Helsingforskonventionen: förhindra föroreningar i internationella vattendrag och sjöar
SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:
Beslut 95/308/EG om ingående av en konvention om skydd för och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar
Konvention om skydd för och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar.
VILKET SYFTE HAR BESLUTET OCH KONVENTIONEN?
Genom beslut 95/308/EG ansluter sig Europeiska gemenskapen (numera EU) till konventionen om skydd för och användning av gränsöverskridande vattendrag* och internationella sjöar (Uneces (FN:s ekonomiska kommission för Europas) vattenkonvention).
Konventionen brukar kallas för Helsingforskonventionen, eftersom den undertecknades där år 1992.
VIKTIGA PUNKTER
- Konventionen ger en rättslig ram för samarbete mellan två eller flera parter för att
- förebygga och kontrollera föroreningar av vatten över nationsgränserna,
- garantera rimlig och opartisk användning av gränsöverskridande vatten.
- Parterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder avseende gränsöverskridande vatten för att
- förhindra, kontrollera och minska faktiska eller potentiella föroreningar,
- säkerställa ekologiskt rationell vattenvård, bevarande av vattenresurser och miljöskydd, bland annat återställande av ekosystem, om så är nödvändigt,
- garantera rimlig och opartisk användning av resurser.
- Parterna ska
- tillämpa försiktighetsprincipen, det vill säga inte underlåta att handla för att den vetenskapliga forskningen ännu inte i full utsträckning har bevisat ett orsakssamband mellan vissa ämnen och föroreningar,
- tillämpa principen att förorenaren betalar, det vill säga att den part som orsakar föroreningarna står för kostnaderna för att förhindra, kontrollera och åtgärda föroreningarna,
- vårda vattenresurserna så att framtida generationers behov kan tillgodoses,
- upprätta program för att övervaka gränsöverskridande vatten,
- samarbeta med varandra, särskilt i fråga om informationsutbyte och forskning för att utveckla effektiv teknik som förhindrar, kontrollerar och minskar gränsöverskridande föroreningar,
- stödja internationella ansträngningar för att utarbeta regler, kriterier och förfaranden för att fastställa ansvar och skadeståndsskyldighet för eventuella föroreningar.
- Åtgärderna ska
- om möjligt vidtas vid källan,
- varken direkt eller indirekt föra över föroreningar till andra delar av miljön.
- Avtal mellan två eller flera parter kan omfatta åtgärder som exempelvis
- sammanställning av uppgifter och förteckningar,
- skapande av gemensamma övervakningsprogram,
- antagande av gränsvärden för utsläpp av avloppsvatten och gemensamma mål för vattenkvalitet,
- införande av varnings- och alarmförfaranden,
- användning av miljökonsekvensbeskrivningar.
- Parterna i ett avtal måste
- på begäran hjälpa varandra,
- se till att information om tillståndet för gränsöverskridande vatten och eventuella åtgärder som vidtagits är tillgängliga för allmänheten.
- År 2003 ändrades konventionen så att även icke-europiska länder tillåts ansluta sig till den. Ändringen började gälla den 6 februari 2013 och godkändes genom beslut 2013/790/EU. Sedan mars 2016 kan alla länder som är medlemmar i FN ansluta sig till konventionen.
SEDAN NÄR GÄLLER KONVENTIONEN?
Konventionen trädde i kraft den 6 oktober 1996.
BAKGRUND
De flesta miljöproblem passerar nationsgränserna och kan till och med vara av global karaktär. Detta är anledningen till att Lissabonfördraget (närmare bestämt artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) ger EU i uppdrag att främja internationella åtgärder för att lösa regionala eller globala miljöproblem.
EU är behörigt att förhandla fram och underteckna internationella miljöavtal. Man har gjort detta på många områden, under överinseende av Förenta nationerna (FN) eller på regional eller subregional nivå. EU har ratificerat sex konventioner som handlar om vatten.
Mer information finns här:
VIKTIGA BEGREPP
Gränsöverskridande vattendrag: yt- eller grundvatten som utmärker, korsar eller är beläget nära gränser mellan två eller flera länder.
HUVUDDOKUMENT
Rådets beslut 95/308/EG av den 24 juli 1995 om ingående i gemenskapens namn av en konvention om skydd för och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar (EGT L 186, 5.8.1995, s. 42).
Konvention om skydd för och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar (EGT L 186, 5.8.1995, s. 44).
Fortlöpande ändringar av konventionen har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.
Senast ändrat 10.07.2020