Licensavtal som begränsar konkurrensen är förbjudna enligt Europeiska unionens (EU) konkurrensregler, särskilt artikel 101 i fördraget om EU:s funktionssätt (FEUF) (tidigare artikel 81 i fördraget om upprättandet av den Europeiska gemenskapen). I de flesta fall kan dock licensavtal även ha positiva effekter som överväger de konkurrensbegränsande effekterna. Genom de nya reglerna, som omfattar en så kallad gruppundantagsförordning och riktlinjer, skapas en säkerhetszon för flertalet licensavtal.

Kommissionens förordning (EG) nr 772/2004 av den 7 april 2004 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av avtal om tekniköverföring.

Lagstiftningen om immaterialrätt ger ensamrätt åt innehavare av patent * -, upphovs-, mönster- och varumärkesrättigheter samt andra rättsligt skyddade rättigheter. Innehavaren av immateriell egendom * har rätt att hindra otillåten användning av sin immateriella egendom och att utnyttja egendomen bland annat genom att licensiera den till tredje man. Avtalen om tekniköverföring * gäller alltså licensiering av teknik.

Sådana avtal förbättrar i allmänhet den ekonomiska effektiviteten och främjar konkurrensen, eftersom de kan minska överlappande forskning och utveckling, öka incitamenten för företagen att dra igång nya forsknings- och utvecklingsprojekt, stimulera innovation, underlätta spridning av teknik och skapa konkurrens på varu- och tjänstemarknaderna. Det händer dock att licensavtal används i konkurrensbegränsande syfte, till exempel när två konkurrenter använder ett licensavtal för att dela upp marknaden sinsemellan eller när innehavare av viktiga licenser undanhåller tekniken från konkurrenter på marknaden.

För att nå en bra balans mellan att garantera effektiv konkurrens och skydda immateriella rättigheter, skapar denna förordning med gruppundantag en "trygg hamn" för flertalet licensavtal. I riktlinjerna anges hur artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) (tidigare artikel 81 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget)) ska tillämpas på avtal som inte omfattas av förordningens tillämpningsområde.

Tillämpningsområdet för de nya reglerna omfattar inte bara licenser för patent och know-how *, utan också rättigheter avseende bruksmönster och modeller samt licenser om upphovsrätt till programvara. I de fall där kommissionen inte har befogenhet att anta en förordning med gruppundantag, till exempel för licensavtal avseende patentpooler eller beviljande av licenser om upphovsrätt i allmänhet, innehåller riktlinjerna tydlig vägledning om den framtida politiken för tillämpningen av reglerna. Denna förordning omfattar inte licensavtal som ingås i syfte att lägga ut forskning och utveckling på underleverantörer.

För att avgränsa "den säkerhetszon" som ska gälla för licensavtal görs i förordningen skillnad mellan konkurrerande företag och företag som inte är konkurrenter. Med konkurrerande företag avses företag som konkurrerar på den relevanta teknikmarknaden och/eller den relevanta produktmarknaden.

Enligt förordningen är följande avtal undantagna från restriktionerna i artikel 101.1 i FEUF (tidigare artikel 81.1 i EG-fördraget):

Undantagen beviljas på villkor att avtalen inte innehåller vissa särskilt allvarliga begräsningar av konkurrensen. I förordningen räknar man därför upp en rad hårda och uteslutna begränsningar (artiklarna 4 och 5) som har allvarliga effekter på konkurrensen och som därmed är förbjudna. Med andra ord är allt som inte uttryckligen förbjuds i förordningen tillåtet. Om det inte är fråga om särskilt allvarliga begränsningar kan de företag som inte överskrider tröskelvärdena för marknadsandel och som ingår avtal utgå från att deras avtal är förenliga med EU:s konkurrenslagstiftning.

Marknadsandelen beräknas på basis av försäljningsvärdet på marknaden under föregående kalenderår. Om marknadsandelen inledningsvis är mindre eller lika med 20 % respektive 30 %, men sedan överskrider dessa nivåer, fortsätter undantaget att gälla under de två kommande kalenderåren efter det år då tröskelvärdet på 20 % eller 30 % överskreds för första gången.

