EU-utformning av uppehållstillstånd

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EG) nr 1030/2002 – enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i länder utanför EU

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Genom förordningen upprättas en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i länder utanför EU som är lagligen bosatta i EU, och det fastställs vilken information tillstånden måste innehålla.

VIKTIGA PUNKTER

Uppehållstillstånden måste vara en separat handling i form av ett kort (från början kunde de även vara klistermärken fästa på en annan officiell handling).
I förordningen anges formen och innehållet för all den synliga information som ges på dokumentet. Det gäller till exempel en persons efternamn och förnamn (i nämnd ordning) och start- och slutdatum för ett tillstånds giltighet.
Tekniska specifikationer omfattar färg, tryckmetod samt metoder och material som ska användas till tillstånden.
Specifikationerna innefattar säkerhetsanordningar för att motverka förfalskning. Dessa hålls hemliga och görs kända endast för de nationella myndigheter som ansvarar för att trycka tillstånden.
EU-länderna kan om de vill lägga till ytterligare nationella säkerhetsdetaljer som överensstämmer med förteckningen i bilagan till förordningen, på villkor att kortets enhetliga utseende inte förändras.
Förordningen gäller inte för
- familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet,
- viseringsinnehavare, eller
- medborgare i länder utanför EU med tillstånd att vistas i EU i upp till tre månader utan visering.

Genom förordning (EG) nr 380/2008 ändras förordning (EG) nr 1030/2002 när det gäller införandet av biometriska kännetecken* i det enhetliga formatet för uppehållstillstånd.

Biometriska kännetecken används för att kontrollera tillståndets äkthet och innehavarens identitet. De utgörs av en sökandes aktuella foto och två fingeravtryck.
I förfarandet med att ta dessa kännetecken måste hänsyn tas till nationell lagstiftning och de skyddsbestämmelser som finns i Förenta nationernas konventioner om mänskliga rättigheter och barnets rättigheter.
Uppgifterna från de biometriska kännetecknen måste lagras och säkras så att deras integritet, autenticitet och sekretess garanteras.

Eftersom det nuvarande formatet för uppehållstillstånd har använts i över 20 år antogs ändringsförordning (EU) 2017/1954.

Genom den förordningen upprättas en ny enhetlig utformning av uppehållstillstånd med nya säkerhetsdetaljer för att motverka förfalskning. Bilderna och textspecifikationerna i bilagan till ändringsförordning (EU) 2017/1954 ersätter de som finns i bilagan till den ursprungliga förordningen från 2002. För EU-länderna gäller en övergångsperiod på sex månader för att använda upp befintliga lager av uppehållstillstånd.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordning (EU) nr 1030/2002 har gällt sedan den 15 juni 2002.

Förordning (EU) 2017/1954 gäller senast 15 månader efter det att Europeiska kommissionen har antagit nya kompletterande tekniska specifikationer för uppehållstillstånd.

BAKGRUND

Mer information finns här:

Dokumentsäkerhet (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

Biometriska kännetecken: användning av en eller flera fysiska egenskaper hos en person (fingeravtryck, ansiktsstruktur, iris osv.), lagrat på ett medium såsom ett smartkort, en streckkod eller ett dokument, för att kontrollera identiteten hos en person som framvisar ett dokument.

HUVUDDOKUMENT

Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (EGT L 157, 15.6.2002, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EG) nr 1030/2002 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens beslut (EU) 2020/1730 av den 18 november 2020 om bekräftelse av Irlands deltagande i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1954 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (EUT L 387, 19.11.2020, s. 22).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 303, 28.11.2018, s. 39).

Senast ändrat 27.11.2020