Sjätte mervärdesskattedirektivet: Enhetlig beräkningsgrund
De europeiska organen avskaffar skattekontrollerna vid de inre gränserna för alla transaktioner mellan medlemsländerna, för medlemsländernas mervärdesskattesatser närmare varandra och inför en övergångsperiod för att underlätta övergången till det slutgiltiga systemet för beskattning av handeln mellan medlemsländerna.
RÄTTSAKT
Rådets direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund [Se ändringsrättsakter].
SAMMANFATTNING
I följande text sammanfattas direktiven om införandet av det gemensamma systemet för mervärdesskatt och dess funktion.
Tillämpningsområde
Mervärdesskatt ska betalas för leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som görs mot betalning inom landets territorium av en beskattningsbar person i denna egenskap, samt för import av varor.
Territoriell tillämpning
Följande territorier i enskilda medlemsländer är undantagna från direktivets tillämpningsområde:
Beskattningsbara personer
Med beskattningsbar person avses varje person som "självständigt" någonstans bedriver någon av följande ekonomiska aktiviteter, oberoende av syfte eller resultat: aktiviteter som bedrivs av producenter, handlare och personer som tillhandahåller tjänster, däribland gruvdrift och jordbruksverksamhet samt aktiviteter inom fria yrken. Medlemsländerna har även möjlighet att som beskattningsbar person anse var och en som tillfälligtvis utför någon av de ovan nämnda aktiviteterna och framför allt någon av följande transaktioner: tillhandahållande före första inflyttning av byggnader eller delar av byggnader och den mark de står på, tillhandahållande av mark för bebyggelse.
Genom uttrycket "självständigt" utesluts anställda och övriga personer från beskattning i den mån de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av några andra rättsliga bindningar som skapar ett anställningsförhållande.
Stater, regionala och lokala myndigheter och övriga offentligrättsliga organ anses inte såsom beskattningsbara personer när det gäller aktiviteter eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter, utom om det skulle leda till konkurrenssnedvridning av viss betydelse ifall de behandlades som icke beskattningsbara personer.
Platsen för beskattningsbara transaktioner
Platsen för leverans av varor ska anses vara följande:
Platsen för tillhandahållande av en tjänst ska anses vara den plats där leverantören har etablerat sätet för sin ekonomiska aktivitet eller har ett fast driftsställe från vilket tjänsten tillhandahålls eller, i avsaknad av sådant, den plats där leverantören är bosatt eller stadigvarande vistas. Emellertid gäller följande:
För att undvika dubbelbeskattning, utebliven beskattning eller konkurrenssnedvridning får medlemsländerna betrakta
Beskattningsgrundande händelse och skattens utkrävbarhet
Med beskattningsgrundande händelse avses den händelse genom vilken de legala förutsättningarna för att skatt ska bli utkrävbar är uppfyllda.
Att skatten blir utkrävbar innebär att staten enligt lag får rätt att vid en given tidpunkt kräva skatt från den person som är skyldig att betala mervärdesskatt. Detta hindrar inte att tidpunkten för betalning får skjutas upp.
Den beskattningsgrundande händelsen inträffar och skatt blir utkrävbar vid den tidpunkt då leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna äger rum, förutom i ett begränsat antal fall.
Vid import inträffar den beskattningsgrundande händelsen införsel och skatten blir utkrävbar vid den tidpunkt då varorna förs in i landet.
Beskattningsunderlag
Inom landets territorium ska beskattningsunderlaget, beroende på typen av leverans av varor eller tillhandahållanden av tjänster, utgöras av
Vid import av varor ska beskattningsunderlaget utgöras av
Skattesatser
Dessa transaktioner beskattas enligt den skattesats och de villkor som gäller i destinationsmedlemslandet för de varor och tjänster som tillhandahålls, inom ramen för den tillnärmning av skattesatserna som fastställts i direktiven:
Undantag från skatteplikt
Undantag inom landets territorium är möjliga för vissa aktiviteter av hänsyn till allmänintresset, försäkrings- och återförsäkringstransaktioner, utarrendering och uthyrning av fast egendom (dock icke för tillhandahållande av logi, uthyrning av lokaler och platser för parkering av fordon, uthyrning av varaktigt installerad utrustning och maskiner, uthyrning av boxar), leverans av varor som enbart används i en aktivitet som är undantagen från skatteplikt samt ett stort antal andra transaktioner såsom beviljande av och förmedling av krediter, transaktioner, inbegripet förmedling, rörande spar- och transaktionskonton, betalningar, överföringar; transaktioner, inbegripet förmedling, rörande valuta; transaktioner, inbegripet förmedling, rörande aktier, andelar i bolag eller andra sammanslutningar (…).
