Skattefri försäljning

1) SYFTE

Att undersöka olika sätt att hantera de potentiella sysselsättningsproblemen i samband med avskaffandet av taxfree-försäljningen, inklusive möjligheten till en begränsad förlängning av övergångsbestämmelserna.

2) GEMENSKAPSÅTGÄRD

Meddelande från kommissionen till rådet av den 17 februari 1999 om sysselsättningsaspekterna av beslutet att avskaffa den skattefria försäljningen för resenärer inom gemenskapen

3) INNEHÅLL

Skapandet av den inre marknaden innebar att de fiskala gränserna slopades. På kort sikt skulle detta kunna inverka menligt på vissa sektorer.

Bland de åtgärder som vidtogs för att underlätta för vissa sektorer att anpassa sig till reglerna på den inre marknaden återfinns rådets införande av en övergångsordning fram till och med den 30 juni 1999. Denna möjliggjorde för taxfree-butikerna att fortsätta att sälja en fastställd mängd varor (eller varor till ett fastställt värde), som säljaren har skyldighet att kontrollera. Genom rådsbeslut 1991 (för mervärdesskatt) och 1992 (för punktskatter) möjliggjordes därmed för medlemsstaterna att undanta sådana varor från mervärdesskatt eller punktskatter som köpts av resande ombord på färjor, flygplan och flygplatser. Däremot tilläts inte någon skattefri försäljning på tåg och bussar.

Vid Europeiska rådets möte i Wien den 11-12 december 1998 uppmanades Ekofin-rådet och kommissionen att senast till mars 1999 undersöka de möjliga effekterna på sysselsättningen av att den skattebefriade försäljningen upphör, och att på grundval av olika förslag från kommissionen undersöka hur dessa problem skulle kunna lösas, inklusive möjligheten till en begränsad förlängning av övergångsarrangemangen.

Priserna i taxfree-butikerna är ofta högre än priserna hos vanliga försäljare, eftersom skattebefrielsen som beviljas taxfree-butikerna möjliggör för dem att tillämpa högre vinstpålägg än vad som annars är fallet inom detaljhandeln. Taxfree-försäljarens vinst subventioneras i själva verket genom skattebefrielsen. Dessutom är den skattebefriade försäljningen begränsad i fråga om varornas värde eller kvantitet, och varor som kostar mer än 90 euro får inte säljas momsfritt.

Sedan 1991 har det skett en ökning av försäljningen inom unionen. Detta visar tydligt att verksamheten inom taxfree-sektorn under den övergångsperiod som beviljades taxfree-försäljarna kännetecknats av en intensifiering, snarare än av en successiv förberedelse inför avskaffandet av de fiskala gränserna, vilket är syftet med övergångsperioden.

Enligt egna uppgifter för 1996 sysselsätter taxfree-sektorn sammanlagt 140 000 personer. Av dessa är 100 000 anställningar kopplade till taxfree-verksamheten inom EU.

Beräkningen av effekterna på sysselsättningen av besluten från 1991 och 1992 att avskaffa taxfree-försäljningen inom EU från den 30 juni 1999, kan baseras på två olika källor:

• Enligt taxfree-sektorn: Genom avskaffandet av den skattebefriade handeln hotas 50 000 arbetstillfällen direkt och 140 000 indirekt. Denna utveckling beror på minskad omsättning och minskade vinster, vilket medför ökade priser inom transportsektorn, vikande efterfrågan och färre arbetstillfällen. Denna bedömning uppvisar emellertid vissa brister. Bland annat innehåller den metodologiska problem och tar endast hänsyn till de negativa effekterna av avskaffandet. De positiva effekterna på sysselsättningen inom detaljhandeln vid avskaffandet av den skattebefriade försäljningen utreds inte. Den minskade sysselsättningen inom taxfree-butikerna kommer att kompenseras av en motsvarande ökning av arbetstillfällen i vanliga affärer. Konsumenterna lockas inte endast av priset, utan även av själva produkten. En rökare kommer inte att sluta att röka på grund av att taxfree-systemet upphör att gälla. Den totala efterfrågan från slutkonsumenterna kommer helt enkelt att omfördelas mot den vanliga handeln utan att minska totalt sett. Vissa färjelinjer skulle kunna påverkas, och vissa av dem, såsom de korta förbindelserna mellan Tyskland och Danmark skulle kunna minska i omfattning.
• Enligt undersökningar i medlemsstaterna: Avskaffandet kommer endast att ha en specifik och lokal inverkan på sysselsättningen, främst inom sjötransportsektorn. Sysselsättningen inom taxfree-sektorn är direkt knuten till transportsektorn. De flesta människor reser på grund av att de är tvungna till det. Därför bör inte den ökande efterfrågan på transporttjänster i alltför allvarlig grad påverkas av avskaffandet av taxfree-försäljningen. Det är endast inom sjötransportsektorn som vissa resenärer kan vara benägna att ta båten för att göra inköp.