Enligt förordning (EG) nr 1/2003 får behöriga myndigheter i länder i Europeiska unionen (EU) återkalla rätten att omfattas av ett gruppundantag gällande avtal om tekniköverföring som har verkningar som är oförenliga med artikel 101.1 i FEUF (tidigare artikel 81.3 i EG-fördraget) inom respektive land eller i en del av landet som uppvisar alla kännetecken på en avgränsad geografisk marknad. EU-länderna ska respektera principen om enhetlig tillämpning av EG:s konkurrensrätt över hela den gemensamma marknaden.

Kommissionen får dessutom återkalla rätten att omfattas av ett gruppundantag enligt förordningen, om den

Avtal som redan var i kraft den 30 april 2004 och som uppfyller de villkor för undantag i förordning (EG) nr 240/96 är inte förbjudna under perioden från den 1 maj 2004 till den 31 mars 2006.

Förordning (EG) Nr 772/2004 ska ses mot bakgrund av förordning nr 19/65/EEG som ger kommissionen befogenhet att tillämpa artikel 101.3 i FEUF och bevilja undantag för vissa typer av avtal. Den ersätter förordning (EG) nr 240/96 av den 31 januari 1996, som upphörde att gälla den 30 april 2004.

Rättsaktens nyckelbegrepp

Avtal om tekniköverföring: ett patentlicensavtal, ett know-how-licensavtal, ett licensavtal om upphovsrätt till programvara eller ett blandat licensavtal för patent, know-how eller upphovsrätt till programvara, även ett avtal som innehåller bestämmelser som gäller försäljning eller inköp av produkter eller som gäller licensiering av andra immateriella rättigheter eller överlåtelse av immateriella rättigheter, förutsatt att de bestämmelserna inte utgör det främsta syftet med avtalet och att de har ett direkt samband med produktionen av avtalsprodukterna. Överlåtelse av patent, know-how, upphovsrätt till programvara eller en kombination av dessa, varvid en del av den risk som är förknippad med att utnyttja tekniken ekonomiskt förblir hos överlåtaren, skall också betraktas som avtal om tekniköverföring.
Immateriella rättigheter: rättigheter som åtnjuter industriellt rättsskydd, know-how, upphovsrätt och besläktade rättigheter.
Patent: patent, patentansökningar, bruksmönster, ansökningar om registreringar av bruksmönster, modeller, kretsmönster i halvledarprodukter, tilläggsskydd för läkemedel och varje annan produkt för vilket sådant skydd kan erhållas, samt växtförädlarcertifikat.
Know-how: ett paket bestående av praktisk information som inte är patentskyddad, som är ett resultat av erfarenheter och testning och som är hemlig (dvs. inte allmänt känd eller tillgänglig), väsentlig (dvs. viktig och till nytta för produktion av avtalsprodukterna) och identifierad (dvs. att den är så ingående beskriven att det är möjligt att kontrollera att den uppfyller kriterierna för hemlighet och väsentlighet).

Hänvisningar

Rättsakt	Dag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gälla	Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna	Europeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 772/2004	1.5.2004 – 30.4.2014	-	EUT L 123, 27.4.2004

Kommissionens tillkännagivande - Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget på avtal om tekniköverföring [EUT C 101 av den 27.4.2004].

Syftet med riktlinjerna är att ge vägledning om tillämpningen av förordningen om tekniköverföringsavtal och om tillämpningen av artikel 101 i FEUF (tidigare artikel 81 i EG-fördraget) på sådana avtal om tekniköverföring som inte omfattas av förordningen. När det exempelvis gäller avtal om teknikpooler eller licensiering av upphovsrätt i allmänhet ger riktlinjerna klara besked om den framtida tillämpningen av reglerna. Förordningen och riktlinjerna påverkar inte en eventuell samtidig tillämpning av artikel 102 i FEUF (tidigare artikel 82 i EG-fördraget) i fördraget på licensavtal. De kriterier som läggs fast i riktlinjerna ska tillämpas med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall, vilket utesluter en rent mekanisk tillämpning. Kommissionen kommer att följa hur förordningen och riktlinjerna fungerar i det nya system för tillämpning som inrättats genom förordning (EG) nr 1/2003, för att bedöma om ändringar är nödvändiga.