Undantag för import är också möjliga, bland annat för slutlig import av varor vars leverans av en beskattningsbar person under alla förhållanden skulle vara undantagen från skatteplikt inom landet, import av varor som omfattas av ett transiteringsförfarande, import av varor som deklarerats enligt ett förfarande för temporär import och som därigenom har rätt till befrielse från tullar, eller som skulle ha det om varorna vore importerade från ett tredje land, slutlig import av varor som berättigar till annan tullbefrielse än som föreskrivs i Gemensamma tulltaxan eller som skulle berättiga härtill om de vore importerade från ett tredje land. Medlemsländerna har dock möjlighet att välja att inte medge undantag. Detta är fallet framför allt om beviljande av undantag riskerar att allvarligt inverka på konkurrensbetingelserna på hemmamarknaden.
Vidare medges undantag för export och liknande transaktioner samt internationella transporter och undantag för transaktioner i samband med internationella varutransporter.
Avdrag
Avdragsrättens inträde och räckvidd: Avdragsrätten inträder vid den tidpunkt då den avdragsgilla skatten blir utkrävbar. I den mån varorna och tjänsterna används i samband med den beskattningsbara personens beskattningsbara transaktioner, ska han ha rätt att dra av följande från den skatt som han är skyldig att betala: mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats för varor som levererats eller kommer att levereras till honom eller för tjänster som har tillhandahållits eller kommer att tillhandahållas honom av någon annan beskattningsbar person, mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats med avseende på importerade varor samt mervärdesskatt som ska betalas
Medlemsländerna ska också medge varje beskattningsbar person rätt till avdrag eller återbetalning av mervärdesskatt i den mån varorna och tjänsterna används för
Regler om utnyttjande av avdragsrätten: För att få utnyttja sin avdragsrätt ska den beskattningsbara personen, beroende på fall, inneha en faktura, inneha en importhandling som anger att han är mottagare eller importör och som anger, eller medger beräkning av, den skatt som ska betalas eller också iaktta de regler och förfaranden som har fastställts av varje medlemsland.
Personer som är skyldiga att betala in skatt
Enligt det inhemska systemet ska följande personer vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt:
Vid import ska mervärdesskatten betalas av den eller de personer som har utsetts till eller godtagits som betalningsskyldiga av det medlemsland till vilket varorna importeras.
I direktivet fastställs även skyldigheter för dessa betalningsskyldiga personer, inom ramen för det inhemska systemet såväl som vid import. Till exempel ska varje beskattningsbar person uppge när hans verksamhet som beskattningsbar person inleds, förändras eller upphör. Varje beskattningsbar person ska föra tillräckligt detaljerade räkenskaper för att mervärdesskatt ska kunna tillämpas och kontrolleras av skattemyndigheten. Dessa skyldigheter möjliggör således en god tillämpning av mervärdesskatten.
Särskilda regler
Det finns särskilda ordningar för
Medlemsländerna får på vissa villkor anta avvikande åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt samt undvika skattefusk och undandragande av skatt.
Den 25 juni 1997 föreslog kommissionen att en rådgivande kommitté för mervärdesskatt skulle inrättas [se del 5 "Ytterligare åtgärder" - KOM(97) 325].
Direktiv 77/388/EEG har ändrats ett antal gånger. De senaste ändringarna är följande:
Hänvisningar
Rättsakt |
Dag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gälla |
Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna |
Europeiska unionens officiella tidning |
Direktiv 77/388/EEG |
1.1.1978 |
1.1.1978 |
EGT L 145, 13.6.1977 |
Ändringsrättsakter |
Dag för ikraftträdande |
Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna |
Europeiska unionens officiella tidning |
Direktiv 80/368/EEG |
22.3.1988 |
22.3.1988 |
EGT L 90, 3.4.1980 |
Förordning 3308/80 (Euratom) |
- |
- |
EGT L 345, 20.12.1980 |
Direktiv 84/386/EEG |
1.7.1985 |
1.7.1985 |
EGT L 208, 3.8.1984 |
Direktiv 89/465/EEG |
24.7.1989 |
1.1.19901.1.19911.1.19921.1.19931.1.1994 |
