Gemensam politik om olaglig invandring

1) SYFTE

Föra samman de viktigaste inslagen i en gemensam politik om olaglig invandring inom en sammanhängande ram, undersöka kommande åtgärder och former för samarbete för att införa en strukturerad politik om förebyggande och bekämpande av olaglig invandring.

2) RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en gemensam politik om olaglig invandring [KOM (2001) 672 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

3) SAMMANFATTNING

1. Vid Europeiska rådets möte i Tammerfors 1999 åtog sig medlemsländerna att bekämpa den olagliga invandringen vid källan och införa en mer effektiv hantering av migrationsströmmarna i nära samarbete med ursprungs- och transitländer (punkterna 22 och 23 i slutsatserna). Redan i handlingsplanen från Wien underströk man behovet av att lägga fram konkreta förslag för att effektivt bekämpa olaglig invandring.

Sedan dess har följande initiativ tagits:

• Ett direktiv om fastställande av hjälp till olaglig inresa och ett beslut där den straffrättsliga ramen för bekämpande av hjälp till olaglig inresa (es de en fr) definieras.
• Ett direktiv om harmonisering av bötesstraffen (es de en fr) för transportörer.
• Ett meddelande från kommissionen om en invandringspolitik för gemenskapen [KOM (2000) 757 slutlig].
• Ett meddelande från kommissionen om att skapa en öppen samordningsmetod (es de en fr) för den gemensamma invandringspolitiken.

2. I utformandet av en övergripande strategi påminner kommissionen om vikten av att man respekterar de förpliktelser som är förknippade med internationella rättsakter som Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och Genèvekonventionen om flyktingstatus.

3. I diskussionen om möjligheten av och tillämpningsmetoderna för en övergripande plan för att bekämpa olaglig invandring är det flera inslag som bör beaktas, till exempel:

• Olika former av olaglig vistelse och speciella behov för särskilt utsatta grupper (kvinnor, underåriga, underåriga utan medföljande vuxen).
• Ett behov av att stärka samarbetet med ursprungs- och transitländer. Speciellt är kandidatländerna skyldiga att vid anslutningen införliva Schengenavtalet. Hanteringen av migrationsströmmarna förutsätter således bland annat att man beaktar viktiga inslag i den gemensamma utrikespolitiken.
• Bestämmelser om utfärdande av viseringar, yttre gränskontroller, människohandel, olagligt arbete, ska tillämpas på ett korrekt sätt. Det är dessutom nödvändigt att medlemsländerna gemensamt definierar brottshandlingar och lämpliga påföljder för att tillämpningen av reglerna för det rättsliga samarbetet ska bli samstämmig. Rambeslut har under år 2001 använts i fråga om människohandel och för att fastställa en straffrättslig ram för bekämpandet av hjälp till inresa och olaglig vistelse.

Viseringspolitiken

4. Viseringspolitiken är nära knuten till hanteringen av migrationsströmmarna. På området finns det två grundläggande rättsakter, en förordning som innehåller en lista över de länder utanför EU vars medborgare är skyldiga att inneha visering och en förordning om en enhetlig utformning av viseringar. I enlighet med punkt 22 i slutsatserna från mötet i Tammerfors handlar det nu om att förbättra samarbetet mellan de enheter som utfärdar och kontrollerar viseringar (informationsutbyte, ömsesidig hjälp, utbildning av personalen).

5. Med anledning av detta undersöker kommissionen om det går att upprätta

• gemensamma befattningar för att utfärda viseringar genom att till exempel ett pilotprojekt inleds,
• ett nätverk för informationsutbyte om viseringar som har utfärdats inom EU, som förutom personuppgifter också innehåller foton och en kopia av resedokumenten.

Insamling och analys av uppgifter

6. För att få en exakt bild av den olagliga invandringen till EU bör medlemsländerna göra en jämförande studie av informationen från de olika länderna. Samarbetet på detta område, som utförs inom ramen för Centrum för information, diskussion och utbyte i frågor som rör passage av gränser och invandring (es de en fr), bör förstärkas.

Kommissionen avser att lägga fram

• en handlingsplan för att förbättra insamlingen och studierna av uppgifterna om asyl och invandring,
• ett förslag för att förbättra hur varningssystemet för informationsutbyte om olaglig invandring fungerar.

Gränskontroll och gränshantering

7. För att förstärka de yttre gränskontrollerna föreslår kommissionen följande:

• Skapandet av en europeisk gränsförvaltningsmyndighet (studier har finansierats inom ramen för Odysseus (es de en fr)-programmet).
• En harmonisering av utbildningsmetoderna för gränsbevakningspersonal (pilotprojekt har utformats inom ramen för europeiska polisakademin). På lång sikt är det emellertid önskvärt att man skapar en riktig europeisk akademi för gränsbevakningspersonal.
• En förbättring av samarbetet mellan de administrativa enheterna genom ett utbyte av tjänstemän.

8. De anslag som beviljades för att genomföra Odysseus-programmet kommer att vara uttömda budgetåret 2001. Därför har kommissionen föreslagit att rådet ska anta ett beslut om att skapa ett nytt program (kallat Argo) som ska löpa från den 1 januari 2002 till den 31 december 2006. Programmet ska stödja det administrativa samarbetet och möjligen införandet av en "permanent byrå för tekniskt stöd" som ska säkerställa att samarbetet blir samstämmigt och effektivt. Denna byrå ska ha tre huvuduppgifter:

• Insamling, arkivering och spridning av information (uppgifter från Europeiska observationscentrumet för migration, varningssystemet, osv.).
• Samordning av det administrativa samarbetet (Europeiska akademin för gränsbevakningspersonal, utbildning, osv.).
• Hantering av systemen (SIS, Eurodac) för insamling av uppgifter om migrationsströmmarna).

9. Kommissionen avser att offentliggöra ett meddelande om EU:s gränshantering, i vilket den kommer att precisera sina förslag.

En helhetssyn

10. I kampen mot olaglig invandring är det viktigt att ha en helhetssyn. Denna arbetsmetod gör det möjligt att även beakta grundläggande problem som:

• Människohandel och människosmuggling (kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till direktiv om att bevilja uppehållstillstånd till offer för människohandel som är beredda att samarbeta i undersökningar om de personer som har exploaterat dem).
• Ekonomiskt exploatering av migranter. Särskilt bör man angripa problemet med att personer som ägnar sig åt brottslig verksamhet olagligt kan dra ekonomiska fördelar av den olagliga invandringen.
• Samarbete med ursprungs- och transitländerna.
• Transportörernas ansvar.
• Politiken för återsändande och återvändande. Kommissionen kommer att lägga fram en grönbok om detta under år 2002.

Dessutom understryker kommissionen att olaglig invandring ofta är knuten till organiserade brottsligor som är verksamma på internationell nivå. I denna fråga har det visat sig vara ett mycket användbart instrument att reglerna för brottshandlingar och lämpliga påföljder närmas till varandra.

11. De ovan nämnda övervägandena är skälen till varför kommissionen anser att man måste beakta den roll som andra institutioner som Europol spelar (se även artikel 30 i EG-fördraget).

12. Kommissionen uppmanar rådet att utarbeta en handlingsplan där det framgår vilka åtgärder som bör prioriteras.

Senast ändrat den 17.10.2005