Syftet med detta förslag till beslut är att omvandla Europol till ett EU-organ med utökade befogenheter när det gäller organiserad brottslighet. Europols mandat ska omfatta alla former av allvarlig gränsöverskridande kriminalitet. Det nya Europol ska bl.a. använda nya verktyg för informationsbehandling och omfattas av nya bestämmelser när det gäller skydd av personuppgifter.

Förslag till rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) [KOM(2006) 817 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Efter de diskussioner som har förts om Europols utveckling lägger Europeiska kommissionen här fram ett förslag som har till syfte att ersätta Europolkonventionen med ett rådsbeslut. Denna ändring innebär först och främst att Europol omvandlas till ett EU-organ, vilket skulle ge följande fördelar:

Förslaget till beslut omfattar de ändringar av konventionen som har gjorts genom de tre protokollen från 2000, 2001 och 2002 (se allmän bakgrund nedan) och innehåller även förslag till förbättringar när det gäller byråns mandat och arbetsuppgifter samt databehandling och dataskydd.

Genom artikel 4 i förslaget utökas organisations mandat till att omfatta alla former av allvarlig gränsöverskridande kriminalitet i enlighet med definitionen i bilaga I. Även i den nya förteckningen över brott som betraktas som allvarlig brottslighet anges olika former av organiserad brottslighet och terrorism, men förteckningen kompletteras också med bl.a. mord, organiserad stöld och väpnat rån, svindleri och våldtäkt.

När det gäller arbetsuppgifter kan Europol stödja en medlemsstat i samband med en större internationell händelse som kräver att den allmänna ordningen upprätthålls (inte på det operativa, utan på det analytiska planet). De uppgifter som används inom ramen för den traditionella verksamheten får i framtiden också komma från privata organ.

Vid sidan av de huvudverktyg för informationsbehandling som har införts och används av Europol (särskilt informationssystemet och analysregistren) kommer det nya system för behandling av personuppgifter. Det kan t.ex. handla om nya databaser om terroristgrupper eller barnpornografi. Rådet ska efter samråd med Europaparlamentet besluta vilka villkor som ska gälla för dessa nya verktyg när det gäller datatillgång, användning och lagring.

I artikel 10 i förslaget fastställs också att Europol ska göra sitt yttersta för att se till att dess databehandlingssystem är driftskompatibla med databehandlingssystemen i medlemsstaterna, framför allt när det gäller system som används av EU-organ som Europol kan komma att upprätta förbindelser med.

Vad gäller tillgången till de uppgifter som finns i det befintliga informationssystemet - IS - ska de nationella enheterna få tillgång till dessa enligt artikel 7, men endast om det behövs för ett visst fall och om det sker via sambandsmännen. Enligt artikel 11 i det nya förslaget ska de nationella enheterna få full och direkt tillgång till samtliga uppgifter i informationssystemet.

Europol ska utplåna analysregistren inom en treårsperiod, om det inte anses absolut nödvändigt att bevara ett visst analysregister vid utgången av denna period. I så fall får registret bevaras under ännu tre ettårsperioder (artikel 16). Liksom anges i Europolkonventionen upprättas dessa register för analysändamål, vilket definieras som insamling, behandling eller användning av uppgifter för att bistå vid brottsutredningar.

Samma tidsperiod anges också för bevarandet av uppgifter i informationssystemet och registren: senast tre år efter uppgiftsregistreringen ska det undersökas om det är nödvändigt att bevara uppgifterna. I den nya artikel 20 fastställs att denna kontroll ska utföras av samma enhet som har fört in uppgifterna (när det gäller uppgifter som är lagrade i informationsregistret) eller av Europol, när det gäller andra dataregister hos Europol.

Det görs också en förstärkning av de kontrollmekanismer som ska tillämpas för att undersöka om uppgiftssökningen i något av dess dataregister för personuppgiftsbehandling är laglig, genom att perioden då dessa uppgifter får bevaras förlängs från sex till arton månader (artikel 18).

