EU:s strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen

Med dessa strategiska riktlinjer anger rådet EU:s prioriteringar när det gäller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Rådet har här i synnerhet säkerställt att det finns ett samband mellan landsbygdsutvecklingspolitiken och EU:s övriga politik, särskilt miljöpolitiken och sammanhållningspolitiken, och att landsbygdsutvecklingspolitiken står i samklang med den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och den omstrukturering som den medför.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2006/144/CE av den 20 februari 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (programperiod 2007-2013) [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

Landsbygdsområdena utgör 92 % av Europeiska unionens (EU:s) yta. Dessa områden svarar för 45 % av det mervärde som produceras inom EU och 53 % av sysselsättningen. Trots mångfalden och olikheterna när det gäller landsbygdsområdena uppvisar dessa i allmänhet en genomsnittlig inkomst per invånare som är omkring en tredjedel lägre än det europeiska genomsnittet, lägre förvärvsverksamhet för kvinnor och en mindre utvecklad tjänstesektor.

Landsbygdsområdena står under de närmaste åren därför inför särskilda problem när det gäller tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet. Den nya programperioden erbjuder ett tillfälle att fokusera den nya fondens verksamhet på landsbygdsutveckling med mål angivna i termer av tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet. Det behövs sektoriella och territoriella insatser för att möta dessa utmaningar.

Utvecklingen på landsbygden och unionens allmänna mål

Landsbygdsutvecklingspolitiken är inriktad på tre huvudområden: lantbruks- och livsmedelsekonomin, miljön respektive landsbygdsbefolkningen. Strategier och program för framtiden kommer att byggas kring följande fyra axlar:

• axel 1, om att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruk, är inriktad på humankapital och fysiskt produktionskapital;
• axel 2, förvaltning av mark och miljö, rymmer åtgärder för skydd och förbättring av naturresurser och för bevarande av jord- och skogsbruk med högt naturvärde och det traditionella landskapet i Europas landsbygdsområden;
• axel 3 om livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden bidrar till att utveckla landsbygdsområdena genom att verka för tjänster till landsbygdsbefolkningen, utveckling av mikroföretag och uppvärdering av det kulturella arvet för att förbättra tillväxtmöjligheterna och skapandet av arbetstillfällen inom alla sektorer;
• axel 4, Leader, ger möjlighet till att införa innovativa styrformer genom strategier för lokal verksamhet i perspektivet nerifrån och upp i landsbygdsutvecklingen.

EU:s prioriteringar för landsbygdsutvecklingen för programperioden 2007-2013

Rådet har angett EU:s strategiska prioriteringar med uppgifter om nyckelåtgärder för var och en av dessa prioriteringar. EU:s prioriteringar integreras i medlemsstaternas nationella strategier och program för landsbygdsutveckling.

Prioritering nr 1: Att förbättra jord- och skogsbrukssektorernas konkurrenskraft

Målet är att dynamisera EU:s livsmedelssektor. EU avser särskilt att främja kunskapsöverföring, främja innovation och förstärka investeringarna i fysiskt och mänskligt kapital. Inom denna ram kan det ge effekt att vidta följande åtgärder:

• att omstrukturera och modernisera jordbruket;
• att förbättra integreringen i livsmedelskedjan;
• att underlätta förnyelse och tillgång till forskning och utveckling;
• att uppmuntra användning och spridning av informations- och kommunikationsteknik (IKT), särskilt bland små och medelstora företag;
• att stimulera företagarandan genom att utnyttja de möjligheter som getts genom de nyligen genomförda reformerna, som för det europeiska jordbrukets del har skapat en marknadsinriktad miljö;
• att skapa nya marknader för jordbruk och skogsbruk, inbegripet förnybara energiråvaror, biobränslen och bearbetningskapacitet;
• att förbättra miljöarbetet inom jord- och skogsbruk.

Prioritering nr 2: Att förbättra miljön och landskapet

De resurser som avsätts för axel 2 är avsedda att användas för att skydda naturresurser och förbättra och skydda landskapet i EU:s landsbygdsområden, särskilt inom området för biodiversitet, skydd av system med stora naturliga värden, vattnet och klimatförändringarna. Unionen uppmuntrar särskilt:

• att främja miljötjänster och jordbruksmetoder som tar hänsyn till djur och djurliv;
• att bevara odlingslandskapet och skogen;
• att bekämpa klimatförändring under hänsynstagande till att jord- och skogsbruk har en stor roll att spela vid utveckling av energikällor och råvaror för bioenergianläggningar;
• att stärka det ekologiska jordbrukets roll som övergripande metod för ett hållbart jordbruk;
• ekonomiska initiativ och miljöinitiativ som leder till miljövänliga produkter, särskilt om dessa är kopplade till en diversifiering av näringslivet i riktning mot turism, konsthantverk, utbildning eller verksamhet utanför livsmedelssektorn;
• bibehålla en balans i markanvändningen för att stödja en hållbar balans mellan stadsmiljö och landsbygdsmiljö för att positivt bidra till en lämplig fördelning av mark för olika typer av näringsverksamhet och till sammanhållningen på landsbygden.

