Gemensam organisation av jordbruksmarknaderna

Europeiska unionen har inrättat gemensamma regler för jordbruksmarknaderna. Dessa regler rör särskilt offentliga interventioner på marknaderna, system för kvoter och stöd, normer för saluföring och produktion samt utbyten med tredjeländer.

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

Den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna avser det rättsliga ramverket som inrättats på EU-nivå för vissa jordbrukssektorer. De jordbrukssektorer som avses räknas upp i bilaga I och II till denna förordning.

Europeiska unionen fastställer sålunda gemensamma regler som rör förvaltningen av jordbruksmarknaderna, normer för saluföring av jordbruksprodukter liksom för export och import till Europeiska unionen (EU).

INRE MARKNADEN

Intervention på marknaden

För att säkerställa stabiliteten hos marknaderna och en tillfredsställande levnadsstandard bland jordbruksbefolkningarna, har en mekanism för prisstöd inrättats parallellt med införandet av system för direktstöd.

Mekanismen för prisstöd tar hänsyn till behoven i varje jordbrukssektor liksom till att de är beroende av varandra. Åtgärderna tar formen av:

Särskilda interventionsåtgärder

EU kan vidta undantagsåtgärder för att stödja marknader i kris. Dessa åtgärder är till exempel nödvändiga vid spridning av djursjukdomar eller vid naturkatastrofer där effekterna sprider sig till jordbruksmarknaderna.

Kvot- och stödsystem

När det gäller socker och mjölk fastställs nationella produktionskvoter. Medlemsstaterna ska därefter fördela dem mellan produktionsföretagen. I denna förordning fastställs särskilt villkoren för överföring av kvoter mellan flera företag och förvaltning av överskottsproduktion. Här anges bland annat att medlemsstaterna kan ta ut avgifter från producenterna.

Stödsystem

Stöd fastställs också för följande sektorer:

SALUFÖRING OCH PRODUKTION

Kommissionen kan upprätta normer för saluföring av vissa jordbruksprodukter. Dessa normer kan till exempel röra produkternas kvalitet, deras förpackning, samt lagring eller transport.

Denna förordning fastställer ytterligare regler för produktion och saluföring av skyddsmärkta produkter i vinsektorn. Denna märkning innefattar kontrollerad ursprungsbeteckning, geografiska beteckningar och traditionella beteckningar. Förordningen beskriver förfarandet för hur tillverkare som vill använda sig av en sådan beteckning ska gå till väga.

Producentorganisationer och branschorganisationer

Förordningen fastställer regler för erkännande av producentorganisationer och branschorganisationer samt för deras funktion.

Producentorganisationer bör särskilt göra det möjligt att utarbeta gemensamma produktionsplaneringar för att kunna anpassa produktionen till efterfrågan.

Branschorganisationer behöver inte nödvändigtvis bestå av tillverkare. De kan samla representanter för ekonomisk aktivitet som är knuten till produktion, handel eller bearbetning av jordbruksprodukter. Branschorganisationer har även som mål att optimera produktionskostnader och kostnader för bearbetning av produkter.

HANDEL MED TREDJELÄNDER

I handeln med tredjeländer ska det i princip vara förbjudet att ta ut avgifter som har samma verkan som tull och att tillämpa någon form av kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan.

Import

Kommissionen får kräva att importlicens ska uppvisas för produkter inom följande sektorer: spannmål, ris, socker, utsäde, olivolja, bordsoliver, lin, hampa, färska och bearbetade frukter och grönsaker, bananer, vin, levande växter, nötkött, griskött, får- och getkött, fjäderfäkött, mjölk, mjölkprodukter, ägg samt jordbruksalkohol.

Importtullsatserna i den gemensamma tulltaxan ska tillämpas på dessa produkter, trots att det finns särskilda bestämmelser för vissa av dem. Importtullarna kan dessutom i vissa fall upphävas eller tilläggstull kan tillämpas.

Särskilda bestämmelser gäller även för import av spannmålsblandningar, risblandningar eller blandningar av spannmål och ris och importtullarna fastställs enligt blandningens sammansättning. Dessutom införs förmånsbehandling för socker och vissa importbestämmelser fastställs för humle och hampa.

Kommissionen kan dessutom fastställa importtullkvoterna, det vill säga begränsningar av de varuvolymer som kan importeras med reducerade importtullar. Importtullkvoterna ska förvaltas av kommissionen på ett sätt som inte leder till diskriminering.

Export

Kommissionen kan kräva att exportlicens uppvisas för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker, olivolja, bordsoliver, färska och behandlade frukter och grönsaker, vin, nötkött, griskött, får- och getkött, fjäderfäkött, mjölk, mjölkprodukter, ägg, och jordbruksalkohol.

Export av vissa produkter kan stödjas av exportbidrag som täcker skillnaden mellan priserna på världsmarknaden och priserna i EU. De kan åtskiljas efter bestämmelseort och fastställs regelbundet av kommissionen med hänsyn till utvecklingen på unionsmarknaden och på världsmarknaderna. Särskilda bestämmelser finns när det gäller exportbidrag för malt i lager, spannmål och nötkött.

Förvaltningen av exportkvoter inom sektorerna för mjölk och mjölkprodukter samt särskild behandling vid import till tredjeländer regleras också.

Konkurrens

EU-rättens regler för konkurrens gäller. Det finns dock vissa undantag som fastställts av artikel 176 i förordningen för vilka kommissionen godtar avtal eller samordnade förfaranden. Förordningen fastställer också denna typ av undantag inom sektorerna för frukt och grönsaker samt tobak.

Det europeiska regelverket för statligt stöd gäller för övrigt också för jordbrukssektorerna. Förordningen fastställer dock särskilda bestämmelser för statligt stöd inom mjölk- och vinsektorerna.

Kommittéförfarande

Kommissionen ska biträdas av förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna (EN).

Bakgrund

Innan denna förordning antogs, hade varje jordbrukssektor en gemensam organisation av den marknad den hörde till. Det fanns därför på EU-nivå en mängd organisationer av jordbruksmarknaderna. Denna rättsliga ram förenklar och förenar de olika regelverk som tidigare fanns.

Referenser

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 1234/2007

23.11.2007

-

EUT L 299, 16.11.2007

Ändringsrättsakt(er)

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 247/2008

26.3.2008

-

EUT L 76, 19.3.2008

Förordning (EG) nr 248/2008

20.3.2008

-

EUT L 76, 19.3.2008

Förordning (EG) nr 361/2008

14.5.2008

-

EUT L 121, 7.5.2008

Förordning (EG) nr 470/2008

6.6.2008

-

EUT L 140, 30.5.2008

Förordning (EG) nr 13/2009

16.1.2009

-

EUT L 5, 9.1.2009

Förordning (EG) nr 72/2009

7.2.2009

-

EUT L 30, 31.1.2009

Förordning (EG) nr 491/2009

24.6.2009

-

EUT L 154, 17.6.2009

Förordning (EG) nr 1140/2009

30.11.2009

-

EUT L 312, 27.11.2009

Förordning (EU) nr 1234/2010

1.1.2011

-

EUT L 346, 30.12.2010

Senast ändrat den 04.03.2011