Vid insamling, behandling och användning av personuppgifter ska detta förslag gälla med hänsyn till rådets rambeslut (es de en fr)om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete vid insamling, behandling och användning av personuppgifter.

Det ska inrättas en ny befattning: ett uppgiftsskyddsombud, som ska utföra sina arbetsuppgifter oberoende och ha tillgång till alla uppgifter som behandlas av Europol samt till byråns lokaler. Ombudet ska ha till uppgift att se till att bestämmelserna följs, vilket även gäller för de personuppgifter som behandlas av Europol.

Europeiska polisbyrån leds både nu och i framtiden av en direktör, som ska utses av rådet med kvalificerad majoritet för en period av fyra år och denna period kan förnyas en gång. I sitt arbete - särskilt utförandet av Europols uppgifter, den löpande administrationen, budgetgenomförandet, funktionen som Europols lagliga företrädare osv. - ska direktören bistås av tre biträdande direktörer som utövar sina befogenheter under samma period.

Styrelsen består för närvarande av en företrädare för varje medlemsstat och ska framöver bestå av en nationell delegation för varje land, som ska ha en enda röst. Kommissionen, som just nu deltar som observatör, kommer att ha rätt till tre röster, utom för antagandet av budgeten och arbetsprogrammet då den ska ha sex röster. Styrelsen ska sammanträda minst två gånger om året och högst fyra gånger om året. Styrelsen ska fatta beslut med två tredjedelars majoritet bland ledamöterna (för närvarande gäller enhällighet).

Med övergången till Europeiska polisbyrån kommer de anställda också att omfattas av Europeiska gemenskapernas tjänsteföreskrifter.

Europols budget baseras på mellanstatlig finansiering, och 2007 års budget uppgår till 68 miljoner euro. Från och med den 1 januari 2010 ska Europols intäkter vara införda i unionens allmänna budget. I enlighet med den senaste budgetramen har 334 miljoner euro anslagits till Europol för perioden 2010-2013.

Europeiska polisbyrån (Europol) upprättades 1995 genom en konvention som trädde i kraft den 1 oktober 1998 sedan den ratificerats av samtliga medlemsstater. Därefter togs flera rättsliga beslut gällande denna konvention innan Europol faktiskt kunde inleda hela sin verksamhet den 1 juli 1999.

18. Konventionen har ändrats genom tre olika protokoll (2000, 2002 och 2003), där de både första protokollen trädde i kraft den 29 mars 2007 och det tredje protokollet trädde i kraft den 18 april 2007. Genom det första protokollet utvidgas Europols mandat till att även omfatta penningtvätt och genom de båda andra protokollen får byrån ökade befogenheter i den stödjande verksamheten till medlemsstaterna, bl.a. när det gäller att samordna de gemensamma utredningsgrupperna, begära inledning av undersökning, göra det möjligt för tredjeland (som Europol har ingått operativa avtal med), att delta i analysgrupper osv.

Diskussionerna under de österrikiska och finländska ordförandeskapen tydde på att det skulle krävas ytterligare förbättringar av Europols funktion även när de tre protokollen hade trätt i kraft. Vid det informella rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor (RIF) i januari 2006 inleddes diskussionerna om Europols framtid. Alla ändringar som föreslogs i rådets beslutsunderlag 9184/1/06 skulle innebära att Europols rättsliga grund ändrades. Enligt de slutsatser som antogs av rådet i juni 2006 och lades fram för rådet i december 2006 skulle Europols rättsliga ram ändras i form av ett rådsbeslut.

På grundval av dessa slutsatser lade kommissionen den 20 december 2006 fram detta förslag till beslut.

Hänvisningar och förfarande

Förslag	Europeiska unionens officiella tidning	Förfarande
KOM(2006) 817	-	CNS/2006/310

See also