EGT L 226, 3.8.1989 |
Direktiv 91/680/EEG |
1.1.1993 |
1.1.1993 |
EGT L 376, 31.12.1991 |
Direktiv 92/77/EEG |
1.1.1993 |
1.1.1993 |
EGT L 316, 31.10.1992 |
Direktiv 92/111/EEG |
1.1.1993 |
1.1.1993 |
EGT L 390, 31.12.1992 |
Direktiv 94/4/EG |
1.4.1994 (med vissa undantag) |
- |
EGT L 365, 31.12.1994 |
Direktiv 94/5/EG |
1.1.1995 |
1.1.1995 |
EGT L 60, 3.3.1994 |
Direktiv 94/76/EG |
1.1.1995 |
1.1.1995 |
EGT L 365, 31.12.1994 |
Direktiv 95/7/EG |
1.1.1996 (med vissa undantag) |
- |
EGT L 102, 5.5.1995 |
Direktiv 96/42/EG |
29.7.1996 |
- |
EGT L 170, 9.7.1996 |
Direktiv 98/80/EG |
17.10.1998 |
1.1.2000 |
EGT L 281, 17.10.1998 |
Direktiv 1999/49/EG |
2.6.1999 |
31.12.1998 |
EGT L 139, 2.6.1999 |
Direktiv 1999/59/EG |
26.6.1999 |
1.1.2000 |
EGT L 162, 26.6.1999 |
Direktiv 1999/85/EG |
28.10.1999 |
31.12.2002 |
EGT L 277, 28.10.1999 |
Direktiv 2000/17/EG |
5.4.2000 |
- |
EGT L 084, 5.4.2000 |
Direktiv 2000/65/EG |
21.10.2000 |
31.12.2001 |
EGT L 269, 21.10.2000 |
Direktiv 2001/4/EG |
27.1.2001 |
- |
EGT L 22, 24.1.2001 |
Direktiv 2001/115/EG |
7.2.2002 |
1.1.2004 |
EGT L 15, 17.1.2002 |
Direktiv 2002/38/EG |
15.5.2002 |
- |
EGT L 128, 15.5.2002 |
Direktiv 2002/93/EG |
7.12.2002 |
- |
EUT L 260, 11.10.2003 |
Direktiv 2003/92/EG |
11.10.2003 |
1.1.2005 |
EUT L 260, 11.10.2003 |
Direktiv 2004/7/EG |
19.2.2004 |
- |
EUT L 27, 30.1.2004 |
Direktiv 2004/15/EG |
10.2.2004 |
1.1.2004 |
EUT L 052, 21.2.2004 |
Direktiv 2004/66/EG |
1.5.2004 |
1.5.2004 |
EUT L 168, 1.5.2004 |
Direktiv 2005/92/EG |
28.12.2005 |
01.01.2006 |
EUT L 345, 28.12.2005 |
Direktiv 2006/18/EG |
22.02.2006 |
- |
EUT L 51, 22.02.2006 |
Direktiv 2006/69/EG |
12.08.2006 |
- |
EUT L 221, 12.08.2006 |
Direktiv 2006/98/EG |
1.1.2007 |
- |
EUT L 363, 20.12.2006 |
ANKNYTANDE RÄTTSAKTER
FÖRENKLING AV UPPBÖRD, SKYLDIGHETER OCH ÅTERBETALNING:
Förslag till rådets direktiv av den 29 oktober 2004 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla skyldigheterna på mervärdesskatteområdet. Förslag till rådets direktiv av den 29 oktober 2004 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 77/388/EEG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landets territorium men etablerade i en annan medlemsstat [KOM(2004) 728/1 och 728/2 - Europeiska unionens officiella tidning C 24 av den 29 januari 2005].
Genom tre separata lagändringar föreslår kommissionen sex konkreta åtgärder för att underlätta för beskattningsbara personer som inte har något etableringsställe i det medlemsland där de bedriver sin verksamhet att fullgöra sina mervärdesskatterelaterade skyldigheter. Det rör sig om följande åtgärder: En ordning med en enda kontaktpunkt införs för icke-etablerade beskattningsbara personer. Återbetalningsförfarandet moderniseras genom att en enda elektronisk kontaktpunkt införs. En harmonisering sker av de kategorier varor och tjänster för vilka medlemsländerna får tillämpa begränsningar av rätten att dra av mervärdesskatt. Tillämpningsområdet för förfarandet för omvänd betalningsskyldighet utvidgas till att omfatta vissa transaktioner mellan företag som utförs av icke-etablerade beskattningsbara personer. Den särskilda ordningen för små företag omarbetas. Reglerna för distansförsäljning förenklas.
PLATSEN FÖR UTTAG AV MERVÄRDESSKATT FÖR TILLHANDAHÅLLANDE AV TJÄNSTER:
Rådets förordning 1777/2005 av den 17 oktober 2005 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 77/388/EEG rörande det gemensamma systemet för mervärdesskatt [Europeiska unionens officiella tidning L 288, 29.10.2005].
Förordningen syftar till att förtydliga tolkningen och tillämpningen av de gemensamma bestämmelserna på området för mervärdesskatt. Viktiga aspekter av sjätte mervärdesskattedirektivet tas upp, dvs. beskattningsbar person, platsen för tillhandahållande av vissa tjänster och ordningen för tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg. Syftet är att få en enhetligare tillämpning och förbättra den inre marknadens sätt att fungera.
Förslag till rådets direktiv av den 23 december 2003 om ändring av direktiv 77/388/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster [KOM(2003) 822 slutlig - Europeiska unionens officiella tidning C 96 av den 21 april 2004].
