Styre och utveckling

Europeiska unionen (EU) föreslår ett mer pragmatiskt förhållningssätt när det gäller stöd till styre i utvecklingsländerna baserat på dialog och kapacitetsuppbyggnad. EU anser att det inte bara finns en lösning och förordar en "meny" med olika åtgärder att välja mellan med hänsyn till varje lands särdrag.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 oktober 2003: Styre och utveckling [KOM(2003) 615 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Syftet med detta meddelande är att fastställa hur man i olika sammanhang ska gå tillväga för att

I meddelandet betonas det faktum att det inte bara finns en lösning och man förordar en "meny" med olika åtgärder att välja mellan med hänsyn till varje utvecklingslands särdrag. I meddelandet görs åtskillnad mellan tre olika situationer: effektiva partnerskap, komplicerade partnerskap och situationer efter en konflikt. För dessa tre olika scenarion bör olika strategier användas.

Effektiva partnerskap

Liksom flertalet av givarna prioriterar kommissionen stöd till länder som visar resultat, för att öka stödets effektivitet. I ett effektivt partnerskap går regeringen in för att uppnå utvecklingsmålen och ett gott styre, inom den ram som fastställs på internationell nivå. Ett partnerskap kan vara effektivt även om den institutionella kapaciteten är dålig, det är den politiska viljan att genomföra reformer som räknas.

Följande åtgärder bör prioriteras:

I meddelandet nämns som exempel länderna i Medelhavsområdet, vissa afrikanska länder och länderna i Östeuropa och Centralasien.

Komplicerade partnerskap

Kommissionen gör gällande att givarna ändå inte bör överge mer komplicerade partnerskap, som kännetecknas av att regeringen inte anstränger sig för att uppnå minskad fattigdom, hållbar utveckling och goda styrelseformer. I dessa situationer har utvecklingssamarbetet ibland avbrutits delvis eller till och med fullständigt. Befolkningen i dessa särskilt utsatta länder ska inte behöva betala för att deras regeringar uppför sig illa. Om dessa länder isoleras kan det leda till ökad extremism och terrorism, för att inte nämna de eventuella regionala återverkningarna. Att låta ett land falla samman gör det endast svårare och kostsammare att börja om processen på lång sikt. Alla dessa faktorer talar emot att givarna helt drar sig tillbaka från ett visst land. Givarna bör söka inkörsportar och tillvägagångssätt för samarbete och bör angripa roten till problemen, som ofta finns i dåliga styrelseformer rotade i fattigdomen.

Följande åtgärder bör prioriteras:

I meddelandet nämns som exempel Nordkorea, Angola och Bangladesh.

Situationen efter en konflikt

Efter en konflikt fungerar de offentliga institutionerna dåligt eller är t.o.m. obefintliga. I länder som håller på att ta sig ur en konflikt tenderar fientligheterna ofta att blossa upp på nytt. I uppskattningsvis 50 % av de länder som just tagit sig ur en konflikt finns risk för nya stridigheter. I sådana situationer är det nödvändigt för givare att agera snabbt.

Följande åtgärder bör prioriteras:

I meddelandet nämns som exempel Guatemala och Rwanda.

Dialog om styresfrågor: grundläggande principer

Inom ramen för fattigdomsbekämpning och främjande av en hållbar utveckling finns ett brett utbud av instrument som kan främja ett gott styre, till exempel humanitärt bistånd, stöd till institutionell uppbyggnad inom områden såsom transporter, hälsovård och utbildning, administrativa reformer och bekämpning av korruption, ländernas delaktighet i reformprogram, upprätthållande av fred och säkerhet, främjande av mänskliga rättigheter, främjande av det civila samhällets deltagande, främjande av handel och budgetstöd.

Med beaktande av det positiva resultatet av överläggningarna med rådet och parlamentet kommer kommissionen att omsätta de ovan nämnda övergripande principerna till riktlinjer och en praktisk vägledning avsedd att hjälpa delegationerna att på ett samstämmigt sätt genomföra EU:s samarbetsprogram för att understödja ett gott styre.

Allmän bakgrund

Stödet till ett gott styre har under de senaste tio åren blivit ett grundläggande inslag i utvecklingsbiståndet. Det är en integrerad del i kommissionens samarbetsprogram.

Det rör sig om ett begrepp som omfattar flera aspekter. Även om det inte finns någon tydlig definition av begreppet "styre" är det i allmänhet en beteckning för de faktorer som utgör grunden för samhället: de regler, processer och beteenden genom vilka olika intressen organiseras, resurser förvaltas och makt utövas i samhället. Styrets kvalitet är ofta beroende av statens förmåga att tillhandahålla sina medborgare bastjänster som gör det möjligt att minska fattigdomen och stimulera utvecklingen.

Cotonouavtalet förpliktar till ett sunt styrelseskick och fungerar på denna punkt som en referens för EU:s andra avtal med tredje land. En fortlöpande dialog och deltagande av icke-statliga aktörer är en del av denna process.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Samhällsstyrning och det europeiska samförståndet om utveckling mot ett harmoniserat tillvägagångssätt i Europeiska unionen [KOM(2006)421 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Senast ändrat den 14.12.2007