Prioritering nr 3: Att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden och uppmuntra mångfald i landsbygdsekonomin

EU har för avsikt att främja tillväxtförhållanden på landsbygden. Åtgärder kan syfta till:

• att utvidga den ekonomiska verksamheten och höja förvärvsfrekvensen i vid mening i landsbygdsekonomin och skapa en bättre regional balans både på det ekonomiska och det sociala planet (turism, konsthantverk och rekreationsmöjligheter);
• att uppmuntra kvinnor att söka sig ut på arbetsmarknaden genom att skapa barntillsyn;
• att skapa ett centrum för lokala tjänster och renovering i byarna genom integrerade insatser som förenar diversifiering, tillkomst av företag och investeringar i kulturarvet;
• att utveckla mikroföretag och konsthantverk med en bas i traditionellt kunnande eller genom att tillföra ny kompetens för att främja företagarandan och utveckla det ekonomiska nätet;
• att ge de unga den kompetens som behövs för diversifiering av den lokala ekonomin;
• att uppmuntra användning och spridning av IKT, vilket också skulle kunna leda till näthandel och stordriftsfördelar och underlätta spridningen av IKT till det lokala jordbruket och landsbygdsföretagen;
• att utveckla tillhandahållandet och den innovativa användningen av förnybara energikällor; detta kan bidra till att skapa nya avsättningsmöjligheter för jord- och skogsbruksprodukter, tillhandahållande av lokala tjänster och ökad mångfald inom landsbygdsekonomin;
• att uppmuntra utveckling av turismen;
• att modernisera infrastrukturen (telekommunikationer, transporter, energi och vatten), särskilt i de nya medlemsstaterna.

Prioritering nr 4: Att bygga lokal kapacitet för sysselsättning och diversifiering

De resurser som avsätts till Leaderaxeln ska tjäna till att förbättra styrningen och mobiliseringen av landsbygdsområdenas egen utvecklingspotential. Det handlar om ett horisontellt angreppsätt, som kombinerar de tre målen konkurrenskraft, miljö och livskvalitet/diversifiering. Åtgärderna kan syfta till:

• att bygga upp kapacitet för lokala partnerskap och uppmuntra till ökade kunskaper, vilket kan bidra till att mobilisera den lokala potentialen;
• att främja offentliga-privata partnerskap;
• att främja samarbete och innovation, uppmuntra företagaranda och på det sättet åstadkomma att alla blir delaktiga och att lokala tjänster blir tillgängliga;
• att förbättra den lokala styrningen och utveckla kopplingarna mellan jordbruket, skogsbruket och den lokala ekonomin.

Prioritering nr 5: Att säkerställa enhetlighet i programplaneringen

När medlemsstaterna utarbetar sina nationella strategier bör de se till att synergieffekterna mellan axlarna maximeras och att eventuella motsättningar undviks.

EU erbjuder dessutom en ram för att förbättra styrningen och verkställandet av politik, särskilt genom att skapa europeiska och nationella nätverk. Dessa nätverk främjar till exempel utbytet av bästa praxis och sakkunskap om sådant som rör utveckling och hantering av landsbygdspolitik.

Prioritering nr 6: Överensstämmelse mellan EU-instrumenten

För att garantera synergi mellan strukturpolitiken, sysselsättningspolitiken och landsbygdsutvecklingspolitiken bör medlemsstaterna sörja för konsekvens och sammanhållning mellan de åtgärder som ska finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska fiskerifonden (EFF) inom varje geografiskt område och verksamhetsområde. Demarkationslinjen mellan finansieringsinstrumenten och samordningen av olika fondernas insatser ska betonas i den nationella strategin.

Nya utmaningar att lyfta fram

Detta beslut ändrades 2009 för att integrera de nya utmaningar unionen står inför i de strategiska riktlinjerna:

• kampen mot klimatförändringarna;
• främjandet av förnybara resurser;
• vattenhantering;
• skydd av den biologiska mångfalden;
• omstruktureringen av mjölksektorn.

Dessa mål har en tvärgående dimension och kan därför integreras bland prioriteringarna i medlemsstaternas nationella strategiska planer. Som exempel, uppmuntrar EU medlemsstaterna att:

• integrera dessa problemställningar i de lokala strategierna för utveckling av landsbygden;
• stödja innovation på dessa områden;
• anta åtgärder inom jordbruket, skogsbruk och miljö för att förstärka den biologiska mångfalden;
• stödja lokala projekt som rör förnybar energi;
• stödja investeringar i utrustning som möjliggör att spara energi och vatten.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [EUT L 277, 21.10.2005] Med denna förordning skapas ett enda instrument för finansiering av landsbygdsutvecklingspolitiken: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

Senast ändrat den 30.06.2011