förfarandena för deltagande i forskningsprogram som finansieras av Europeiska unionen. Det allmänna målet är att underlätta anskaffandet och förvaltningen av bidrag för att förverkliga den europeiska forskningspotentialen i Europa och vidare. Detta meddelande ska på så vis bidra till framgången med strategin Europa 2020, för att gå ur krisen och förbereda en ekonomisk nystart.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 29 april 2010, med titeln ”Förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning” [KOM(2010) 187 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Meddelandet från kommissionen avser att förenkla de regler och förfaranden som gäller erhållande och förvaltningen av bidrag från Europeiska unionen (EU) inom området för forskning och innovation. Detta meddelande har tre huvuddelar:

Del nr 1: förenkla förvaltningen av förslag och bidrag enligt nuvarande bestämmelser och aktuell rätt (kort tid)

Denna första del har som mål att förbättra det nuvarande systemet för förslag och bidrag för att föra det mindre hindrande, enklare och snabbare. De flesta förbättringarna syftar till att minska handläggningstiden och tiden för utbetalande av stöd. De utgörs bland annat av:

• bättre datasystem (dessa bör möjliggöra för deltagarna att komma åt all dokumentation som rör deras förslag eller bidrag);
• ett mer koherent tillämpande av reglerna, särskilt revisionsreglerna;
• en förbättring av strukturen och innehållet av ”ansökningsomgångar” genom vilka forskningsorganisationer begär bidrag av unionen;
• bildande av mindre konsortier; och
• tilldelande av priser som har en positiv påverkan på forskning och innovation.

Del nr 2: anpassning av reglerna i enlighet med det nuvarande kostnadsbaserade systemet

Den andra delen består i att anpassa de nuvarande finansiella reglerna samtidigt som en effektiv kontroll bibehålls. Det nya systemet borde medföra en ökad acceptans för de gängse redovisningsreglerna (inklusive genomsnittliga personalkostnader). Denna anpassning borde också medföra en minskning av de många specialbestämmelser som gäller många aktiviteter (forskning, demonstration, förvaltning) och av antalet typer av deltagare(forskningsorganisationer, universitet, frivilligorganisationer osv). Möjligheten att använda schablonbelopp för vissa kostnadskategorier skulle göra det möjligt att bortse från de faktiska kostnaderna som är en källa till komplexitet. Dessa schablonbelopp används redan till stor det inom ramen för programmet ”Människor”. De kommer hädanefter att införas för alla projekt, särskilt för personalkostnader eller för företagare i små och medelstora företag som utför merparten av projektet själv, utan att registrera lön. En förändring av urvalsprocessen för bidrag kommer att bidra till att minska tiden innan stöd betalas ut och att minska den administrativa kostnaden, både för medlemsstaterna och för kommissionens avdelningar.

Del nr 3: från en kostnadsbaserad modell till en resultatbaserad modell

De alternativ som nämns i de två tidigare delarna råder inte bot på byråkratin kring kostnadsredovisning och revision. Å andra sidan, kommer det gradvisa införandet av ”ersättning för resultat” att minska den redovisningsbyråkratin till ett minimum, liksom behovet av förhands- och efterhandsförfaranden för finansiell kontroll. Denna förändring kommer att tillämpas inom framtida ramprogram för forskning. De som omfattas av bidrag från EU kommer att uppbära schablonbelopp för att utföra specifika vetenskapliga uppgifter. De måste visa att de agerat snabbt och effektivt i stället för att rättfärdiga utgiftsposterna en i taget.

Perspektiv

De flesta alternativ som föreslagits inom den andra och tredje delen kräver ändringar av reglerna. De bör därför tas upp i samband med treårsöversynen av budgetförordningen och på grundval av denna i den framtida översynen av regelverket för forskningspolitiken.

Kommissionen kan dock lägga fram ändringar av sjunde ramprogrammet efter underhandsutvärderingen som väntas i oktober 2010.

Bakgrund

Det sjunde ramprogrammet har skapat ett stort intresse i forskarvärlden, med mer än 30 000 inkomna förslag och nästan 7000 finansierade projekt varje år. Nästan alla europeiska universitet deltar.

Många åtgärder har redan vidtagits för att underlätta förfarandena, både under utarbetandet av sjunde ramprogrammet och medan det pågår. Bland dessa åtgärder finns en ny garantifond och ett gemensamt registersystem som gör det möjligt för organisationer som önskar söka bidrag för flera projekt över flera år att endast lämna in sina uppgifter en enda gång. Utöver detta, är åtta deltagare i sjunde ramprogrammet av tio hädanefter undantagna från förhandskontroll av den finansiella kapaciteten.

Två nya genomförandeorgan har inrättats av kommissionen under 2007:

• Genomförandeorganet för forskning, och
• Europeiska forskingsrådets verkställande myndighet.

Europeiska forskningsrådet är en nödvändig beståndsdel i sjunde ramprogrammet. Det beviljar bidrag till projekt som leds av forskare (nybörjare eller erfarna), utan att kräva att projekten deltar i gränsöverskridande konsortier.

Senast ändrat den 17.09.2010