Kommissionens förslag syftar till en hög och enhetlig säkerhetsnivå inom den civila luftfarten i Europa, så att det kan skapas ett gemensamt europeiskt luftrum. Kommissionen fastställer behörigheten för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet på detta område och framhåller att det är nödvändigt att harmonisera normerna när det gäller luftfartssäkerhet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (EGT L 240, 7.9.2002) [Se ändringsrättsakter]

På grund av flygpassagerarnas ökande oro är det nödvändigt att konstruera flygplan som bidrar till att förbättra passagerarnas säkerhet och hälsa.

Chicagokonventionen om internationell civil luftfart (1944), till vilken alla medlemsstater är parter, innehåller redan miniminormer för att säkerställa säkerheten inom den civila luftfarten liksom miljöskyddet.

Förordningens tillämpningsområde täcker alla områden inom den civila luftfarten. Förordningen omfattar dock inte luftfartyg som används inom militär eller polisiär verksamhet eller tullverksamhet liksom personal och organisationer inom sådan verksamhet.

Uppgiften för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (AESA) är att främja en harmonisering av tekniska regler och framför allt att säkra en enhetlig tillämpning av dem. Det är inte ovanligt att en flygplanskonstruktör i dag måste tillverka olika versioner av samma flygplan eller utrustning beroende på i vilket land planet eller utrustningen ska användas.

Samtidigt ska denna ökade enhetlighet underlätta den europeiska luftfartsindustrins verksamhet genom att ett enda certifikat ger tillträde till hela den europeiska marknaden.

I undantagsfall får medlemsstaterna vidta åtgärder i följande situationer, förutsatt att åtgärderna omfattas av en lämplig kontroll från EU:s sida:

De upplysningar som samlas in på det område som omfattas av förordningen ska behandlas konfidentiellt enligt direktiv 95/46/EG om skydd av personuppgifter. Alla nationella myndigheter på området civil luftfart liksom myndigheter som utreder haverier och tillbud ska dock ha tillgång till dessa upplysningar. Byrån ska varje år offentliggöra en rapport om säkerheten för att informera allmänheten om den allmänna säkerhetsnivån.

Byrån är ett EU-organ som är en juridisk person. Byrån får med medlemsstaternas tillåtelse inrätta kontor i alla medlemsstater. Byrån företräds av sin verkställande direktör.

Byråns personal ska bestå dels av ett begränsat antal tjänstemän som utsetts eller avdelats av kommissionen eller medlemsstaterna för arbetsledande uppgifter, dels av personal som rekryteras för en strikt begränsad period utifrån byråns behov.

Alla yttranden till kommissionen om framtida rättsakter ska finnas tillgängliga på alla officiella EU-språk. Ansökningar om certifiering som skickas till byrån kan göras på vilket som helst av EU:s officiella språk, och byrån ska svara på samma språk.

Styrelsen har en övervakande funktion som den utövar genom att utnämna den verkställande direktören, anta årsrapporten och det årliga arbetsprogrammet (efter kommissionens godkännande) och fatta budgetbeslut. Den ska i samråd med kommissionen anta byråns arbetsordning, bland annat riktlinjer för hur certifieringsuppgifter ska tilldelas behöriga organ.

Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och en företrädare för kommissionen. Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina ledamöter. Mandatperioden är på tre år och kan förnyas.

Den verkställande direktören antar rättsakter på områdena säkerhet och miljöskydd, beslutar om inspektioner och utredningar, leder detta arbete inom byrån samt ansvarar för att utarbeta och verkställa budget och arbetsprogram liksom för alla frågor som rör personalen.

Det ska inrättas överklagandenämnder, som ska pröva beslut som fattats av byrån. Överklagandenämnderna ska vara oberoende av byrån. Ledamöterna i överklagandenämnderna ska vara oavhängiga.

Byrån beslutar om ett överklagande ska skjuta upp det överklagade beslutets verkställighet. Endast slutgiltiga beslut kan överklagas.

Varje fysisk eller juridisk person får överklaga ett beslut som är riktat till honom/henne eller som direkt eller personligen berör honom/henne.