När det gäller skatteintäkterna kan taxfree-systemet enligt de beräkningar som kommissionen gjorde 1996 ha inneburit en förlust av skatteintäkter för medlemsstaterna på ända upp till 2 miljarder euro. De skatteintäkter som följer av avskaffandet av taxfree-försäljningen kan eventuellt användas till att hålla uppe sysselsättningen eller att sanera den offentliga ekonomin. Det åligger varje medlemsstat att avgöra hur den ska använda de medel som frigörs genom avskaffandet av den nuvarande skattebefrielsen.

En förlängning av övergångsperioden, vilket skulle innebära att taxfree-försäljningen inom EU kan fortsätta efter den 30 juni 1999, kan utformas på flera olika sätt, såsom kommissionen redogör för i sitt meddelande:

• En tidsbegränsad förlängning.
• En förlängning som är tidsbegränsad och som även begränsas till vissa sektorer (t.ex. färjor).
• Gradvis införande av punktskatter (på alkohol och tobak) och ett omedelbart uttag av mervärdesskatt. Enligt denna lösning skulle mervärdesskatterna och punkskatterna behandlas olika. Mervärdesskatt tas ut från och med den 1 juli 1999, och punktskatter införs etappvis tills de når upp till den genomsnittliga europeiska punktskattenivån (tobak och alkohol). Mellan den tidpunkt då denna nivå uppnås och ett framtida datum kommer punktskatterna att harmoniseras eller, om detta inte är möjligt, att tas ut av var och en av medlemsstaterna enligt dess nationella punktskattesats.

Sammanfattningsvis anser kommissionen att en förlängning efter den 30 juni 1999 av de nuvarande bestämmelserna om taxfree-försäljning inte effektivt skulle lösa de begränsade och specifika sysselsättningsproblem som har identifierats av kommissionen. Det är ett alltför trubbigt instrument som även skulle medföra höga kostnader i förhållande till de begränsade sysselsättningskonsekvenser som avskaffandet av taxfree-försäljningen ger upphov till. Erfarenheterna har dessutom visat att förlängningen av taxfree-ordningen inte uppmuntrar de ekonomiska aktörerna att förbereda sig för en ny situation.

En förlängning av taxfree-ordningen skulle för övrigt leda till en fortsatt diskriminering dels mellan olika transportsätt (reglerna är bara tillämpliga på sjö- och lufttransporter samt på de butiker som ligger i slutet av tunneln under Engelska kanalen), dels mellan olika operatörer, och sådan diskriminering skulle kunna föras till domstol. En förlängning av övergångsperioden skulle kunna leda till att tilltron till övergångsperioder i EU-lagstiftningen skadas.

Av den undersökning som kommissionen utfört på grundval av tillgänglig information framgår att avskaffandet av taxfree-ordningen varken skulle ha någon mikroekonomisk eller makroekonomisk inverkan. Europeiska unionen måste agera konsekvent i kampen mot varje problem på det lokala, regionala eller sociala planet som konstateras av medlemsstaterna. Strukturfonderna, Sammanhållningsfonden och statligt stöd kan visa sig vara nyttiga instrument för detta ändamål.

Om de instrument som nämnts tidigare inte verkar tillräckliga skulle ett specifikt och välinriktat stöd kunna beviljas via ett nytt men fristående instrument, om rådet beslutar om detta. Detta instrument skulle kunna syfta till att

• tillhandhålla ett specifikt, riktat stöd till områden som är särskilt beroende av taxfree-försäljning för både sysselsättning och inkomster,
• bidra till omstruktureringar i de företag som drabbats hårdast inom sektorn, i syfte att bibehålla arbetstillfällen genom en diversifiering av verksamheten (och genom att skapa alternativ sysselsättning).

Dessa lösningar, som kommissionen föreslår i detta meddelande, ingår i den allmänna ramen för EU:s sysselsättningspolitik. Redan det faktum att det finns en taxfree-ordning inverkar på ekonomin i sin helhet, eftersom den snedvrider konkurrensen. Genom åtgärderna på området för taxfree-handel visar EU att det finns en vilja att samordna medlemsstaternas skattepolitik för att kämpa mot den skadliga skattekonkurrensen, som kan ta en förtäckt form av subventioner och som inverkar på arbetskraftskostnaden och bromsar uppkomsten av nya arbetstillfällen.