Beslut om inrättande av Eurojust

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Rådets beslut 2002/187/RIF om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet

VILKET SYFTE HAR BESLUTET?

• Genom beslutet inrättas Eurojust, ett EU-organ vars uppgift är att främja, förbättra och stödja samordningen mellan EU-ländernas behöriga myndigheter av rättsligt samarbete i brottmål.
• Beslutet har ändrats två gånger, dels genom
  • rådets beslut 2003/659/RIF, som syftar till att anpassa Eurojust till de budget- och finansregler som gäller för EU:s organ och byråer, dels genom
  • rådets beslut 2009/426/RIF, som syftar till att utrusta Eurojust med det som behövs för att stärka kampen mot allvarlig brottslighet.
• 2018 antogs förordning (EU) 2018/1727 (se sammanfattning av Eurojust (reform)). Den upphäver och ersätter beslut 2002/187/RIF med verkan från och med den 12 december 2019.

VIKTIGA PUNKTER

Eurojusts sammansättning, behörighet och uppgifter

• Genom detta beslut inrättas Eurojust såsom ett EU-organ med rättskapacitet.
• Varje EU-land ska sända en nationell medlem till Eurojusts huvudkontor i Haag, som kan vara en åklagare, domare eller polistjänsteman med motsvarande behörighet. Dessa nationella medlemmar ska bistås av en eller flera personer. Samtliga lyder under den nationella lagstiftningen i det land som utnämnt dem.
• I ändringsbeslut 2009/426/RIF fastställs mandatperioden till minst fyra år, med möjlighet till förlängning. EU-landet beslutar om vilken typ av rättsliga befogenheter den ger sin nationella medlem. Nationella medlemmar ska minst ha vissa allmänna befogenheter, samt andra befogenheter som ska utövas enligt överenskommelse med den nationella behöriga myndigheten eller i brådskande fall enligt vad som anges i beslutet.
• Eurojust är behörigt att i samband med utredningar och åtal (som berör minst två EU-länder) gällande grov brottslighet
  • främja samordningen mellan EU-ländernas behöriga myndigheter, och
  • underlätta verkställandet av framställningar och beslut i samband med det rättsliga samarbetet.
• Eurojusts behörighet omfattar de typer av brottslighet och de brott för vilka Europeiska polisbyrån (Europol) alltid har behörighet.
• Genom ändringsbeslut 2009/426/RIF har det införts ett krav på att inrätta ett joursamordningssystem bestående av en företrädare från varje EU-land. Denna företrädare kan vara antingen den nationella medlemmen, den biträdande nationella medlemmen eller en assisterande nationell medlem som ersätter den nationella medlemmen, och denna person ska vara tillgänglig dygnet runt alla dagar i veckan, så att Eurojust alltid kan fullgöra sina uppgifter.
• Eurojust kan utföra sina uppgifter antingen genom en eller flera nationella medlemmar eller som ett kollegium. Eurojust kan be de berörda EU-länderna att bland annat överväga att
  • göra en utredning eller väcka åtal,
  • inrätta en gemensam utredningsgrupp.
• Genom ändringsbeslut 2009/426/RIF infördes en rättighet för Eurojusts kollegium att avge icke-bindande yttranden i de fall där
  • två eller flera nationella medlemmar inte kan lösa behörighetskonflikter,
  • behöriga myndigheter rapporterar om upprepade avslag, eller andra svårigheter, beträffande rättsligt samarbete.
• Kommissionen ska till fullo delta i Eurojusts arbete och gemensamt komma överens med Eurojust om de praktiska arrangemangen för samarbetet.
• Enligt ändringsbeslut 2009/426/RIF ska varje EU-land
  • utse en eller flera nationella kontaktpersoner för Eurojust,
  • inrätta ett nationellt samordningssystem för Eurojust för att säkerställa samordning av det arbete som utförs av
    • de nationella kontaktpersonerna för Eurojust,
    • de nationella kontaktpersonerna för Eurojust avseende terrorism,
    • de nationella kontaktpersonerna för det europeiska rättsliga nätverket och dess kontaktpunkter,
    • de nationella medlemmarna eller kontaktpunkterna för nätverket för gemensamma utredningsgrupper, samt
    • företrädare för nätverken för krigsförbrytelser, återvinning av tillgångar och korruption.
• Beslutet innehåller bestämmelser om Eurojusts organisation och verksamhet, exempelvis den administrativa direktörens sekretariat, utnämning och mandatperiod, personalens status och språkliga arrangemang.

Personuppgifter

• För att nå sina mål behandlar Eurojust personuppgifter. Därför tillämpar Eurojust principerna i Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter.
• Eurojust kan endast behandla personuppgifter för personer som
  • är föremål för en brottsutredning eller är åtalade för ett brott som omfattas av Eurojusts befogenheter,
  • är offer eller vittnen i sådana utredningar eller åtal.
• De uppgifter som får behandlas gäller bl.a. personens identitet (efternamn, förnamn, födelsedatum och födelseort, medborgarskap, kontaktuppgifter, yrke, personnummer och identitetshandlingar) och de påstådda brotten (brottsrubricering, tidpunkt och plats för brottet samt uppgift om hur långt utredningen har kommit). Genom ändringsbeslut 2009/426/RIF har även DNA-profiler, fotografier och fingeravtryck lagts till i förteckningen över vilka uppgifter som omfattas.
• Genom ändringsbeslut 2009/426/RIF infördes även en ändring för att säkerställa att endast nationella medlemmar, biträdande nationella medlemmar och assisterande nationella medlemmar, personer som deltar i Eurojusts nationella samordningssystem och är anslutna till Eurojusts ärendehanteringssystem, samt behörig personal vid Eurojust får ha tillgång till personuppgifterna. Samtliga involverade personer har tystnadsplikt och denna fortsätter även efter att dessa har avslutat sin verksamhet vid Eurojust.
• En person vid Eurojust är särskilt utsedd som personuppgiftsombud med uppgift att kontrollera att uppgifterna behandlas lagenligt och att en skriftlig förteckning över överföring och mottagande av uppgifterna bevaras.

Förbindelser med andra organ

För att kunna utföra sina uppgifter upprätthåller Eurojust nära arbetsförbindelser med det europeiska rättsliga nätverket. Genom ändringsbeslut 2009/426/RIF utökades dessa förbindelser till att även omfatta Europol, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), den europeiska gräns- och kustbevakningen och EU:s underrättelse- och lägescentral. Efter godkännande från rådet får Eurojust ingå överenskommelser för informationsutbyte med länder utanför EU, internationella organ och Internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol), samt samordna det rättsliga samarbetet med länder utanför EU.

Rapporter

Rådet och Europaparlamentet ska informeras om Eurojusts verksamhet och om situationen för brottsligheten i EU. I sin årsrapport till rådet får Eurojust lägga fram förslag till förbättring av det straffrättsliga samarbetet.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESLUTET FÖR?

• Beslut 2002/187/RIF har gällt sedan den 6 mars 2002.
• Ändringsbeslut 2003/659/RIF har gällt sedan den 1 oktober 2003.
• Ändringsbeslut 2009/426/RIF har gällt sedan den 4 juni 2009.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Eurojusts historik (Eurojust).

HUVUDDOKUMENT

Rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet (EGT L 63, 6.3.2002, s. 1).

Fortlöpande ändringar av beslut 2002/187/RIF har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2002/187/RIF (EUT L 295, 21.11.2018, s. 138).

Senast ändrat 17.04.2019