Nionde rapporten om genomförandet av EU:s regelverk på området för elektronisk kommunikation

I mars 2002 antog Europaparlamentet och rådet en ny rättslig ram ("telekompaketet") för sektorn för elektronisk kommunikation som ersättning för existerande bestämmelser på området telekommunikation. Medlemsstaterna skulle ha införlivat denna nya rättsliga ram med sin nationella lagstiftning till den 24 juli 2003. Den rapport som sammanfattas här nedan beskriver inte bara läget på marknaden för elektroniska kommunikationstjänster utan ger också en bild av införlivandet av den nya regelramen och framhåller viktiga punkter som skulle hanteras i samband med införlivandet.

RÄTTSAKT

EU:s lagstiftning och marknader på området för elektronisk kommunikation 2003 - Rapport om genomförandet av EU:s regelverk på området för elektronisk kommunikation [KOM(2003) 715 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Kommissionens nionde rapport om genomförandet utarbetades under övergången från den gamla till den nya regelramen för elektroniska kommunikationstjänster. Denna nya ram, som består av ett allmänt direktiv (" ramdirektiv ") och fyra särdirektiv (direktiven om auktorisation (es de en fr), samhällsomfattande tjänster (es de en fr), tillträde och samtrafik (es de en fr) samt skydd för privatlivet), har som främsta syfte att göra sektorn mer konkurrenskraftig. I rapporten sammanfattas således marknadens utveckling sedan den senaste rapporten (es de en fr) offentliggjordes och de huvudsakliga problemen i samband med den nya regelramens införlivande med medlemsstaternas lagstiftning.

MARKNADSUTVECKLING

Marknaden för elektroniska kommunikationstjänster

Under 2003 var tillväxten på denna marknad större än den allmänna tillväxten i Europeiska unionens ekonomier. Sektorns nominella tillväxt bör ha varit mellan 3,7 och 4,7 procent, vilket kan jämföras med att den nominella tillväxten av EU:s BNP väntas hamna omkring 3 procent.

Mobiltelefoni

Under 2003 ökade antalet mobilabonnenter i snabbare takt än under 2002, trots en penetrationsgrad för mobilteknik på närmare 90 procent i vissa medlemsstater. 81 procent av EU:s medborgare har i dag en mobiltelefon. Den tredje generationens mobilteknik (UMTS) har dessutom förts ut i fyra medlemsstater - Italien, Förenade kungariket, Sverige och Österrike - och håller på att lanseras i andra medlemsstater.

Bredband

Antalet bredbandsanslutningar har ökat kraftigt under den aktuella perioden, men effekten av nya aktörer är fortsatt begränsad. Utvecklingen när det gäller tillträde till accessnäten (es de en fr) är fortfarande mycket ojämn, eftersom 95 procent av antalet linjer i accessnäten är koncentrerade i sex länder (i huvudsak Tyskland och därefter Italien, Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige).

När det gäller penetrationsgrad för bredband i EU toppas ligan av Belgien, Danmark, Nederländerna och Sverige. Italien och Portugal har de lägsta penetrationsgraderna.

Fasta operatörer

Efter det kraftiga inträdet av nya marknadsaktörer under avregleringens första fas (+113 procent mellan 1998 och 2001), har antalet operatörer med tillstånd att erbjuda teletjänster i EU börjat minska. Svagheten i den allmänna ekonomin har dessutom hållit nya operatörer från att ta sig in på marknaden, i vissa fall lett till konkurs samt stimulerat till fusioner av företag. Det faktiska antalet konkurrenter på varje nationell marknad för fast telefoni är därför bra mycket lägre än både antalet auktoriserade operatörer och antalet aktiva operatörer. I de allra flesta EU-länder finns det inte fler än 3-4 större konkurrerande aktörer på marknaden för allmän taltelefoni.

Andelar på marknaden för fast taltelefoni

Konkurrenstrycket tycks ha flyttats över från internationell taltelefoni och fjärrsamtal till marknaden för lokalsamtal, där de gamla monopolföretagens marknadsandel har fortsatt att minska.

Konsumentval

De gamla monopolföretagens kunder blir alltmer medvetna om att det går att byta leverantör, antingen genom att slå ett operatörsprefix före telefonnumret (val av operatör) eller genom att välja att alla samtal automatiskt styrs till den alternativa operatörens nät (förval av operatör). I augusti 2003 använde 33 procent av abonnenterna i EU en alternativ leverantör för att styra fjärr- och utlandssamtal, mot endast 25 procent för lokalsamtal.

Samtrafik

Situationen när det gäller samtrafiktjänster, särskilt avgiftsnivåerna, är avgörande för att det ska bli en hållbar konkurrens mellan företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster. Nivån på samtrafikavgifter verkar ha stabiliserats efter en period av stora minskningar.

Avgifter för fast telefoni

Konkurrensen inom sektorn har som väntat lett till lägre avgifter för kunderna. Även om den nedåtriktade trenden fortsatte under 2003 var takten avsevärt lägre än under de föregående åren. Avgifterna sänktes med mindre än hälften jämfört med 2002.

Numrering

Mobil nummerportabilitet blev inte obligatoriskt i EU förrän det nya regelverket trädde i kraft den 25 juli 2003. Detta har visat sig särskilt framgångsrikt i några medlemsstater, framför allt i Danmark, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket. Utvecklingen när det gäller portering av fasta telefonnummer går framåt i vissa medlemsstater. Även här är det Danmark som leder vägen med 13 procent av antalet porterade nummer.

Digital-tv

Marknaden för digital-tv har visat tecken på återhämtning efter den kraftiga nedgången 2002. Andelen hushåll med digital-tv har ökat från cirka 18 procent till ca 22 procent 2003. Utvecklingen i fråga om digital-tv varierar dock kraftigt mellan medlemsstaterna.

GENOMFÖRANDET I MEDLEMSSTATERNA

Det nya regelverket skulle ha införlivats i den nationella lagstiftningen senast den 24 juli 2003. Men den 1 november 2003 hade endast åtta medlemsstater vidtagit de åtgärder som krävs för att införliva regelverket. I början av oktober 2003 inleddes överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte hade fullgjort sina skyldigheter, nämligen Tyskland, Frankrike, Belgien, Grekland, Luxemburg, Nederländerna och Portugal.

Direktivet om integritet och elektronisk kommunikation skulle ha införlivats den 31 oktober 2003. Vid detta datum hade endast fem länder anmält sina genomförandeåtgärder: Danmark, Spanien, Italien, Österrike och Sverige.

De nationella åtgärderna för genomförande väcker emellertid vissa frågor som måste behandlas om målen med det nya regelverket ska kunna uppnås fullt ut. Därför kommer kommissionen särskilt att övervaka följande förhållanden:

Att de nationella regleringsmyndigheternas ges ökade befogenheter enligt det nya regelverket.
Att de nationella regleringsmyndigheterna kan tillämpa alla de rättsmedel som anges i det nya regelverket när de fastställer att det saknas effektiv konkurrens på marknaden.
Att de nationella regleringsmyndigheterna i tid färdigställer marknadsanalyserna och ser över de gällande skyldigheterna.
De principer som ska tillämpas vid förfaranden för beviljande av individuella nyttjanderätter till frekvenser.
Tillämpningsområdet för de samhällsomfattande tjänsterna och kravet på att inrätta mekanismer för att utse leverantörer av samhällsomfattande tjänster på ett sätt som leder till minsta möjliga snedvridning av marknaden och upprätthåller principen om icke-diskriminering.

Senast ändrat den 18.03.2004