Överklagandenämnden kan avsluta sin prövning genom att fatta beslut inom byråns kompetensområde eller återförvisa ärendet till behörigt organ inom byrån, som då är bundet av nämndens beslut. Överklagandenämndens beslut får överklagas till EG-domstolen på de villkor och enligt de bestämmelser som anges i artikel 230 i EG-fördraget.

Styrelsen ska utarbeta öppna förfaranden för att anta yttranden, certifieringsspecifikationer och vägledande dokument. Dessa förfaranden ska garantera att lämpliga experter anlitas, att man samråder med alla berörda parter samt att alla medlemsstater ges rätt att delta i beslutsprocessen. Särskilda förfaranden ska fastställas för att byrån ska kunna vidta omedelbara åtgärder om säkerhetsproblem uppstår. Liknande öppna förfaranden ska gälla för enskilda beslut.

Byrån och organ som har rätt att företräda byrån får göra de utredningar och inspektioner som krävs för att uppfylla byråns uppdrag.

Byrån ska genomföra inspektioner i medlemsstaterna för att kontrollera tillämpningen av förordningen och dess tillämpningsföreskrifter på nationell nivå.

Byrån får göra de utredningar som krävs för att utfärda lämpligt certifikat och säkra en kontinuerlig uppföljning av säkerheten.

Byråns budget ska finansieras med ett bidrag från gemenskapen, avgifter (för de certifikat som byrån utfärdar) samt avgifter för publikationer, utbildning och andra tjänster som byrån tillhandahåller.

Kommissionens styrekonom ansvarar för den finansiella kontrollen av byrån. Revisionsrätten ska granska byråns räkenskaper och offentliggöra en årlig rapport om byråns verksamhet. Europaparlamentet ska på rådets rekommendation bevilja byråns verkställande direktör ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten.

Styrelsen ska - efter kommissionens godkännande och revisionsrättens yttrande - anta en budgetförordning för byrån, i vilken man särskilt ska ange vilket förfarande som ska användas vid utarbetandet och genomförandet av byråns budget.

Byrån inleder inte full verksamhet förrän tolv månader efter det att förordningen trätt i kraft.

Hänvisningar

Rättsakt	Dag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gälla	Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna	Europeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 1592/2002	27.9.2002	27.9.2002	EUT L 240, 15.7.2002

Ändringsrättsakt(er)	Dag för ikraftträdande	Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna	Europeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 1643/2003	30 .9.2003	-	EUT L 245, 22.7.2003
Förordning (EG) nr 334/2007	30 september 2003	-	EUT L 88, 29.3.2007

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 15 november 2005 "Utvidgat uppdrag för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet - En dagordning för 2010" [KOM(2005) 578 slutlig - ej offentliggjort i EUT].

Enligt kommissionens meddelande av den 15 november 2005 ska uppdragen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet utvidgas. Efter flera katastrofer under sommaren 2005 föreslår kommissionen en utvidgning av gemenskapsbestämmelserna och därmed av byråns behörighet för att säkra en harmoniserad tillämpning av bestämmelserna om luftfartssäkerhet i Europa och effektivare bestämmelser om europeisk luftfart i allmänhet. Byrån svarar för att utarbeta, genomföra och kontrollera tillämpningen av dessa gemensamma bestämmelser. Enligt kommissionen är målsättningen dessutom att byrån senast 2010 ska vara en europeisk myndighet med befogenheter på alla områden som avser luftfartssäkerheten

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2320/2002 av den 16 december 2002 om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 355 av den 30.12.2002].

Kommissionens förordning (EG) nr 1701/2003 av den 24 september 2003 om anpassning av artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 om fastställande av gemensamma luftfartsbestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättandet av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet [Europeiska unionens officiella tidning L 243 av den 27.9.2003].

Kommissionens förordning (EG) nr 104/2004 av den 22 januari 2004 om fastställande av bestämmelser för organisationen och sammansättningen av överklagandenämnden för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet [Europeiska unionens officiella tidning L 16 av den 23.1.2004].

Rådets beslut av den 29 augusti 2004 om Europeiska gemenskapens ingående av protokollet om Europeiska gemenskapens anslutning till Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst [Europeiska unionens officiella tidning L 204 av den 30 september 2004].