När det gäller tillhandahållande av tjänster mellan personer som är skyldiga att betala mervärdesskatt ("Business to Business", dvs. mellan företag) föreslår kommissionen att mervärdesskatt i fortsättningen ska tas ut i det land där kunden är etablerad (dvs. den plats där konsumtionen äger rum) och inte i det medlemsland där tillhandahållaren är etablerad. Det ändrade förslaget avser särskilt de mervärdesskattebestämmelser som är tillämpliga för tillhandahållande av tjänster till personer som inte är skyldiga att betala mervärdesskatt. De föreslagna ändringarna har till syfte att undanröja snedvridning av konkurrensen, både inom unionen och mellan företag i EU och företag i tredjeland som tillhandahåller tjänster på distans till enskilda personer som inte är skyldiga att betala mervärdesskatt. Det ändrade förslaget innebär dessutom en förenkling av de formaliteter som företagen ska fullgöra på mervärdesskatteområdet genom en harmonisering av de gällande bestämmelserna för tjänster som tillhandahålls till företag och för tjänster som tillhandahålls till enskilda personer.
Samrådsförfarande (CNS/2003/0329 )
ADMINISTRATIVT SAMARBETE OCH ÖMSESIDIGT BISTÅND PÅ OMRÅDET INDIREKT BESKATTNING:
Förslag till rådets förordning av den 29 oktober 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1798/2003 i syfte att införa regler för administrativt samarbete i samband med ordningen med en enda kontaktpunkt och förfarandet för återbetalning av mervärdesskatt [KOM(2004) 728/3 - Europeiska unionens officiella tidning C 24 av den 29 januari 2005].
Europeiska kommissionen föreslår denna förordning för att förenkla de mervärdesskatterelaterade skyldigheterna till gagn för de aktörer som bedriver gränsöverskridande verksamhet genom att leverera varor eller tillhandahålla tjänster i andra EU-länder. Enligt förslaget ska en ordning med en enda kontaktpunkt införas, vilken gör det möjligt för beskattningsbara personer att fullgöra alla sina mervärdesskatterelaterade skyldigheter i det medlemsland där de är etablerade för alla deras transaktioner i hela EU. Denna ordning gör det möjligt för dem att använda ett enda registreringsnummer för mervärdesskatt för alla varor som levereras och tjänster som tillhandahålls i hela EU och lämna in sina mervärdesskattedeklarationer via en enda elektronisk portal. Därefter överförs uppgifterna automatiskt vidare till de olika medlemsländer där dessa leveranser och tjänster utförts. Förslaget innehåller även fem andra förenklingsåtgärder. Samrådsförfarande (CNS/2004/0262 )
Rådets direktiv 2003/93/EG av den 7 oktober 2003 om ändring av direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på området direkt och indirekt beskattning [Europeiska unionens officiella tidning L 264 av den 15 oktober 2003].
Denna ändring av det sjätte momsdirektivet ska göra det möjligt för medlemsländerna att utbyta information om vissa skatter på försäkringspremier och bekämpa skatteundandragande inom mervärdesskattens område.
Rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt [Europeiska unionens officiella tidning L 264 av den 15 oktober 2003]. Förordning (EG) nr 1798/2003 syftar till att stärka samarbetet mellan medlemsländernas skatteförvaltningar för att bekämpa undandragande av mervärdesskatt genom att undanröja de återstående hindren för informationsutbytet. I förordningen fastställs tre huvudsakliga mål:
SÄRSKILDA REGLER:
Förslag till rådets direktiv av den 5 maj 2003 om ändring av direktiv 77/388/EEG beträffande mervärdesskatt på tjänster som tillhandahålls inom postsektorn [KOM(2003) 234 - Europeiska unionens officiella tidning C 76 av den 25 mars 2004]. I syfte att undanröja snedvridningen av konkurrensen inom sektorn för offentliga posttjänster, där tjänsterna allt oftare tillhandahålls av privata företag, föreslår kommissionen att de mervärdesskatteregler som tillämpas på sådana tjänster ska ändras och att tjänsterna ska bli generellt beskattningsbara. För att minimera inverkan av denna ändring på det pris som betalas av konsumenterna föreslår kommissionen framför allt möjligheten att införa en reducerad mervärdesskattesats för brev och små paket under 2 kg. Detta förslag har tre centrala inslag:
Samrådsförfarande (CNS/2003/0091 )
Förslag till rådets direktiv av den 8 februari 2002 om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller de särskilda reglerna för resebyråer [KOM(2002) 64 slutlig - Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 126 E av den 28 maj 2002].
Syftet med detta förslag till direktiv (es de en fr) är att utvidga tillämpningsområdet för de särskilda reglerna för resebyråer till samtliga researrangörer som erbjuder paketresor.Samrådsförfarande (CNS/2002/0041)
Senast ändrat den 12.02.2007